Köttguiden_puffbilder_lamm

Importerat lammkött

IMPORTERAT LAMMKÖTT

Lammkött importeras till Sverige från i huvudsak Irland och Nya Zeeland. Uppfödningen sker vanligtvis utomhus året runt på till största delen beten som gödslas för att växa bra vilket minskar den biologiska mångfalden. I båda länderna är det vanligt att svansen avlägsnas och att baggarna kastreras utan bedövning.

Klimat

Importerat lammkött ger liksom det svenska upphov till stor klimatpåverkan, framför allt genom utsläpp av metan från fodersmältningen, men även från gödsling av betesmarker. Utsläppen är ungefär lika stora för svenskt och importerat lammkött (ca 21 kg CO2e/kg benfritt kött).1 Variationen mellan olika gårdar är stor. Om många djur hålls på begränsad yta ökar risken för att näringsämnen läcker till omgivande vattendrag. I Sverige är djurtätheten generellt lägre än i andra länder. Transportens bidrag till klimatpåverkan är mycket liten även om köttet transporteras från Nya Zeeland.

Biologiskt mångfald

Mycket av den ursprungliga vegetationen på både Irland och på Nya Zeeland har röjts till förmån för betesmarker. På Irland sker, liksom i Sverige och många andra länder, en strukturomvandling som innebär att jordbruksproduktionen koncentreras till färre platser med ett intensivare jordbruk med lägre positiva egenskaper för den biologiska mångfalden. Utfodring med soja förekommer på Irland men inte på Nya Zeeland, varför det blir rött ljus för irländskt lammkött och gult för det nya zeeländska. På Irland finns liksom i Sverige hagmarker där biologisk mångfald gynnas av bete, men utan en trovärdig märkning är det inte möjligt att veta var köttet som når den svenska marknaden har producerats.

Inom ramen för den svenska sojadialogen ställer flera företag till exempel ICA, Coop, Axfood, Martin&Servera, HKScan krav på att soja som använts i produktionen av deras egna märkesvaror är ansvarsfullt producerad och certifierad mot en trovärdig standard (RTRS, ProTerra, eller ekologiskt). En del av det importerade lammköttet som säljs i butik i Sverige kan i själva verket klara gul nivå i kriteriet för biologisk mångfald tack vare flera av de importerande företagens hårdare inköpskrav. Dessa initiativ från handeln är mycket välkomna. Eftersom det är oklart hur mycket av det importerade lammköttet som klarar de högre kraven, och eftersom det inte går att se på förpackningen vilket lammkött det gäller så blir bedömningen tyvärr röd för irländskt lammkött. Som konsument och inköpare är det därför viktigt att fråga om köttet du tänkt köpa når upp till en bättre nivå tack vare företagens egna krav.

Kemiska bekämpningsmedel

På Nya Zeeland och Irland består huvuddelen av fodret av bete där användningen av kemiska bekämpningsmedel sannolikt är låg. Eftersom det saknas data på hur foderförbrukningen ser ut i de olika länderna går det bara att göra en skattning av bekämpningsmedelsanvändningen för importerat lammkött. Troligen ligger användningen väl inom gränsen för gult ljus.

Djurvälfärd

Får och lamm på Nya Zeeland och Irland lever ett fritt liv med bete utomhus hela året (på Irland kan djuren stallas upp i enklare lador vid dåliga väderförhållanden). Djur som går ute på stora ytor riskerar dock att få sämre tillsyn och kan få dras med skador och sjukdomar längre än djur som står i stall eller går på mindre betesmarker. Djuren skyddas inte av lika sträng djurskyddslagstiftning som i Sverige. Svansen avlägsnas och baggarna kastreras, båda ingreppen utan bedövning. Transporten till slakt är med största sannolikhet ganska kort på Irland vilket ger en totalbedömning på gult ljus. För lamm från Nya Zeeland blir bedömningen rött ljus.

En del av det importerade lammet som säljs i butik i Sverige kan i själva verket klara en högre nivå tack vare flera av de importerande företagens hårdare inköpskrav. Dessa initiativ från handeln är mycket välkomna. Eftersom det är oklart hur mycket av det importerade lammet som klarar de högre kraven på djurvälfärd, och eftersom det inte går att se på förpackningen vilket lamm det gäller så blir bedömningen tyvärr röd och gul. Som konsument och inköpare är det därför viktigt att fråga om köttet du tänkt köpa når upp till en bättre nivå tack vare företagens egna krav.

Antibiotika

Både Irland och Nya Zeeland har bra system på plats nationellt för ansvarsfull användning av antibiotika i djurhållningen. Antibiotika används inte i tillväxtbefrämjande syfte, antibiotika får endast användas efter ordination av veterinär och utförlig dokumentation av all användning av antibiotika, inklusive via foder och vatten, ska finnas. Dessutom följs hög användning av antibiotika upp med åtgärdsplaner så att användningen ska minska.

Följ ljussignalerna

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt. Köttguiden granskar olika köttslag, ägg och ostar utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd, samt antibiotika – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

Rött = Varning

Det finns risk för mycket hög påverkan på planeten – undvik eller ställ högre krav på varor i denna kategori.

Gult = Var försiktig

Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd – var försiktig med varor i denna kategori.

Grönt = Ät ibland

Välj varor med grönt ljus om du äter kött, ost eller ägg.

Trafikljus_köttguiden_1600x1200

Frågor med svar om Köttguiden

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna?

Läs svaren här

Källa

  1. Röös. 2012. Mat-klimat-listan. Version 1.0. Rapport 040. Institutionen för energi och teknik. SLU.

Kontakt

Hjälp till att förbättra Köttguiden

Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på mat@wwf.se.

Medlemskap

Välj mellan olika medlemskap

Fyll i dina uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Välj betalsätt

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Senast ändrad: 2019-11-15

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se