Ägg importeras framför allt från Finland och Danmark, oftast i form av bearbetade äggprodukter. Importen av färska ägg är liten.
Det är svårt att veta hur uppfödningen sker för importerade produkter och således svårt att säga hur stora utsläppen är i förhållande till utsläpp från till exempel svensk produktion. Mycket sannolikt ligger dock utsläppen för importerade ägg inom ramen för grönt ljus, vilket också de flesta internationella livscykelanalyser visar.
Ur ett globalt perspektiv utgör kött- och animalieproduktionen ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation.1 Den snabbt ökande efterfrågan på soja riskerar att leda till fortsatt snabb avskogning och omvandling av unika naturområden framförallt i Sydamerika. Det innebär ett stort hot mot biologisk mångfald och medför betydande utsläpp av växthusgaser. Icke certifierad soja används i produktionen av ägg som importeras till Sverige och det blir således rött ljus.
Kemiska bekämpningsmedel används i odlingen av spannmål och proteingrödor som används som foder. Vi uppskattar att foderförbrukningen i importländerna kombinerat med data på hur mycket bekämpningsmedel som används i produktionen ger nivån för gult ljus för ägg från Danmark och Finland. Produktionen av ägg i dessa länder liknar den svenska och bekämpningsmedelsanvändningen i dansk och finsk foderproduktion ligger i samma storleksordning som i Sverige.2
Kycklingar och höns inom EU föds upp på liknande sätt som svenska, men kycklingarna har det trängre än svenska kycklingar, även i Danmark. Ofta klipps av en del av näbben av för att förhindra att fåglarna plockar fjädrar eller äter på varandra, vilka är problem som kan uppstå när fåglarna har det trångt. Det är inte tillåtet i Sverige och inte heller i Finland, men i Danmark. Finsk djurskyddslagstiftning för värphöns liknar svensk men med skillnaden att stallmiljön inte är lika god eftersom det varken krävs sittpinne för avelsdjur, flimmerfri belysning eller finns krav på luftkvalitet. Fram till för några år sedan var det vanligt i många EU-länder med oinredda, mycket trånga burar för höns. Dessa är sedan 2012 helt förbjudna, men trots förbudet finns de kvar i vissa länder.
Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, antibiotika samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.
Påverkan på planeten är alldeles för hög.
Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd.
Om du äter kött, välj ur denna kategori.
Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna? Varför presenterar ni kriterier för antibiotika?
Du som konsument kan bidra till en mer hållbar köttkonsumtion genom att göra kloka matval som tar hänsyn till naturen, klimatet och djurens välfärd. Köttguiden gör det lätt att välja rätt.
Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på kottguiden@wwf.se
Senast ändrad: 2019-02-05