Energiåtgång, resursanvändning och klimatpåverkan är i allmänhet betydligt mindre för vegetariskt protein än för animaliskt protein. Baljväxter, som är ett samlingsnamn för bönor, ärtor och linser, är basen i de flesta vegetariska proteinprodukter. De kan såklart ätas som de är men även förädlas, och man kan tillverka en rad vegetabiliska produkter såsom tofu, falafel, sojakorv och diverse biffar, färs och grytbitar. Quorn är en köttliknande produkt som istället tillverkas genom att svampprotein får växa i en lösning med vatten, glukos, mineraler och vitaminer. Svampmassan som bildas i tankarna torkas och blandas med äggvita, varefter den kryddas och formas till en mängd olika produkter såsom färs, filéer och korv. Det finns också produkter där inte äggvita används, som då blir veganska. Quorn är ett varumärke och tillverkas av företaget Marlows Foods i Storbritannien.
Klimatpåverkan för baljväxter ligger på omkring 0,7 kg CO2 per kg livsmedel (torkad form). Spannmål ligger på ungefär samma nivå vilket ger dessa produkter grönt ljus med råge. Många baljväxter importeras och transporteras långa sträckor. Trots de långa transporterna blir utsläppen per kg produkt eller per kg protein betydligt lägre för baljväxterna än för kött eftersom inte så stor yta behöver odlas för att producera baljväxterna i jämförelse med hur stor yta som behövs för foderproduktion för kött. För Quorn finns det livscykelanalyser som visar att det kommer under gränsen på 4 kg CO2 per kg produkt vilket ger grönt ljus, och vegansk Quorn har ännu lägre klimatpåverkan.
De vegetariska proteinkällorna är ett mycket mer effektivt sätt att föda befolkningen än att låta spannmål och baljväxter passera genom djuren. Man bevarar den biologiska mångfalden i områden där värdefulla marker skövlas för att odla soja genom att äta vegetariskt protein istället för animaliskt.
Om inte produkterna odlas ekologiskt så används bekämpningsmedel i produktionen vilket ger gult ljus.
Inte relevant.
Inte relevant.
Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, djurvälfärd, samt antibiotika – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.
Påverkan på planeten är alldeles för hög.
Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd.
Om du äter kött, välj ur denna kategori.
Att laga själv är gott och oftast billigast. Det finns många olika sätt att laga vegetariskt. Proteinet är vanligast att man får från baljväxter, eller ärtväxter, som är ett samlingsnamn för bönor, ärtor och linser. Baljväxter kan ätas som de är eller förädlas till exempelvis tofu, falafel, korv, biffar, färs och grytbitar. Spannmål kan också användas som råvara, till exempel för Seitan som görs av vete eller den finska produkten Pulled havre. Produkter som baseras på nötter och mandel finns också men då mest i form av mjölk och ost.
Färdiglagade rätter eller halvfabrikat baserat på proteinrika växter är ett område som växer snabbt. Nya varumärken kommer hela tiden. Produkter som man kan hålla ögonen öppna efter är t ex tofu, seitan eller tempeh. Quorn, Oumph och Tzay är kända varumärken för vegetariska produkter.
Baljväxter ger oss inte bara mycket proteiner och andra nyttigheter med liten miljöbelastning som följd, de är även bra att ha i växtföljden på gården. Baljväxter har förmågan att i symbios med jordbakterier omvandla luftens kvävgas till kväveföreningar som kan nyttjas av växten direkt, vilket minskar behovet av gödsling och för ner näring i jorden till efterkommande grödor.
Sojabönan är ett näringsmässigt bra livsmedel eftersom den innehåller alla essentiella aminosyror. Ungefär 90 procent av all soja som importeras till Sverige används som foder och härstammar från framför allt från Brasilien, Argentina och Uruguay. Soja i humanlivsmedel däremot kan komma från Nordamerika, Italien eller andra länder genom mindre importörer.
Det finns anledning att reflektera över om soja är ett miljösmart livsmedelsval. Vi kan börja med att konstatera att det är mer effektivt att äta sojan direkt än att den tar omvägen via ett djur där mycket av energin går förlorad. Därför är det viktigt att ställa krav på ansvarsfullt producerad soja som foder till djur. Inom ramen för den svenska sojadialogen ställer företag som ICA, Coop, Axfood och Martin&Servera krav på att soja som används för egna märkesvaror är ansvarsfullt producerad och certifierad mot en trovärdig standard (RTRS eller ProTerra). Om du ska välja mellan olika sorters bönor eller soja, titta dig omkring i hyllan! Det är fullt möjligt att odla flera olika sorters baljväxter i de södra delarna av Sverige, och det finns miljömärkta bönor, ärtor och linser. Men det viktigaste valet har du redan gjort – att äta mer baljväxter!
Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på mat@wwf.se.
Senast ändrad: 2019-09-17