Köttguiden_puffbilder_gris3

Importerat griskött

IMPORTERAT GRISKÖTT

Griskött importeras till Sverige från framför allt Danmark och Tyskland. Uppfödningssystemen liknar de svenska på så sätt att djuren hålls inomhus och fodras med spannmål och proteinfoder. Det finns stora skillnader i djurvälfärd. Svansarna avlägsnas rutinmässigt i dessa länder och suggorna hålls fixerade i trånga burar. Antalet djur per yta jordbruksmark är mycket högre i Danmark och Tyskland vilket innebär större risk för att näringsämnen läcker ut och orsakar övergödning.

Klimat

På samma sätt som för svenskt griskött kommer utsläpp av växthusgaser från odling av foder, genom att lustgas bildas i marken, och genom användning av fossila bränslen i traktorer och vid tillverkning av gödsel. Foderförbrukningen är liknande den i Sverige och totalt blir utsläppen någonstans mellan 4-8 kg CO2e per kg benfritt griskött.1 Sverige har strängare lagstiftning kring till exempel hur många djur som får hållas per ytenhet och hur mycket gödsel som får spridas per hektar.2 Det minskar risken att näringsämnen läcker ut från åkermarken och orsakar övergödning och klimatpåverkan. Men skillnaden blir inte så stor att gränsen för rött ljus nås.

Biologisk mångfald

Ur ett globalt perspektiv är köttproduktionen ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation.3 Speciellt efterfrågan på soja som fodermedel är förknippad med denna problematik. Soja används som fodermedel i både tysk och dansk grisuppfödning. Det blir därför rött ljus i denna kategori. Inom ramen för den svenska sojadialogen ställer flera företag till exempel ICA, Coop, Axfood, Martin&Servera, HKScan krav på att soja som använts i produktionen av deras egna märkesvaror är ansvarsfullt producerad och certifierad mot en trovärdig standard (RTRS eller ProTerra).

Mer information i pressreleasen Svenska företag banar väg för ansvarsfull soja (2016-04-15)

Kemiska bekämpningsmedel

Kemiska bekämpningsmedel används i odlingen av spannmål och proteingrödor som används som foder. Eftersom det saknas data på hur foderförbrukningen ser ut i de olika länderna går det bara att göra en skattning av bekämpningsmedelsanvändningen för importerat griskött. Användningen av bekämpning i dansk och tysk foderproduktion ligger i samma storleksordning som i Sverige4 och sojaanvändningen är omfattande.

Djurskydd och bete

Generellt hålls suggor i Europa fixerade vilket innebär att de står i så små burar att de bara kan resa sig och lägga sig. Egentligen är detta förbjudet, men många producenter utnyttjar ett undantag. Även med den skärpning av lagen som trädde i kraft 2013 kommer suggor att kunna fixeras under lång tid. I Sverige måste suggor hållas lösa och ha möjlighet att bygga ett bo av t.ex. halm inför grisningen, vilket är en stark instinkt hos suggan. Om grisar har det trångt, tråkigt eller stressigt kan de utveckla beteenden som att bita på varandra, gärna i svansen. För att undvika svansbitning klipps svansarna rutinmässigt bort inom EU. Problem med liggsår och magsår är också vanligt.

Antibiotika

Den danska produktionen av griskött får grönt ljus för antibiotikakriteriet. Det beror på att man i Danmark har bra system på plats för att minska användningen av antibiotika i produktionen. Utskrivning av antibiotika sker av veterinär, det finns god dokumentation och hög användning följs upp med åtgärdsplaner för att minska användningen. I Tyskland finns också goda system för att dokumentera och att se till att veterinär skriver ut antibiotika men de klarar inte kriteriet att systematisk användning av antibiotika ska följas upp och åtgärder ska vidtas. Det finns ett system etablerat men det har kritiserats för att inte nå tillräckligt långt.

Följ ljussignalerna

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, antibiotika samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

Rött = Undvik

Påverkan på planeten är alldeles för hög.

Gult = Var försiktig

Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd.

Grönt = Ät måttligt

Om du äter kött, välj ur denna kategori.

Trafikljus_köttguiden_1600x1200

Frågor med svar om Köttguiden

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna? Varför presenterar ni kriterier för antibiotika?

Läs svaren här

Köttguiden

Köttguiden – konsumentguide för kloka matval

Du som konsument kan bidra till en mer hållbar köttkonsumtion genom att göra kloka matval som tar hänsyn till naturen, klimatet och djurens välfärd. Köttguiden gör det lätt att välja rätt.

Köttguiden

Källa

  1. Röös. Mat-klimat-listan version 1.0. Rapport 040. Inst för energi och teknik. SLU.
  2. Hartmann & Ekegren. 2009. En internationell jämförelse av miljölagstiftning avseende växtnäringsläckage med ursprung i jordbruket. Examensarbete 2009. Högskolan i Halmstad.
  3. MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
  4. Eurostat. 2007. The use of plant protection products in the European production.
  5. EMA. 2012. Sales of veterinary antimicrobial agents in 19 countries in 2010. European Medicine Agency.

Kontakt

Hjälp till att förbättra Köttguiden

Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på kottguiden@wwf.se

Anna_Richert_talespersoner_1024x655

Anna Richert

Ansvarig för matfrågor och Köttguiden, WWF

08-546 57 549

070-637 68 78

anna.richert@wwf.se

Mer om mig

Medlemskap

Välj mellan olika medlemskap

Fyll i dina uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Välj betalsätt

Senast ändrad: 2019-02-05

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se tills vidare om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.