Det finns många källor till protein att välja på i din måltid, inte bara kött. Att äta omväxlande och låta mycket av proteinerna i maten komma från växtriket är ett viktigt bidrag till planetens hälsa. Energiåtgång, resursanvändning och klimatpåverkan är i allmänhet betydligt mindre för vegetariskt protein än för animaliskt protein. En hälsosam kost är varierad och innehåller olika typer av protein och fett.
Klimatpåverkan för baljväxter ligger på 0,7 kg CO2 per kg livsmedel (torkad form). Spannmål ligger på ungefär samma nivå vilket ger dessa produkter grönt ljus. För Quorn finns det livscykelanalyser som visar att Quorn kommer under gränsen på 4 kg CO2 per kg produkt vilket ger grönt ljus, och vegansk Quorn har ännu lägre klimatpåverkan.
De vegetariska proteinkällorna är ett mycket mer effektivt sätt att föda befolkningen än att låta spannmål och baljväxter passera genom djuren. Man bevarar den biologiska mångfalden i områden där värdefulla marker skövlas för att odla soja genom att äta vegetariskt protein istället för animaliskt.
Om inte produkterna odlas ekologiskt så används bekämpningsmedel i produktionen vilket ger gult ljus.
Att laga själv är gott och oftast billigast. Det finns många olika sätt att laga vegetariskt. Proteinet är vanligast att man får från baljväxter, eller ärtväxter, som är ett samlingsnamn för bönor, ärtor och linser. Baljväxter kan ätas som de är eller förädlas till exempelvis tofu, falafel, korv, biffar, färs och grytbitar. Spannmål kan också användas som råvara, till exempel för Seitan som görs av vete eller den finska produkten Pulled havre. Produkter som baseras på nötter och mandel finns också men då mest i form av mjölk och ost.
Färdiglagade rätter eller halvfabrikat baserat på proteinrika växter är ett område som växer snabbt. Nya varumärken kommer hela tiden. Produkter som man kan hålla ögonen öppna efter är t ex tofu, seitan eller tempeh. Quorn, Oumph och Tzay är kända varumärken för vegetariska produkter.
Företag som utvecklar protein från växtriket är till exempel Hälsans Kök, Anamma, Ekko Gourmet, Astrid och Aporna samt dagligvaruhandelns egna varumärken.
Färdiglagade rätter och halvfabrikat baserat delas in i kategorierna:
Att äta vegetariskt är både enkelt och gott!
Baljväxter ger oss inte bara mycket proteiner och andra nyttigheter med liten miljöbelastning som följd, de är även bra att ha i växtföljden på gården. Baljväxter har förmågan att i symbios med jordbakterier omvandla luftens kvävgas till kväveföreningar som kan nyttjas av växten direkt, vilket minskar behovet av gödsling och för ner näring i jorden till efterkommande grödor.
Sojabönan är ett näringsmässigt bra livsmedel eftersom den innehåller alla essentiella aminosyror. Ungefär 90 procent av all soja som importeras till Sverige används som foder och härstammar från framför allt från Brasilien, Argentina och Uruguay. Soja i humanlivsmedel däremot kan komma från Nordamerika, Italien eller andra länder genom mindre importörer.
Det finns anledning att reflektera över om soja är ett miljösmart livsmedelsval. Vi kan börja med att konstatera att det är mer effektivt att äta sojan direkt än att den tar omvägen via ett djur där mycket av energin går förlorad. Därför är det viktigt att ställa krav på ansvarsfullt producerad soja som foder till djur. Inom ramen för den svenska sojadialogen ställer företag som ICA, Coop, Axfood och Martin&Servera krav på att soja som används för egna märkesvaror är ansvarsfullt producerad och certifierad mot en trovärdig standard (RTRS eller ProTerra). Om du ska välja mellan olika sorters bönor eller soja, titta dig omkring i hyllan! Det är fullt möjligt att odla flera olika sorters baljväxter i de södra delarna av Sverige, och det finns miljömärkta bönor, ärtor och linser. Men det viktigaste valet har du redan gjort – att äta mer baljväxter!
Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna? Varför presenterar ni kriterier för antibiotika?
Du som konsument kan bidra till en mer hållbar köttkonsumtion genom att göra kloka matval som tar hänsyn till naturen, klimatet och djurens välfärd. Köttguiden gör det lätt att välja rätt.
Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på kottguiden@wwf.se
Senast ändrad: 2019-02-05