European perch (Perca fluviatilis) swimming towards camera. Underwater close-up shot.

Nyheter i fiskguiden 2020

Fiskguiden är en hjälp för konsumenter, dagligvaruhandel och restauranger att göra mer hållbara val. I Fiskguiden 2020 får många insjöfiskar grönt ljus men kom ihåg att följa Livsmedelsverkets råd för fisk och skaldjur eftersom guiden inte tar hänsyn till miljögifter.

Nyheter för olika arter 2020

Lax

Lax, Salmo salar, som odlas i öppna kassar vid Skottland får gult ljus (ny utvärdering). Rymningar av både lax och putsarfisk är en utmaning i det skotska vattenbruket. Det är tillåtet att skjuta djur som försöker ta fisk från odlingarna och hur det påverkar lokala djurlivet är okänt. Fodret innehåller en relativt hög andel fiskmjöl och fiskolja.

Lax, Salmo salar, som odlas i öppna kassar vid Irland får gult ljus (ny utvärdering). Irland är EUs största producent av ekologisk lax och sedan 2015 är hela produktionen EU-ekologiskt certifierad. Vattenbruket bedrivs mycket resurseffektivt men utmaningar kvarstår kopplat till näringsläckage, rymningar och sjukdomsspridning. En hög fiskdödlighet i odlingarna bidrar även till det gula ljuset.

Lax, Salmo salar, som odlas i öppna kassar vid Island får gult ljus (ny utvärdering). De största utmaningarna i det isländska havsbruket består av övergödningseffekter till följd av näringsläckage och rymningar som påverkar vildfisk. Island har lyckats relativt väl med att hålla odlingarna fria från parasiter och sjukdomar men på senare år har laxlusen tagit fäste även här.

Lax från avelsprogram som fiskas med garn i Vättern får grönt ljus (ny utvärdering). I sjön Vättern finns det inga naturligt förekommande vildlaxbestånd utan fisket baseras uteslutande på uppfödd lax, till skillnad från Vänern där små populationer fortfarande finns i Klarälven och Gullspångsälven. Det finns därmed ingen risk att fisket i Vättern negativt inverkar på vildlaxbestånd. Fisket är småskaligt och bedrivs utan någon större påverkan för andra arter som finns i Vättern. Åtgärder har införts för att minska mängden oönskad fångst, så som minimimått, fredningsperioder, stängda områden och redskapsregleringar.

All övrig avlad kompensationsutsatt lax får gult ljus. Gult ljus även för lax som fiskats med bur i Östersjön. Rött ljus för vildlax som fiskats med garn eller långrev i Östersjön och för lax som odlas i öppna kassar i Chile. Grönt ljus för ASC eller KRAV-certifierad lax.

Sill

Sill, Clupea harengus, som fiskas med flyttrål eller garn i Skagerrak, Kattegatt till om med västra Östersjön (vårlekande sill) går från gult till rött ljus. Rekryteringen (mängden nytillkommen fisk) har legat på en låg nivå sedan början av 2000-talet och de senaste 4 åren har den varit rekordlåg. Det Internationella Havsforskningsrådet (ICES) rekommenderade ett totalt fiskestopp 2020, men trots detta sattes en kvot på drygt 3100 ton.

Gult ljus om fiskad med ringnot i nordvästra Atlanten (Kanada) eller med flyttrål vid Irland, Skottland, i Keltiska havet eller i västra Engelska kanalen. Grönt ljus för MSC eller KRAV-certifierad sill samt för höstlekande sill fiskad med flyttrål eller ringnot i Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön eller i östra Engelska kanalen. Grönt ljus även för norsk vårlekande sill som fiskas med trål eller ringnot i Barents hav och Norska havet, Nordsjön, Island, Färöarna, östra Grönland samt för sill som fiskas med garn, bur och flyttrål i Östersjön (öster om Bornholm) eller med ringnot i nordvästra Atlanten (USA).

Skarpsill

Skarpsill, Sprattus sprattus, fiskad med flyttrål vid Irland, nordvästra Skottland, i Keltiska havet eller i Engelska kanalen går från grönt till gult ljus. Data om skarpsillen i området är mycket bristfällig och det går inte att utvärdera fisketrycket eller trender över tid. Men generellt så tål skarpsill ett relativt högt fisketryck. Ekosystemeffekter från fisket bedöms som låga och förvaltningen anses effektiv.

Gult ljus även om fiskad med trål i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön eller om fiskad med ringnot i Medelhavet. Grönt ljus om fiskad med trål i Östersjön eller Engelska kanalen.

Rödspetta

Rödspätta, Pleuronectes platessa, fiskad med garn i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön ändrad från grönt till gult ljus. Rödspätta fiskad med snurrevad i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön ändrad från grönt till gult ljus.

