Köttguiden_puffbilder_gris3

Importerat griskött

IMPORTERAT GRISKÖTT

Griskött importeras till Sverige från framför allt Danmark och Tyskland. Uppfödningssystemen liknar de svenska på så sätt att djuren hålls inomhus och fodras med spannmål och proteinfoder. Det finns stora skillnader i djurvälfärd. Svansarna avlägsnas rutinmässigt i dessa länder och suggorna hålls fixerade i trånga burar. Antalet djur per yta jordbruksmark är ofta mycket högre vilket innebär större risk för att näringsämnen läcker ut och orsakar övergödning. Griskött importeras till Sverige från framför allt Danmark och Tyskland, men även andra europeiska länder. Det är vanligt att chark kommer från Italien och Spanien.

Klimat

På samma sätt som för svenskt griskött kommer utsläpp av växthusgaser från odling av foder, genom att lustgas bildas i marken, och genom användning av fossila bränslen i traktorer och vid tillverkning av gödsel. Foderförbrukningen är liknande den i Sverige och totalt blir utsläppen någonstans mellan 4-8 kg CO2e per kg benfritt griskött.1 Sverige har strängare lagstiftning kring till exempel hur många djur som får hållas per ytenhet och hur mycket gödsel som får spridas per hektar.2 Det minskar risken att näringsämnen läcker ut från åkermarken och orsakar övergödning och klimatpåverkan. Men skillnaden blir inte så stor att gränsen för rött ljus nås.

Biologisk mångfald

Ur ett globalt perspektiv är köttproduktionen ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation.3 Speciellt efterfrågan på soja som fodermedel är förknippad med denna problematik. Soja används ofta som fodermedel i grisuppfödning. Det blir därför rött ljus i denna kategori. Inom ramen för den svenska sojadialogen ställer flera företag till exempel ICA, Coop, Axfood, Martin&Servera, HKScan krav på att soja som använts i produktionen av deras egna märkesvaror är ansvarsfullt producerad och certifierad mot en trovärdig standard (RTRS, ProTerra, eller ekologiskt).

En del av det importerade grisköttet som säljs i butik i Sverige kan i själva verket klara gul nivå i kriteriet för biologisk mångfald tack vare flera av de importerande företagens hårdare inköpskrav. Dessa initiativ från handeln är mycket välkomna. Eftersom det är oklart hur mycket av det importerade köttet som klarar de högre kraven, och eftersom det inte går att se på förpackningen vilket kött det gäller så blir bedömningen tyvärr röd. Som konsument och inköpare är det därför viktigt att fråga om grisköttet du tänkt köpa når upp till en bättre nivå tack vare företagens egna krav.

Kemiska bekämpningsmedel

Kemiska bekämpningsmedel används i odlingen av spannmål och proteingrödor som används som foder. Eftersom det saknas data på hur foderförbrukningen ser ut i de olika länderna går det bara att göra en skattning av bekämpningsmedelsanvändningen för importerat griskött. Det är troligt att användningen av bekämpning i foderproduktion ligger i samma storleksordning som i Sverige4 och sojaanvändningen är omfattande.

Djurvälfärd

Generellt hålls suggor i Europa fixerade vilket innebär att de står i så små burar att de bara kan resa sig och lägga sig. Egentligen är detta förbjudet, men många producenter utnyttjar ett undantag. Även med den skärpning av lagen som trädde i kraft 2013 kommer suggor att kunna fixeras under lång tid. I Sverige måste suggor hållas lösa och ha möjlighet att bygga ett bo av t.ex. halm inför grisningen, vilket är en stark instinkt hos suggan. Om grisar har det trångt, tråkigt eller stressigt kan de utveckla beteenden som att bita på varandra, gärna i svansen. För att undvika svansbitning klipps svansarna rutinmässigt bort inom EU. Problem med liggsår och magsår är också vanligt.

En del av det importerade köttet som säljs i butik i Sverige kan i själva verket klara en högre nivå tack vare flera av de importerande företagens hårdare inköpskrav. Dessa initiativ från handeln är mycket välkomna. Eftersom det är oklart hur mycket av det importerade köttet som klarar de högre kraven på djurvälfärd, och eftersom det inte går att se på förpackningen vilket kött det gäller så blir bedömningen tyvärr röd. Som konsument och inköpare är det därför viktigt att fråga om köttet du tänkt köpa når upp till en bättre nivå tack vare företagens egna krav.

Antibiotika

Den danska produktionen av griskött får grönt ljus för antibiotikakriteriet. Det beror på att man i Danmark har bra system på plats för att minska användningen av antibiotika i produktionen. Utskrivning av antibiotika sker av veterinär, det finns god dokumentation och hög användning följs upp med åtgärdsplaner för att minska användningen. Användning av antibiotika i tillväxtstimulerande syfte förbjöds 2006 inom EU och det finns även krav på veterinär ordination för att få ge djuren antibiotika, vilket ger gult ljus i Köttguiden för övriga europeiska länder. I vissa länder, såsom Italien och Spanien, är användningen av antibiotika i djurhållningen upp emot 20 gånger högre än i Sverige, så det finns mycket kvar att göra. Den senaste rapporten från European Medicines Agency (publicerad i oktober 2019) visar dock att försäljningen av antibiotika för användning i djur i Europa minskade med mer än 32% mellan 2011 och 2017 så det går åt rätt håll. Köttguiden bedömer idag inte mängden av antibiotika som används utan regelverket som kontrollerar det.

En del av det importerade köttet som säljs i butik i Sverige kan i själva verket klara en högre nivå tack vare flera av de importerande företagens hårdare inköpskrav. Dessa initiativ från handeln är mycket välkomna. Eftersom det är oklart hur mycket av det importerade köttet som klarar de högre kraven på antibiotika, och eftersom det inte går att se på förpackningen vilket kött det gäller så blir bedömningen tyvärr röd. Som konsument och inköpare är det därför viktigt att fråga om köttet du tänkt köpa når upp till en bättre nivå tack vare företagens egna krav.

Följ ljussignalerna

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt. Köttguiden granskar olika köttslag, ägg och ostar utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd, samt antibiotika – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

Rött = Varning

Det finns risk för mycket hög påverkan på planeten – undvik eller ställ högre krav på varor i denna kategori.

Gult = Var försiktig

Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd – var försiktig med varor i denna kategori.

Grönt = Ät ibland

Välj varor med grönt ljus om du äter kött, ost eller ägg.

Trafikljus_köttguiden_1600x1200

Frågor med svar om Köttguiden

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna?

Läs svaren här

Källa

  1. Röös. Mat-klimat-listan version 1.0. Rapport 040. Inst för energi och teknik. SLU.
  2. Hartmann & Ekegren. 2009. En internationell jämförelse av miljölagstiftning avseende växtnäringsläckage med ursprung i jordbruket. Examensarbete 2009. Högskolan i Halmstad.
  3. MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
  4. Eurostat. 2007. The use of plant protection products in the European production.
  5. EMA. 2012. Sales of veterinary antimicrobial agents in 19 countries in 2010. European Medicine Agency.

Kontakt

Hjälp till att förbättra Köttguiden

Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på mat@wwf.se.

Medlemskap

Välj mellan olika medlemskap

Fyll i dina uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Välj betalsätt

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Senast ändrad: 2019-11-12

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se