KRAV-certifierad ost och svensk EU-ekologisk ost får grönt ljus, medan den importerade EU-ekologiska osten får rött ljus på grund av djurvälfärdskrav i Köttguiden. Mjölkkor i ekologisk produktion äter foder som till stor del odlas på den egna gården utan mineralgödselkväve och kemiska bekämpningsmedel. Fodret består till 70 procent av vallfoder och resten utgörs av spannmål och en mindre del soja/proteinfoder. Ost är koncentrerad mjölk. Det går åt cirka 10 liter mjölk för att producera 1 kg ost.
Kor är idisslare och släpper i sin fodersmältning ut metan, som är en kraftig växthusgas. När fodret odlas avger marken lustgas och användningen av fossila bränslen i traktorer släpper ut koldioxid. Utsläpp av växthusgaser sker också vid lagring och spridning av gödsel. Osten har dock en lägre klimatpåverkan än nötkött eftersom kon producerar mycket mer mjölk än kött under sin livstid. Dock blir klimatpåverkan för osten större än för ägg, kyckling och gris (6-11 kg CO2/kg ost).1 Det är generellt ingen större skillnad i klimatpåverkan mellan ekologisk ost och konventionell ost.2
Ur ett globalt perspektiv utgör animalieproduktion ett av de allvarligaste hoten mot biologisk mångfald på grund de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation.3 Efterfrågan på soja på den globala fodermarknaden driver på behovet av ny jordbruksmark i framför allt Sydamerika och riskerar att leda till avskogning. I Sverige å andra sidan är igenväxning av våra gräsmarker ett av de största hoten mot biologisk mångfald och 4 andelen soja i svenska mjölkkors foderstater är dessutom cirka 25 procent lägre än det europeiska genomsnittet.5 Betande djur behövs på naturbetesmarkerna i Sverige för att hålla gräset kort för att ge plats åt de många hotade arter som finns där, men dessa marker är ofta för magra för mjölkkor som kräver mycket energi i sitt foder. Därför är det ovanligt att mjölkkor betar på naturbeten vilket gör att det blir gult ljus för den ekologiska osten. Däremot är det vanligt att kvigor och kor som för tillfället inte mjölkar betar naturbeten. Beräkningar från Jordbruksverket visar att ca 1/3 av våra naturbetesmarker betas av djur av mjölkras.6
Inom ekologisk produktion används inga syntetiska bekämpningsmedel så det blir grönt ljus för ekologisk ost.
Grönt ljus för KRAV-märkt ost och svenskt EU-ekologisk ost. Rött ljus för importerad EU-ekologisk ost. Alla KRAV-mjölkkor måste vara ute på bete minst halva dygnet under betesperioden (2–4 månader beroende på var i landet). Utöver det ska djuren ha möjlighet att vistas ute under delar av dygnet under ytterligare två månader. EU-ekologisk produktion reglerar också utegången för mjölkkorna under sommarsäsongen. Den generella regeln för alla ekologiska djur är att de under vintern ska hållas i lösdrift där de kan röra sig fritt. I EUs certifiering för för ekologisk produktion finns utökade djurskyddsregler, men inga som reglerar slakt. Därför riskerar även djur inom ekologisk produktion att slaktas utan bedövning ute i Europa och därför får importerad EU-ekologisk ost rött ljus.
Mjölkkor som föds upp under ekologisk certifiering klarar kraven för grönt ljus i Köttguiden. EU-ekologiska regelverket och KRAV räknas som kontrollprogram, där användningen av antibiotika följs upp och regleras.
Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, antibiotika samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.
Påverkan på planeten är alldeles för hög.
Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd.
Om du äter kött, välj ur denna kategori.
Skillnaden mellan ekologisk produktion och konventionell mjölkproduktion generellt är inte så stor i Sverige. Korna betar generellt mer inom ekologisk produktion och äter mer grovfoder (gräs och klöver) och mindre kraftfoder (spannmål och proteinrikt foder). På ekologiska gårdar används inte mineralgödselkväve (konstgödsel) och utsläpp från produktion av sådan gödsel undviks således, men på grund av att avkastningen på de ekologiska gårdarna ofta är något lägre än på de konventionella gårdarna blir klimatavtrycket för ekomjölken och den konventionella mjölken ungefär lika stor.
Variationen mellan gårdarna i exakt vad korna äter, hur mycket de går ute, hur mycket de mjölkar, och hur mycket energi man gör av med på gården är stor. Det gör att klimatavtrycket för mjölk från olika gårdar kan variera mycket oavsett om de är ekologiska eller konventionella.9
För att stimulera bönderna att minska sin klimatpåverkan införde KRAV 2012 specifika klimatregler i sitt regelverk. Reglerna gäller för alla KRAV-producenter. De handlar främst om att använda förnybar el och minska användningen av fossila bränslen, men även att följa upp hur mycket foder och kväve man använder. Dessa regler kan minska utsläppen av växthusgaser betydligt från till exempel odling i växthus som använder mycket energi. När det gäller köttproduktion domineras utsläppen dock av metan och lustgas och inte koldioxid från energianvändningen. Därför får klimatreglerna här en mindre effekt som inte påverkar den ekologiska ostens gula ljus.
Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna? Varför presenterar ni kriterier för antibiotika?
Du som konsument kan bidra till en mer hållbar köttkonsumtion genom att göra kloka matval som tar hänsyn till naturen, klimatet och djurens välfärd. Köttguiden gör det lätt att välja rätt.
Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på kottguiden@wwf.se
Senast ändrad: 2019-02-05