Bestånden är livskraftiga men garnfiskets påverkan på hajar och rockor, sjöfåglar och marina däggdjur är okänd. Förankring av nät kan även ha viss påverkan på känsliga bottnar. Stor bifångst av slätrocka förekommer i snurrevadsfisket liksom en hög andel ungfisk. Snurrevaden kan störa bottenlevande djur i samband med att fisken ”vallas in” i trålkassen.

Gult ljus även för rödspätta fiskad med bottentrål i Skagerrak, Kattegatt, Bälthavet och Nordsjön. Rött ljus om fiskad med bomtrål i Skagerrak, Nordsjön eller med trål i Östersjön, Engelska kanalen, Keltiska havet och vid Irland. Grönt ljus om MSC-certifierad.

Män kastar fiskenät i floden, Malaysia

Sötvattenkräfta

Sötvattenkräfta, Pontastacus leptodactylus, som fiskas med bur i Turkiet går från gult till grönt ljus. Fisketrycket var tidigare för högt men numera är uttaget av kräfta bättre reglerat. Burfisket bedrivs på ett sätt som är skonsamt mot miljön och bifångst av andra arter bedöms som låg.

Sötvattenkräfta, Procambarus clarkii, som odlas i dammar och risfält i Kina går från gult till rött ljus. Ny information om att sötvattenkräftorna utfodras bidrar till färgändringen. Flera av foderingredienserna är inte spårbara så deras ekologiska hållbarhet kan inte garanteras. Konstgödsel används för att få kräftorna att växa snabbare. Kräftorna odlas i risfält. Näringsläckage förekommer vid växlingen mellan kräft- och risodling, samt i samband med kraftig nederbörd.  Utbrott av sjukdomar är sällsynta, men utgör ett potentiellt hot för vilda kräftdjur i Kina.

Sötvattenkräfta, Procambarus clarkii, som fiskas med bur i Nilen (Egypten) får grönt ljus (ny i år). Kräftan fångas främst som bifångst i burfiske efter andra arter som Tilapia.  Fiskets påverkan på ekosystemet är i stort okänd, men baserat på att fisket är småskaligt och bedrivs med bur som är en skonsam fiskemetod, så kan det antas att effekterna är mycket begränsade. Att reglera sötvattenkräftans utbredning genom fiske har även fördelar både för ekosystemet men även för det lokala fisket, eftersom kräftan äter fiskägg, och kan förändra sötvattenekosystem och våtmarker genom sin predation på vattenväxter, sniglar och andra blötdjur. Dess grävande beteende kan skada dammar och vattenreservoarer.

Grönt ljus om fiskade med bur i Spanien eller Frankrike eller odlade i dammar i USA. Gult ljus om fiskad med bur i Kina eller Egypten. Rött ljus för flodkräftor i svenska vatten.

Torsk

Torsk, Gadus morhua, som fiskas med garn i Skagerrak och Kattegatt går från gult till rött ljus. Torskbestånden i Nordsjön och Skagerrak har minskat till följd av ett för hårt fisketryck och befinner sig numera utom biologiskt säkra gränser. I september 2015 drogs MSC-certifikaten in.

Rött ljus för torsk från övriga norra Atlanten med undantag för torsk som fiskas med långrev, trål eller garn i Barents hav och Norska havet som får gult ljus. Undantag gäller även för torsk som är MSC eller KRAV-certifierad som får grönt ljus.

Gråsej

Gråsej, Pollachius virens, fiskad med bottentrål i Norska havet och Barents hav går från gult till rött ljus. Bifångst av rockor och kungsfisk (uer) förekommer, och utkast bedöms vara omfattande. Fångsterna utgörs av en hög andel ungfisk. Trålningen påverkar bottenmiljöer negativt.

Rött ljus även för gråsej fiskad med bottentrål i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Gult ljus om fiskad med trål vid Island eller Färöarna. Grönt ljus om MSC eller KRAV-certifierad samt för gråsej fångad med långrev eller garn vid Island eller med ringnot i Barents Hav och Norska havet.

Kolja

Kolja, Melanogrammus aeglefinus, fiskad med långrev i Nordsjön, Kattegatt eller Skagerrak går från grönt till gult ljus. Påverkan på hajar, rockor och sjöfåglar som kan fastna i långrev är okänd, och upp till 30 procent av fångsten kan utgöras av ungfisk. Fisket bedrivs på sluttningar där biogena rev och kallvattenkoraller kan förekomma.

Kolja fiskad med långrev vid Färöarna går från rött till gult ljus. Fisketrycket har minskat de senaste åren, vilket lett till en återhämtning i beståndet, men ligger fortfarande över rekommenderad nivå.  En specifik förvaltningsplan saknas för kolja, men fler åtgärder som redskapsregleringar och lekstängning (fiskeförbud under period då fisken fortplantar sig) har införts.

