Får i ekologisk produktion äter mycket grovfoder (fiberrikt foder som t.ex. gräs) och fodret ska i stor utsträckning odlas på den egna gården. Mineralkvävegödsel eller kemiska bekämpningsmedel används inte i foderproduktionen. Lamm som föds på våren går ute på bete med tackorna och slaktas på hösten vid ca 5-6 månaders ålder (höstlamm). Lamm som föds på hösten (vinter- eller vårlamm) hålls inomhus, men ska ha tillgång till rastgård.
Får är idisslare och släpper ut metan, som är en kraftig växthusgas. När foder odlas släpps dessutom växthusgaser ut från marken, och förbränning av fossila bränslen i traktorer släpper ut koldioxid. Klimatavtrycket för lammkött ligger kring 21 kg CO2e/kg benfritt kött.1 Det går inte att säga baserat på befintliga studier om produktion av ekologiskt kött släpper ut mer eller mindre växthusgaser än konventionell produktion generellt.5 Oftast är variationen mellan olika gårdar större än variationen mellan ekologiskt och konventionellt. Ur ett resursperspektiv är det bättre att föda upp idisslare på gräs från marker som inte lämpar sig för annan livsmedelskonsumtion, än spannmål och t.ex. soja som är livsmedel som vi människor kan äta direkt. Naturbetesmarker är exempel på sådana marker.
Ur ett globalt perspektiv är animalieproduktion ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter p.g.a. de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation.2 I Sverige finns många av de hotade växt- och djurarterna i jordbrukslandskapet. Om köttproduktionen gynnar eller missgynnar arter beror i stor utsträckning på hur fälten och den omgivande miljön ser ut och hur produktionen sker. Mycket av svensk lammproduktion sker sannolikt på naturbeten. Kött som produceras på naturbeten får grönt ljus i kategorin Biologisk mångfald, då bete i sådana marker är en nödvändighet för att bevara många känsliga och hotade arter. Dock finns det ingen certifiering för naturbeteskött av lamm så som konsument är det svårt att veta hur produktionen sker.
I ekologisk produktion används inga syntetiska bekämpningsmedel. Det blir alltså grönt ljus i denna kategori.
Alla får och lamm i Sverige skyddas av svensk djurskyddslagstiftning som förbjuder kirurgiska ingrepp och slakt utan bedövning och ställer krav på bete under betesperioden (2-4 månader beroende på vart i landet betet sker). Utöver det ska djur i ekologisk produktion ha möjlighet att vistas ute i rastgårdar under delar av dygnet under resten av året. Regelverket för EU-ekologisk produktion har inga specifika krav på slakt vilket innebär att importerat EU-ekologiskt lammkött från övriga Europa kan ha slaktats utan bedövning.
Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, antibiotika samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.
Påverkan på planeten är alldeles för hög.
Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd.
Om du äter kött, välj ur denna kategori.
Får släpper precis som nötdjur ut metan i sin fodersmältning. De få beräkningar som gjorts visar att klimatpåverkan per kg lammkött ligger något lägre än för nötkött. Hur stora utsläppen blir från lammproduktionen varierar mycket eftersom uppfödningsformerna är mycket olika. Beroende på bland annat vad fåren och lammen äter, vilket gödselsystem som används och i vilken takt lammen föds samt hur många avkommor tackorna får per år varierar utsläppen. Dock hamnar utsläppen oavsett uppfödningssystem för lamm på över 14 kg CO2e per kg kött som används som gräns för rött ljus i Köttguiden.4
Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna? Varför presenterar ni kriterier för antibiotika?
Du som konsument kan bidra till en mer hållbar köttkonsumtion genom att göra kloka matval som tar hänsyn till naturen, klimatet och djurens välfärd. Köttguiden gör det lätt att välja rätt.
Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på kottguiden@wwf.se
Senast ändrad: 2019-02-05