Köttguiden_puffbilder_ost

Ekologisk ost

EKOLOGISK OST

KRAV-certifierad ost och svensk EU-ekologisk ost får grönt ljus, medan den importerade EU-ekologiska osten får gult ljus på grund av djurvälfärdskrav i Köttguiden. Mjölkkor i ekologisk produktion äter foder som till stor del odlas på den egna gården utan kemiska bekämpningsmedel. Ost är koncentrerad mjölk. Det går åt cirka 10 liter mjölk för att producera 1 kg hårdost.

Klimat

Kor, får och getter är idisslare och släpper i sin fodersmältning ut metan, som är en kraftig växthusgas. När fodret odlas avger marken lustgas och användningen av fossila bränslen i traktorer släpper ut koldioxid. Utsläpp av växthusgaser sker också vid lagring och spridning av gödsel. Osten har dock en lägre klimatpåverkan än nöt- och lammkött eftersom djuren producerar mycket mer mjölk än kött under sin livstid. Dock blir klimatpåverkan för osten större än för ägg, kyckling och gris (6-11 kg CO2/kg hårdost).1 Det är generellt ingen större skillnad i klimatpåverkan mellan ekologisk ost och konventionell ost.2 För fetaost blir klimatpåverkan högre än 14 kg CO2/kg per kg ost då får ger mindre mjölk än kor och då denna produktion till stor del är extensiv, därför får feta rött ljus i guiden medan övriga ostar får gult. För ost skulle det behövas mer klimatdata då många studier visar skilda resultat.

Biologisk mångfald

Ur ett globalt perspektiv utgör animalieproduktion ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter p.g.a. de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation. I Sverige finns dock många av de hotade växt- och djurarterna i jordbrukslandskapet. Om animalieproduktionen gynnar eller missgynnar arter beror i stor utsträckning på hur fälten och den omgivande miljön ser ut och hur produktionen sker. Flertalet svenska och internationella studier har visat att den biologiska mångfalden är större på ekologiska gårdar jämfört med konventionella gårdar, varför ekologisk produktion med bete (KRAV och svenskt ekologiskt) får grönt ljus. Då det EU-ekologiska regelverket bedöms som svagt vad gäller beteskravet får importerade ekologiska ostar gult ljus som annan ekologisk produktion.

Kemiska bekämpningsmedel

Inom ekologisk produktion används inga naturfrämmande bekämpningsmedel så det blir grönt ljus för ekologisk ost.

Djurvälfärd

Grönt ljus för KRAV-märkt ost och  svenskt EU-ekologisk ost. Rött ljus för importerad EU-ekologisk ost. Alla KRAV-mjölkkor måste vara ute på bete minst halva dygnet under betesperioden (2–4 månader beroende på var i landet). Utöver det ska djuren ha möjlighet att vistas ute under delar av dygnet under ytterligare två månader. I EUs regelverk för ekologisk produktion finns utökade djurskyddsregler, men kravet för bete är svagt formulerat och det kan räcka med utevistelse i en rastgård. Det finns inte heller några regler som begränsar transporttiden inför slakt. Detta kan naturligtvis skilja sig en hel del länder emellan men en generell bedömning av EU-ekologiskt blir rött ljus för djurvälfärd.

Antibiotika

Mjölkkor, får och getter som föds upp under ekologisk certifiering klarar kraven för grönt ljus i Köttguiden. EU-ekologiska regelverket och KRAV räknas som kontrollprogram, där användningen av antibiotika följs upp och regleras.

Följ ljussignalerna

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt. Köttguiden granskar olika köttslag, ägg och ostar utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd, samt antibiotika – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

Rött = Varning

Det finns risk för mycket hög påverkan på planeten – undvik eller ställ högre krav på varor i denna kategori.

Gult = Var försiktig

Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd – var försiktig med varor i denna kategori.

Grönt = Ät ibland

Välj varor med grönt ljus om du äter kött, ost eller ägg.

Är ekologisk mjölk bättre för klimatet?

Skillnaden mellan ekologisk produktion och konventionell mjölkproduktion generellt är inte så stor i Sverige. Korna betar generellt mer inom ekologisk produktion och äter mer grovfoder (gräs och klöver) och mindre kraftfoder (spannmål och proteinrikt foder). På ekologiska gårdar används inte mineralgödselkväve (konstgödsel) och utsläpp från produktion av sådan gödsel undviks således, men på grund av att avkastningen på de ekologiska gårdarna ofta är något lägre än på de konventionella gårdarna blir klimatavtrycket för ekomjölken och den konventionella mjölken ungefär lika stor.

Variationen mellan gårdarna i exakt vad korna äter, hur mycket de går ute, hur mycket de mjölkar, och hur mycket energi man gör av med på gården är stor. Det gör att klimatavtrycket för mjölk från olika gårdar kan variera mycket oavsett om de är ekologiska eller konventionella.9

För att stimulera bönderna att minska sin klimatpåverkan införde KRAV 2012 specifika klimatregler i sitt regelverk. Reglerna gäller för alla KRAV-producenter. De handlar främst om att använda förnybar el och minska användningen av fossila bränslen, men även att följa upp hur mycket foder och kväve man använder. Dessa regler kan minska utsläppen av växthusgaser betydligt från till exempel odling i växthus som använder mycket energi. När det gäller köttproduktion domineras utsläppen dock av metan och lustgas och inte koldioxid från energianvändningen. Därför får klimatreglerna här en mindre effekt som inte påverkar den ekologiska hårdostens gula ljus.

Trafikljus_köttguiden_1600x1200

Frågor med svar om Köttguiden

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna?

Läs svaren här

Källor

  1. Röös. 2012. Mat-klimat-listan version 1.0. Rapport 040. Inst för energi och teknik. SLU.
  2. Cederberg m.fl. 2011. Klimatavtryck av ekologiska jordbruksprodukter. SIK-rapport 830.
  3. MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
  4. Rödlistan 2015
  5. Siffran för Sverige är räknad enligt följande: År 2013 användes 72 500 ton sojamjöl i foder till nötkreatur enligt Jordbruksverkets statistik. 8 procent av sojamjölet beräknas användas i konventionell mjölkproduktion. Sojamjöl är inte tillåtet ekologisk mjölkproduktion då det används ett lösningsmedel (hexan) för att få fram sojamjöl som inte är tillåtet på KRAV-gårdar, där används istället rostade sojabönor. Mjölkinvägningen år 2013 var 2 867 553 ton varav 333 305 ton var ekologiskt. Den konventionella mjölkinvägningen var alltså 2 531 248 ton. Det innebär att räknat per kg mjölk används 24 gram sojamjöl per kg invägd mjölk ((72 500 * 0,85)/2 531 248). EU-genomsnittet baseras på WWF:s beräkningar i ”Mapping the soy supply chain in Europé”
  6. Mervärden i svensk mjölkproduktion (Jordbruksverket)

Kontakt

Hjälp till att förbättra Köttguiden

Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på mat@wwf.se.

Medlemskap

Välj mellan olika medlemskap

Fyll i dina uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Välj betalsätt

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Senast ändrad: 2019-11-12

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se