Gult ljus även för kolja fiskad med långrev eller garn i Barents hav eller Norska Havet samt om fiskad med garn, långrev eller trål vid Island. Grönt ljus om MSC eller KRAV-certifierad. Rött ljus om fiskad i Nordvästatlanten, oavsett fångstmetod samt för bottentrål i Nordostatlanten (ej Island).

Alaska Pollock

Alaska Pollock, Gadus chalcogrammus, fiskad med bottentrål i nordvästra Stilla havet (Japan) får rött ljus (ny utvärdering). Bifångster av hajar och rockor förekommer i fisket liksom stora utkast. Trålningen påverkar havsbotten negativt. Fisket saknar en förvaltningsplan.

Rött ljus även för fiskad med flyttrål i Nordvästra Stilla havet (Rysslands ekonomiska zon – EEZ; väst om 174 breddgraden). Gult ljus om fiskad med flyttrål i Nordvästra Stilla havet (Ryssland, öster om 174 breddgraden) eller om fiskad med snurrevad i Nordvästra Stilla havet. Grönt ljus om MSC-certifierad.

Snurrevad ser ut som en bottentrål till formen, men sätts ut och halas in mot fartyget som ligger stilla under fisket. För halning av snurrevaden används långa rep. Snurrevadsfiske bedrivs endast av ett fåtal båtar på svenska västkusten, där det används för fångst av plattfisk som till exempel rödtunga.

 

julgava-mejl-fiskstim-2

Öring

Öring, Salmo trutta, som fiskas med bur eller långrev i mellersta och södra Östersjön, går från rött till gult ljus. En viss positiv utveckling kan ses för havsöring i Östersjöregionen, men många populationer anses fortfarande vara sårbara. Felrapportering av lax som havsöring är omfattande och bidrar till stora osäkerheter att göra beståndsuppskattningar. Varmare och torrare väder, övergödning och dämning av vattendrag påverkar populationerna negativt.

Öring fiskad med garn i Vänern eller Vättern går från rött till gult ljus. Beståndet i Vättern är för närvarande på uppgång, men i Vänern är öringbeståndet fortfarande svagt, och fisket förlitar sig på utsättningar. En stor del av fångsterna kommer från fritidsfisket som inte omfattas av fångstrapportering vilket påverkar kvalitén i beståndsuppskattningarna. Fisket i sjöarna har ingen större påverkan på andra arter. Vild öring får inte landas i Vänern och fredningsområden har införts i båda sjöar.

Gult ljus även för öring som odlas i öppna kassar eller genomflödessystem i norra Europa (med undantag på grönt ljus). Grönt ljus om ASC-certifierad eller om odlad i genomflödessystem eller dammar i Österrike. Rött ljus om fiskad med garn i Östersjön.

Röding

Röding, Salvelinus alpinus, fiskad med garn i Vättern går från rött till grönt ljus. Rödingbeståndet befinner sig i en återhämtningsfas från en period med för hårt

fiske. Även om rödingbeståndet ännu inte nått sin optimala storlek, så tyder en ökande fångst per ansträngning på att fisketrycket är hållbart. Garnfisket inverkar inte på känsliga arter och bottenpåverkan från ankring av nät mycket begränsad. Fiskeförvaltningen i sjön bedöms som effektiv.

Röding fiskad på enskilt vatten i fjällsjöar runt Ammarnäs får grönt ljus. Provfisken har genomförts i fjällsjöar i Ammarnäs och visar att rödingbestånden är livskraftiga. Sjöarna är artfattiga varför bifångster är ovanliga och maskstorleken har anpassats för att undvika fångst av ungfisk.

Rött ljus för övrig vildfångad röding i europeiska insjöar (Sverige, Tyskland, Norge, Schweiz, England). Grönt ljus om ASC-certifierad eller om odlad i tankar på Island, i dammar eller genomflödessystem i Österrike eller i landbaserade recirkulerande system (RAS) i Europa. Gult ljus om odlad i öppna kassar i Sverige eller i dammar och genomflödessystem i Europa (ej Österrike).

Siklöja

Siklöja, Coregonus albua, fiskad med bottentrål i Bottenviken får gult ljus. Siklöjan förlorade sin MSC-certifiering i november 2019 och tappade därmed sitt gröna ljus på grund av beståndssituationen och oenighet kring förvaltningen. För 2019 rekommenderade SLU fångstråd på noll ton.  Men detta justerades efter att beståndsmodellen kritiserats och inte ansågs lämplig för siklöja, och ett fångsttak på 700 ton sattes av Havs- och Vattenmyndigheten. Fångstrådet för i år har ännu inte satts. Fisket anses inte ha någon negativ inverkan på sårbara arter, och bottenpåverkan från trålningen utgör inget hot mot havsmiljön eftersom fisket bedrivs under en kort period i ett mycket begränsat område.

