KRAV-certifierad ost och svensk EU-ekologisk ost får grönt ljus, medan den importerade EU-ekologiska osten får gult ljus på grund av djurvälfärdskrav i Köttguiden. Mjölkkor i ekologisk produktion äter foder som till stor del odlas på den egna gården utan kemiska bekämpningsmedel. Ost är koncentrerad mjölk. Det går åt cirka 10 liter mjölk för att producera 1 kg hårdost.
Kor, får och getter är idisslare och släpper i sin fodersmältning ut metan, som är en kraftig växthusgas. När fodret odlas avger marken lustgas och användningen av fossila bränslen i traktorer släpper ut koldioxid. Utsläpp av växthusgaser sker också vid lagring och spridning av gödsel. Osten har dock en lägre klimatpåverkan än nöt- och lammkött eftersom djuren producerar mycket mer mjölk än kött under sin livstid. Dock blir klimatpåverkan för osten större än för ägg, kyckling och gris (6-11 kg CO2/kg hårdost).1 Det är generellt ingen större skillnad i klimatpåverkan mellan ekologisk ost och konventionell ost.2 För fetaost blir klimatpåverkan högre än 14 kg CO2/kg per kg ost då får ger mindre mjölk än kor och då denna produktion till stor del är extensiv, därför får feta rött ljus i guiden medan övriga ostar får gult. För ost skulle det behövas mer klimatdata då många studier visar skilda resultat.
Ur ett globalt perspektiv utgör animalieproduktion ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter p.g.a. de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation. I Sverige finns dock många av de hotade växt- och djurarterna i jordbrukslandskapet. Om animalieproduktionen gynnar eller missgynnar arter beror i stor utsträckning på hur fälten och den omgivande miljön ser ut och hur produktionen sker. Flertalet svenska och internationella studier har visat att den biologiska mångfalden är större på ekologiska gårdar jämfört med konventionella gårdar, varför ekologisk produktion med bete (KRAV och svenskt ekologiskt) får grönt ljus. Då det EU-ekologiska regelverket bedöms som svagt vad gäller beteskravet får importerade ekologiska ostar gult ljus som annan ekologisk produktion.
Inom ekologisk produktion används inga naturfrämmande bekämpningsmedel så det blir grönt ljus för ekologisk ost.
Grönt ljus för KRAV-märkt ost och svenskt EU-ekologisk ost. Rött ljus för importerad EU-ekologisk ost. Alla KRAV-mjölkkor måste vara ute på bete minst halva dygnet under betesperioden (2–4 månader beroende på var i landet). Utöver det ska djuren ha möjlighet att vistas ute under delar av dygnet under ytterligare två månader. I EUs regelverk för ekologisk produktion finns utökade djurskyddsregler, men kravet för bete är svagt formulerat och det kan räcka med utevistelse i en rastgård. Det finns inte heller några regler som begränsar transporttiden inför slakt. Detta kan naturligtvis skilja sig en hel del länder emellan men en generell bedömning av EU-ekologiskt blir rött ljus för djurvälfärd.
Mjölkkor, får och getter som föds upp under ekologisk certifiering klarar kraven för grönt ljus i Köttguiden. EU-ekologiska regelverket och KRAV räknas som kontrollprogram, där användningen av antibiotika följs upp och regleras.
Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt. Köttguiden granskar olika köttslag, ägg och ostar utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd, samt antibiotika – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.
Det finns risk för mycket hög påverkan på planeten – undvik eller ställ högre krav på varor i denna kategori.
Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd – var försiktig med varor i denna kategori.
Välj varor med grönt ljus om du äter kött, ost eller ägg.
Skillnaden mellan ekologisk produktion och konventionell mjölkproduktion generellt är inte så stor i Sverige. Korna betar generellt mer inom ekologisk produktion och äter mer grovfoder (gräs och klöver) och mindre kraftfoder (spannmål och proteinrikt foder). På ekologiska gårdar används inte mineralgödselkväve (konstgödsel) och utsläpp från produktion av sådan gödsel undviks således, men på grund av att avkastningen på de ekologiska gårdarna ofta är något lägre än på de konventionella gårdarna blir klimatavtrycket för ekomjölken och den konventionella mjölken ungefär lika stor.
Variationen mellan gårdarna i exakt vad korna äter, hur mycket de går ute, hur mycket de mjölkar, och hur mycket energi man gör av med på gården är stor. Det gör att klimatavtrycket för mjölk från olika gårdar kan variera mycket oavsett om de är ekologiska eller konventionella.9
För att stimulera bönderna att minska sin klimatpåverkan införde KRAV 2012 specifika klimatregler i sitt regelverk. Reglerna gäller för alla KRAV-producenter. De handlar främst om att använda förnybar el och minska användningen av fossila bränslen, men även att följa upp hur mycket foder och kväve man använder. Dessa regler kan minska utsläppen av växthusgaser betydligt från till exempel odling i växthus som använder mycket energi. När det gäller köttproduktion domineras utsläppen dock av metan och lustgas och inte koldioxid från energianvändningen. Därför får klimatreglerna här en mindre effekt som inte påverkar den ekologiska hårdostens gula ljus.
Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på mat@wwf.se.
Senast ändrad: 2019-11-12