Köttguiden_puffbilder_ägg

Importerade ägg

IMPORTERADE ÄGG

Ägg importeras framför allt från Finland och Danmark, oftast i form av bearbetade äggprodukter. Importen av färska ägg är liten.

Klimat

Det är svårt att veta hur uppfödningen sker för importerade produkter och således svårt att säga hur stora utsläppen är i förhållande till utsläpp från till exempel svensk produktion. Mycket sannolikt ligger dock utsläppen för importerade ägg inom ramen för grönt ljus, vilket också de flesta internationella livscykelanalyser visar.

Biologisk mångfald

Ur ett globalt perspektiv utgör kött- och animalieproduktionen ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation.1 Den snabbt ökande efterfrågan på soja riskerar att leda till fortsatt snabb avskogning och omvandling av unika naturområden framförallt i Sydamerika. Det innebär ett stort hot mot biologisk mångfald och medför betydande utsläpp av växthusgaser. Icke certifierad soja används i produktionen av ägg som importeras till Sverige och det blir således rött ljus.

Kemiska bekämpningsmedel

Kemiska bekämpningsmedel används i odlingen av spannmål och proteingrödor som används som foder. Vi uppskattar  att foderförbrukningen i importländerna kombinerat med data på hur mycket bekämpningsmedel som används i produktionen ger  nivån för gult ljus för ägg från Danmark och Finland. Produktionen av ägg i dessa länder liknar den svenska och bekämpningsmedelsanvändningen i dansk och finsk foderproduktion ligger i samma storleksordning som i Sverige.2

Djurskydd och bete

Kycklingar och höns inom EU föds upp på liknande sätt som svenska, men kycklingarna har det trängre än svenska kycklingar, även i Danmark. Ofta klipps av en del av näbben av för att förhindra att fåglarna plockar fjädrar eller äter på varandra, vilka är problem som kan uppstå när fåglarna har det trångt. Det är inte tillåtet i Sverige och inte heller i Finland, men i Danmark. Finsk djurskyddslagstiftning för värphöns liknar svensk men med skillnaden att stallmiljön inte är lika god eftersom det varken krävs sittpinne för avelsdjur, flimmerfri belysning eller finns krav på luftkvalitet. Fram till för några år sedan var det vanligt i många EU-länder med oinredda, mycket trånga burar för höns. Dessa är sedan 2012 helt förbjudna, men trots förbudet finns de kvar i vissa länder.

Följ ljussignalerna

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, antibiotika samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

Rött = Undvik

Påverkan på planeten är alldeles för hög.

Gult = Var försiktig

Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd.

Grönt = Ät måttligt

Om du äter kött, välj ur denna kategori.

Trafikljus_köttguiden_1600x1200

Frågor med svar om Köttguiden

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna? Varför presenterar ni kriterier för antibiotika?

Läs svaren här

Köttguiden

Köttguiden – konsumentguide för kloka matval

Du som konsument kan bidra till en mer hållbar köttkonsumtion genom att göra kloka matval som tar hänsyn till naturen, klimatet och djurens välfärd. Köttguiden gör det lätt att välja rätt.

Köttguiden

Källa

  1. MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
  2. Eurostat. 2007. The use of plant protection products in the European production.
  3. FiBL. 2010. Overview of animal welfare standards and initiatives in selected EU and third countries.

Kontakt

Hjälp till att förbättra Köttguiden

Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på kottguiden@wwf.se

Anna_Richert_talespersoner_1024x655

Anna Richert

Ansvarig för matfrågor och Köttguiden, WWF

08-546 57 549

070-637 68 78

anna.richert@wwf.se

Mer om mig

Medlemskap

Välj mellan olika medlemskap

Fyll i dina uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Välj betalsätt

Senast ändrad: 2019-02-05

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se tills vidare om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.