Siklöja fiskad med garn i Mälaren går från rött till gult ljus. Beståndet anses vara i god kondition och SLU rekommenderar att fångsterna kan öka som i dagsläget är små, endast 3,8 ton 2018. Beståndet bedöms ändå som sårbart med anledning av de begränsade områden med kallt vatten som är tillgängliga för siklöja under juli–oktober i Mälaren och SLU rekommenderar därför att det nuvarande nätfiskeförbudet utökas med två månader (juli och augusti). Garnfisket har liten påverkan på andra arter, och bottenskador orsakade av förankring av nät anses inte vara ett problem. En förvaltningsplan för Mälaren är under utveckling.

Siklöja fiskad med garn i Vättern går från rött till gult ljus. Fångsterna i Vättern är mycket små. År 2018 landades endast 152 kg. Beståndsstatusen var mycket svag under flera år på grund av utebliven god rekrytering. Under perioden 2013 till 2018 har beståndet ökat betydligt. SLU rekommenderar att fångsterna kan öka. Liksom för siklöja från Mälaren så har garnfisket mycket liten påverkan på sjöns ekosystem. Förvaltningen bedöms som effektiv.

Gult ljus även för siklöja fiskad med garn i Vänern eller Tyskland (insjö) eller med bur i Peipussjön. Grönt ljus om fiskad med flyttrål eller snurrevad i Finland (insjö). Rött ljus om fiskad med garn i de stora sjöarna (Kanada och USA).

Sik

Sik, Coregonus maraena, som fiskas med garn i Vänern går från rött till grönt ljus. År 2011 blev det känt att sik från Vänern hade höga halter av dioxiner och dioxinlika PCB:er (polyklorerade bifenyler) och ett saluföringsförbud infördes. Numera får fiskare sälja sin fångst om de kan intyga att fångstpartiets halter understiger gränsvärdena. På senare år har bara en mindre mängd sik från Vänern sålts för konsumtion, men fångsterna är betydligt lägre än innan saluförbudet infördes. Fångsterna av sik i provfisken har ökat de senaste åren och SLU rekommenderar att uttaget kan öka. Garnfisket utgör inget hot mot sårbara arter.

Sik som fiskas med garn i Vättern går från gult till grönt ljus. Även sikbestånden i Vättern har sett en positiv utveckling de senaste åren. Sik, som i Vättern normalt varit en bottenlevande art, är numera vanligt förekommande även i den fria vattenmassan. Statusen hos sikbeståndet i Vättern bedöms därför vara mycket god. SLU rekommenderar att fångsterna kan öka så länge bifångster av undermålig röding och öring inte ökar. I sjön finns tre stora fiskefria områden för röding samt även ett flertal mindre, lokala, lekfredningsområden för röding och öring som kan ge visst skydd även för sik.

Sik som fiskas med garn i Mälaren eller Hjälmaren går från rött till gult ljus. Inget riktat fiske bedrivs på sik i de två sjöarna men den förekommer som bifångst i annat fiske.  De låga fångsterna i undersökningar gör att det inte går att bedöma eventuella trender hos bestånden över tid.

OBS! Bestånden av sik och siklöja har varierat mycket över åren. Den positiva utvecklingen kan tillskrivas ett minskat fisketryck. Det är viktigt att förvaltningen fortsätter att ha en försiktighetsansats när det gäller reglering av fångstuttag för att bibehålla denna goda trend.

Sik som fiskas med garn i Östersjön går från gult till rött ljus (med undantag för Bottniska viken som står kvar på gult ljus). SLU Aqua rekommenderar att inte öka fångsterna i Egentliga Östersjön, Ålands hav eller Bottenhavet på grund osäkerheter kring dataunderlag för beståndsuppskattningar och den minskning av fiskens genomsnittliga längd och ålder som observerats. Bifångst av rödlistade fåglar som svarthakedopping, vigg, svärta och bergand kan inte uteslutas. Risk för bifångst av torsk från det östra östersjöbeståndet kan heller inte uteslutas, även om den är liten med tanke på att huvuddelen av sikfångsterna tas i norra Östersjön. Åtgärder för att minska bifångster av sårbara arter samt förbättrad övervakning och datainsamling behövs.

Gult ljus om fiskad med bur i Östersjön (svensk kust) eller med garn i Schweiz (insjö). Rött ljus om fiskad med garn i de stora sjöarna (Kanada och USA).

torsk-foto-shutterst.jpg

Lubb

Lubb, Brosme brosme, som fiskas med bottentrål i Nordostatlanten går från rött till gult ljus. En återhämtning av beståndet har skett till följd av minskat fisketryck. Även om beståndet nu är välmående så påverkar fisket havsbotten negativt. Utkast och en hög andel ungfisk i fångsten förekommer även.

Gult ljus även för andra fångstmetoder och redskap i Nordostatlanten. Rött ljus om fiskad med bottentrål i Nordvästatlanten. Grönt ljus om MSC-certifierad.

