Köttguiden_puffbilder_lamm

Svenskt lammkött

SVENSKT LAMMKÖTT

Svenskt lammkött produceras under hela året. Lamm som föds på våren går vanligtvis ute på bete tillsammans med tackorna. De slaktas på hösten vid ca 5-6 månaders ålder (höstlamm). Lamm som föds på hösten (vinter- eller vårlamm) går inne och föds vanligtvis upp snabbare med mer kraftfoder än höstlammen. Lammproduktion bedrivs ofta småskaligt med i snitt ca 30 tackor på gården.

Klimat

Får är idisslare och släpper i sin fodersmältning ut metan, som är en kraftig växthusgas precis som korna. När foder odlas släpps växthusgaser ut från marken och förbränning av fossila bränslen i traktorer och transportfordon släpper ut koldioxid. Utsläpp av växthusgaser sker också vid lagring och spridning av gödsel. Klimatavtrycket för lammkött ligger kring 21 kg CO2e/kg benfritt kött.1 Utsläppen varierar mycket mellan olika gårdar. Hur stora utsläppen blir per kg kött beror bland annat på hur mycket metan djuren hinner släppa ut under sin livstid (det vill säga hur länge de lever), hur mycket och vilket foder djuren äter och hur gödseln hanteras.

Biologisk mångfald

I Sverige finns många av de hotade växt- och djurarterna i jordbrukslandskapet varför ett aktivt jordbruk många gånger är positivt. Däremot utgör animalieproduktion ur ett globalt perspektiv ett av de allvarligaste hoten mot biologisk mångfald på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation. Den soja som ges som foder i Sverige är certifierad eftersom stora delar av foderföretagen har gått med i den svenska sojadialogen, detta gör att ljuset för biologisk mångfald blir gult i Köttguiden.

Kemiska bekämpningsmedel

Kemiska bekämpningsmedel används framför allt i odlingen av spannmål och proteinfoder som används i kombination med vallfoder (gräs, klöver och baljväxter) som foder. Fodret i svensk lammproduktion domineras av vallfoder där bekämpningsmedelsanvändningen är mycket låg.3 Därför blir det gult ljus.

Djurvälfärd

Får och lamm i Sverige skyddas av svensk djurskyddslagstiftning som förbjuder kirurgiska ingrepp och slakt utan bedövning och reglerar hur mycket utrymme fåren och lammen ska ha. Dessutom ställs krav på att djuren ska få komma ut och beta under betesperioden (2-4 månader beroende på vart i landet betet sker). Vintertid går lammen och fåren oftast lösa inne på bäddar av halm. Lamm som föds på hösten och vintern och slaktas innan betessäsongen kommer aldrig ut på bete. Sådan produktion är inte tillåten för certifiering enligt Svenskt Sigill.

Antibiotika

Mycket lite antibiotika används i produktionen av lamm.

Följ ljussignalerna

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, djurvälfärd, samt antibiotika – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

Rött = Undvik

Påverkan på planeten är alldeles för hög.

Gult = Var försiktig

Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd.

Grönt = Ät måttligt

Om du äter kött, välj ur denna kategori.

Vad är Svenskt Sigill?

IP är en standard för kvalitetssäkring av svenska livsmedel. Standaren ägs av Sigill Kvalitetssystem AB, ett dotterbolag till LRF (Lantbrukarnas Riksförbund). Standarden utgörs av ett antal regler som producenten som märker sina varor med Svensk Sigills logga förbinder sig att följa. Att reglerna efterlevs kontrolleras av ett oberoende certifieringsorgan.

Många av reglerna i Svenskt Sigills standard är de samma som finns i de villkor som alla lantbrukare ska följa för att få ta del av EUs jordbruksstöd. Fördelen med Svenskt Sigill är att efterlevnad av reglerna kontrolleras. Dessutom finns ytterligare regler med fördelar för miljön och djuren. T.ex. finns krav på att alla lamm ska komma ut på bete minst en månad.

Förbud mot soja i klimatcertifiering av lamm

Svenskt Sigill har en tilläggsmärkning för klimatcertifiering som innehåller ytterligare regler för minskad klimatbelastning. Många regler handlar om att använda förnybar el och minska användningen av fossila bränslen. Det finns också regler med syfte att effektivisera användningen av kväve som kan minska utsläppen av lustgas från foderproduktionen och regler kring att hålla djuren så friska och produktiva som möjligt.

En viktig regel i klimatcertifieringen för lamm är förbud mot importerad soja. Det minskar efterfrågan av soja på den internationella fodermarknaden och minskar således risken med att ny jordbruksmark bryts genom att skog skövlas. Det är mycket positivt för den biologiska mångfalden i Sydamerika.

Sammantaget kan dessa regler minska utsläppen av växthusgaser från lammkött, men inte så mycket att utsläppen per kg kött blir lägre än de 14 kg CO2e som är gränsen för rött ljus i Köttguiden.

Trafikljus_köttguiden_1600x1200

Frågor med svar om Köttguiden

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna?

Läs svaren här

Källor

  1. Röös. 2012. Mat-klimat-listan. Version 1.0. Rapport 040. Institutionen för energi och teknik. SLU.
  2. MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
  3. SCB. 2011. Växtskyddsmedel i jord- och trädgårdsbruket 2010. Statistiska meddelanden MI 31 SM 1101.

Kontakt

Hjälp till att förbättra Köttguiden

Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på mat@wwf.se

Anna_Richert_talespersoner_1024x655

Anna Richert

Ansvarig för matfrågor och Köttguiden, WWF

08-546 57 549

070-637 68 78

anna.richert@wwf.se

Mer om mig

Medlemskap

Välj mellan olika medlemskap

Fyll i dina uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Välj betalsätt

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Senast ändrad: 2019-09-17

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se