Lake

Lake, Lota lota, fiskad med garn i Vättern får grönt ljus (ny utvärdering). Beståndet är på uppåtgående och fisketrycket bedöms som hållbart. SLU rekommenderar att fångsterna kan öka. Ekosystemeffekter från garnfisket är små. I Vättern finns tre stora fiskefria områden där allt fiske med undantag av burfiske efter signalkräfta är förbjudet. Där finns också ett flertal fredningsområden för röding och öring som kan ge ett skydd för lake.

Lake fiskad med garn i Mälaren, Hjälmaren och Vänern får gult ljus (ny utvärdering). I dagsläget fångas lake huvudsakligen som bifångst vid fiske efter gös, öring och sik. Ett positivt trendbrott noterades i provfisken på sik i Vänern 2018. Det återstår att se om denna trend håller i sig i kommande provfisken. I Hjälmaren och Mälaren är lakbestånden förhållandevis små och begränsade till de djupa bassänger som är tillräckligt väl syresatta under sommaren. Kombinationen av korta tidsserier och låga fångster i provfiskena gör det svårt att bedöma trender i beståndsstatus. Viss bifångst av andra arter som siklöja, gädda och abborre förekommer, men fisket anses inte påverka dessa arters status.

Gult ljus även för lake fiskad med garn i Schweiz (insjö).

Skrubbskädda

Skrubbskädda, Platichthys flesus, fiskad med bottentrål i norra Östersjön, Finska viken och väster om Gotland går från gult till rött ljus. Skäddan fångas främst som bifångst i annat fiske. Omfattande utkast förekommer och även om fisket främst sker på ler- och sandbottnar så kan påverkan på stenbotten inte uteslutas.

Rött ljus även om fiskad med bottentrål i Skagerrak, Kattegatt eller Nordsjön. Gult ljus om fiskad med garn i Östersjön, Bälthavet, Skagerrak eller Kattegatt.

Krabba

Krabba (krabbtaska), Cancer pagarus, som fiskas med garn i Skagerrak och Kattegatt får gult ljus (ny utvärdering). Beståndsuppskattningar är osäkra, men krabbeståndet bedöms ändå vara i god kondition. Fisket verkar bedrivas på hållbar nivå, men fångsterna bör inte ökas enligt SLU. Uppgifter om fångstsammansättning saknas och de bottensatta garnen riskerar att påverka känsliga miljöer.

Gult ljus även om fiskad med bur i övriga Nordostatlanten samt för krabba fiskad med bur i Medelhavet. Grönt ljus för MSC-certifierad krabba samt för krabba fiskad med bur i Skagerrak och Kattegatt (svenskt fiske) eller i västra Engelska kanalen (Englands ekonomiska zon – EEZ). Rött ljus om fiskad med trål, oavsett fångstområde.

Gös

Gös, Sander lucioperca, fiskad med garn i Vänern, Mälaren och Hjälmaren går från gult till grönt ljus. Fisket i samtliga tre sjöar bedrivs på en hållbar nivå men fångsterna bör inte ökas om bestånden ska förbli stabila. Viss bifångst av andra arter som siklöja, gädda och abborre förekommer, men fisket anses inte påverka dessa arters status. För Vänern och Vättern finns lokala fiskevårdsplaner som omfattar gös. För Mälaren och Hjälmaren planeras liknande lokala fiskevårdsplaner.

Grön ljus om MSC eller KRAV-certifierad, om odlad i Danmark, Tyskland eller Holland i landbaserade recirkulerande system (RAS) eller om fiskad med handlina i Schweiz (insjö). Gult ljus om fångad med garn eller handlina i Lettland (insjö), med bur i Peipus, Vörtsjärv eller Östersjön (Litauen). Gult ljus även om fiskad med garn i Polen eller Schweiz (insjöar) eller med garn eller bur i Litauen (insjö). Rött ljus om fiskad med garn längs svensk östersjökust samt för garn och bur i Östersjön (Estland, Lettland, Litauen och Ryssland). Rött ljus även för garn eller burfångad gös från Turkiet eller Kazakstan.

Abborre

Abborre, Perca fluviatilis, fiskad med garn eller bur i Rigabukten (Estland) går från grönt till gult ljus. En viss försämring har observerats i fiskbestånden och ett högt fisketryck riskerar att leda till vidare försämring. En hög andel ungfisk fångas.

Abborre fiskad med garn i Mälaren och Vänern går från gult till grönt ljus. Abborre i båda sjöar fångas främst som bifångst i fiske på gös. Resultat från provfisken indikerar att starka årsklasser har producerats tidigare år i båda sjöarna och inga problem med föryngring har kunnat urskiljas men vidare undersökningar krävs för att kunna fastslå detta.  Stora osäkerheter råder kring fritidsfiskets uttag som bedöms vara upp till fem gånger så stort som yrkesfiskets fångster, vilket försvårar bedömningar av abborrbestånden.

OBS! Abborre är en art där beståndets storlek och dess storleksstruktur kan variera kraftigt över tid beroende på klimat och temperatur, men även beroende på interaktioner inom populationen och samspel med andra. Därför är det  viktigt att bestånden förvaltas utifrån en försiktighetsansats.

Grönt ljus även för MSC-certifierad abborre och för abborre fiskad i Hjälmaren eller Vättern. Gult ljus om fiskad med garn eller bur i Östersjön (svensk kust), med garn i Schweiz (insjö) eller bur i Peipus.  Rött ljus om fiskad med garn i Östersjön (ej svenskt fiske) eller om fiskad med garn eller bur i Polen (insjö).

 

Fiskodling

Tonfisk

Tonfisk/skipjack, Katsuwonus pelamis, som fiskas med ringnot i östcentrala och södra Stilla havet (ej FAD) går från gult till rött ljus. Beståndsuppskattningarna osäkra, men ett högt fisketryck och en successiv minskning av medelvikten på skipjack över tid och som nu är lägre än den någonsin varit är tecken på att beståndet fiskas för hårt. Ringnotsfiske på fritt simmande tonfiskstim har lägre bifångster än ringnotsfiske med så kallad FAD (fish aggregating device, ett konstgjort objekt som används för att locka till sig fisk), men bifångster av djävulsrockor och mantor kan inte uteslutas. För hårt fiske på tonfisk kan ge effekter längre ner i näringsväven, eftersom tonfisk fyller en viktig roll i ekosystemet som toppredator.

Skipjack fiskad med garn i nordvästra, centrala och sydvästra Stilla Havet går från gult till rött ljus. Färgändring på grund av att fiskets ekologiska påverkan på andra arter bedöms allvarligare än tidigare. Bifångster av annan fisk med även andra arter som havssköldpaddor, hajar, småvalar och sjöfåglar bedöms uppgå till så mycket som 30 procent.

Rött ljus även för skipjack fiskad med garn i Indiska oceanen eller långrev i östcentrala och södra Stilla Havet samt för skipjack fiskad med FAD. Gult ljus om fiskad med ringnot i nordvästra, centrala och sydvästra Stilla Havet samt i Indiska oceanen. Gult ljus även för skipjack fiskad i Atlanten med handlina, spö eller ringnot. Grönt ljus om MSC-certifierad eller fiskad med handlina eller spö i Indiska oceanen eller Stilla Havet.

Uer/Kungsfisk

Uer, Kungsfisk, Sebastes mentella, som fiskas med flyttrål i Barents hav och Norska havet går från gult till grönt ljus.

Kungsfisk som fiskas med bottentrål i Barents hav eller Norska havet går från rött till gult ljus.

Bestånden har återhämtat sig och fisketrycket är numera hållbart. Förvaltningen bedöms som effektiv. Flyttrålsfiske ger generellt låga bifångster och har till skillnad från bottentrål ingen negativ inverkan på havsbottenmiljön.  Inom bottentrålsfisket förekommer även bifångster av hotade rockor samt av större kungsfisk som överfiskas.

Grönt ljus om MSC-certifierad samt för uer fiskad med flyttrål i Barents hav och Norska havet. Rött ljus om fiskad med trål vid Grönland och Island.

Åttaarmad bläckfisk

Åttaarmad bläckfisk, Octopus vulgaris, som fiskas med bur i Engelska kanalen får grönt ljus (ny utvärdering).

Åttaarmad bläckfisk, Octopus vulgaris, som fiskas med garn i Engelska kanalen får gult ljus (ny utvärdering).

Den åttaarmade bläckfisken klarar av ett relativt högt fisketryck på grund av sin snabba tillväxt och höga fertilitet. Förvaltningen bedöms som effektiv med god regelefterlevnad, men kunskap om beståndet kan förbättras.  Bläckfisken fångas främst som bifångst i burfiske efter kräftdjur. Burfisket kan bedrivs utan någon större påverkan varken på botten eller andra arter. Fisket med bottensatta garn riktar sig främst mot olika fiskarter, men bläckfisk fångas som bifångst. Uppgifter om fångstsammansättningen i garnfisket är mycket bristfällig och tumlare riskerar att påverkas negativt.

Åttaarmad bläckfisk, Octopus vulgaris, som fiskas med bur i östcentrala Atlanten (Senegal och Gambia) går från rött till gult ljus. Beståndets storlek och fisketryck är okänt och förvaltningen bedöms som svag. Dock har ett antal samförvaltningsinitiativ genomförts de senaste åren men som isolerade initiativ som behöver skalas upp. En förvaltningsplan för bläckfisk i Senegal håller nu på att implementeras men vilken effekt den kommer att ha är tidigt att säga.

Grönt ljus om MSC-certifierad eller om fiskad med handlina eller spö i västcentrala Atlanten (Mexiko). Grönt ljus även om fiskad med handlina eller spö vid Senegal och Gambia. Gult ljus för åttaarmad bläckfisk fiskad med bur i Medelhavet eller Atlanten (ej Engelska kanalen), med garn i Engelska kanalen eller handlina, spö eller bur i Stilla havet eller östcentrala Atlanten (Marocko, Mauretanien och Senegal). Rött ljus om fiskad med bottentrål, oavsett fångstområde.

Tioarmad bläckfisk

Tioarmad bläckfisk, Dosidicus gigas, fiskas med bur i sydöstra Stilla havet får gult ljus (ny utvärdering). Beståndsuppskattningar finns men är osäkra. Antalet individer ökar men medelvikten har gått ner vilket kan tyda på att fisketrycket är för högt.  Burfisket är selektivt och fisket förvaltas genom en kvot som de senaste åren har satts enligt vetenskapliga rekommendationerna.

Tioarmad bläckfisk, Dosidicus gigas, fiskad med grimgarn i sydöstra stilla havet får rött ljus (ny utvärdering). Fisket bedrivs av småskaliga fiskare från Chile. Förvaltningen försvåras på grund av det stora antalet fiskare som är inblandade, svårigheterna med att upprätthålla förordningar på lokal nivå i ett land med många landningsplatser. Fisket kan negativt inverka på vissa känsliga arter av marina däggdjur, sjöfåglar, sköldpaddor och hajar.

Grönt ljus om fiskad med handlina eller spö (jigs) i sydöstra Stilla havet. Gult ljus om fiskad med långrev, flyttrål, ringnot eller bur i sydöstra Stilla havet. Rött ljus om fiskad med bottentrål i samma område.

Havsabborre

Havsabborre som fiskas med handlina eller spö i Nordostatlanten går från gult till grönt ljus.

Havsabborre, Dicentrarchus labrax, som fiskas med långrev och garn i Nordostatlanten går från rött till gult ljus.

En flerårig förvaltningsplan antogs 2019, men dess effekt kan ännu inte utvärderas. Fisketrycket har sett en snabb nedgång de senaste åren men beståndet har ännu inte återhämtat sig till önskvärd nivå. Handlinefisket är selektivt och skonsamt mot miljön. Långrevsfisket liksom garnfisket associeras dock med negativ påverkan på hajar, rockor och sjöfåglar.

Grönt om ASC eller KRAV-certifierad eller fiskad med handlina eller spö i Nordostatlanten. Gult ljus om odlad i öppna kassar i Medelhavet eller i odlingsbassänger i Frankrike, om fiskad med handlina i östcentrala Atlanten eller med långrev och garn i Nordostatlanten (ej Portugal eller Biscayabukten som får rött ljus). Rött ljus även för havsabborre odlad i Turkiet eller som fiskas med trål i östcentrala Atlanten eller med garn, handlina, spö eller trål i Medelhavet.

 

Öppna kassar fiskodling

Ansjovis

Ansjovis, Engraulis encrasicolus, som fiskas med flyttrål i Medelhavet går från rött till gult ljus. En positiv utveckling har skett i beståndet men fisketrycket är fortfarande för högt. Information om påverkan på känsliga arter är mycket bristfällig, vilket är särskilt problematiskt för detta fiske som bedrivs i viktiga uppväxtområden för hotade arter av hajar och rockor.

Ansjovis, Engraulis encrasicolus, som fiskas med flyttrål i östcentrala Atlanten (Marocko och Mauretanien) går från rött till gult ljus. Fisketrycket har minskat betydligt men ligger fortfarande något för högt för att garantera ett långsiktigt hållbart uttag. Bifångst av delfiner och sjöfåglar förekommer i fisket.

Ansjovis, Engraulis anchoita, fiskad med ringnot i sydvästra Atlanten går från gult till grönt ljus. Fisket är småskaligt och beståndet välmående. Utkast och bifångster bedöms vara låga. Ringnotar har ingen kontakt med botten. Även om det finns vissa brister i förvaltningen så bedöms den tillräckligt effektiv för att säkerställa ett uthålligt fiske.

Ansjovis, Engralius ringens, fiskad med ringnot i sydöstra Stilla havet (Peru, Chile) får rött ljus (ny utvärdering). Det finns flera bestånd av ansjovis i området, men samtliga är starkt påverkade av El Nino händelser vilket resulterar i stora svängningar i bestånden och osäkerheter kring deras status. Bifångster av framförallt sjöfågel är ett problem.

Grönt ljus om MSC-certifierad eller om fiskad med ringnot i Biscayabukten (E. encrasicolus) eller utanför Argentina (E. achoita). Gult ljus om fiskad med ringnot utanför Portugal, med ringnot eller trål i östcentrala Atlanten (Mauretanien, Marocko) eller med trål, garn eller ringnot i Medelhavet (E. encrasicolus). Rött ljus om fiskad med trål i Svarta havet (E. encrasicolus).

Sardin

Sardin, Sardina pilchardus, som fiskas med ringnot i östcentrala Atlanten får grönt ljus (ny utvärdering).

Sardin som fiskas med flyttrål i östcentrala Atlanten går från rött till grönt ljus. Sardinbestånden har sett en stark återhämtning och fisketrycket är numera hållbart. Flera åtgärder har vidtagits av Mauretanien och Marocko för att säkerställa hållbar förvaltning av bestånden. Ekosystempåverkan från både ringnots- och flyttrålsfisket bedöms som marginell.

Grönt ljus om fiskad med trål eller ringnot vid Mauretanien och Marocko. Gult ljus om fiskad med ringnot i Nordostatlanten eller Medelhavet. Rött ljus om fiskad med trål i Medelhavet.

Sardin, Sardinella aurita, fiskad med flyttrål i östcentrala Atlanten får rött ljus (ny utvärdering). Beståndet överfiskas. Det saknas en förvaltningsplan för fisket. Flera arter som kan bifångas i flyttrålsfiske finns i området.

Hoki

Hoki, Macruronus novaezelandiae, fiskad med flyttrål i sydvästra Stilla havet går från grönt till gult ljus. Tillgängliga uppgifter om fisket tyder på att fisketrycket är hållbart, men beståndsuppskattningarna är mycket osäkra. Bifångster av sjölejon, hajar, sjöfåglar och delfiner kan förekomma, även om risken är relativt liten. Nya uppgifter tyder på att utkast är mer omfattande än man tidigare trott.

Gult ljus även för hoki fångad med selektiv trål i Argentina (Macruronus magellanicus). Grönt ljus om MSC-certifierad. Rött ljus för övrig hoki som fiskats med trål.

Svärdfisk

Svärdfisk, Xiphias gladius, som fiskas med handlina eller spö vid Maldiverna går från grönt till gult ljus.

Svärdfisk som fiskas med handlina eller spö i östra Indiska Oceanen går från grönt till gult ljus.

Svärdfisk fångas som bifångst i tonfiskfiske. Efterfrågan på levande bete har ökat under de senaste åren. Följaktligen finns det nuförtiden vissa bekymmer kring effekterna av betesfisket, som bedöms vara mer omfattande än man tidigare trott. Den senaste beståndsuppskattningen visade på en stor nedgång i lekmogen svärdfisk, även om biomassan fortfarande låg över referensvärdet som satts för hållbart uttag. Indiska oceanens svärdfiskfiske omfattas av ett antal förvaltningsåtgärder, även om ingen är artspecifik. Fiske med handlina och spö är mycket selektivt och all fångst tas om hand.

Gult ljus även för svärdfisk fiskad med långrev i sydöstra Atlanten eller i västra Indiska Oceanen (Sydafrikas ekonomiska zon – EEZ). Grönt ljus om MSC-certifierad eller fiskad med harpun eller lina i nordvästra Atlanten (USA eller Kanada). Rött ljus för övriga fiskevatten och fångstområden.

Nya arter

Braxen

Braxen, Abramis brama, som fiskas med ryssja i Östersjön (svenskt fiske) får gult ljus. Braxen fiskad i Östersjön ingår i dagsläget inte i SLUs vetenskapliga rådgivning till Havs- och Vattenmyndigheten, men i HELCOMs bedömning av karpfiskar i Östersjön så klassas braxen ha god status i 12 av 14 områden längs den svenska kusten. I de två områden som inte har god status så är bestånden på uppåtgående. Specifika nationella förvaltningsåtgärder för braxen saknas, men trots detta verkar braxenbestånden längs svenska kusten stabila och livskraftiga. Baserat på tillgängliga, fragmenterade uppgifter om fångstsammansättning i burfisket kan fångsten antas ha en hög andel ungfisk och bifångstarter.

Braxen fiskad med garn eller bur i Vänern och Mälaren får grönt ljus. Inget riktat fiske på braxen förekommer i sjöarna utan braxen fångas som bifångst främst i gösfisket. Bestånden i båda sjöarna bedöms regelbundet av SLU, men är osäkra på grund av mycket begränsad fångststatistik från yrkesfisket och bristande miljöövervakning. Bestånden nyttjas hållbart. Inga specifika förvaltningsregler finns för braxen, men regleringen av gösfisket genom till exempel maskstorleks-anpassningar fungerar även som ett verktyg för att kontrollera fångster av braxen.

Svensk skärgård

Östersjöfadder

  • Östersjön är ett av världens mest förorenade hav
  • Döda bottnar lika stora som en yta 1,5 gånger så stor som Danmark
  • Som fadder hjälper du oss stoppa överfisket och övergödningen!
Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som fadder bidrar du månadsvis via autogiro regelbundet till WWFs arbete.

Premie

Faktureringsadress

Sverige

Signera ditt autogiro

Ha tålamod, din bank kontaktas.

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Senast ändrad 08/06/20

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se