Cirka 60 procent av svenskt nötkött kommer från mjölkkor som slaktas, deras tjurkalvar och från kor som inte används för att producera mjölk till människor, så kallad dikoproduktion. Tjurarna föds oftast upp på stall och äter ensilage (konserverat gräs och klöver) och kraftfoder. De slaktas vid cirka 18 månaders ålder. I dikoproduktionen går kalvarna med sina mödrar på bete och diar första sommaren för att sedan slutgödas i stall. En mindre andel tjurkalvar, både från mjölk- och dikoproduktion, kastreras och föds upp långsammare med bete sommartid (stutproduktion).
Kor är idisslare och släpper i sin fodersmältning ut metan, som är en kraftig växthusgas. När foder odlas släpps växthusgaser ut från marken och förbränning av fossila bränslen i traktorer släpper ut koldioxid. Utsläpp av växthusgaser sker också vid lagring och spridning av gödsel. Klimatavtrycket för genomsnittligt svenskt nötkött ligger på 26 kg CO2e/kg benfritt kött.1 Variationen i utsläpp från köttproduktion mellan olika gårdar är stor. Utsläppen beror på hur mycket metan djuret hinner släppa ut under sin livstid, hur mycket och vilket foder det äter och hur gödseln hanteras. Klimatavtrycket per kg kött beror också på om köttet kommer från system som producerar bara kött, eller både kött och mjölk.
Gult ljus för Svenskt Sigill och för övrigt svenskt nötkött. I Sverige finns många av de hotade växt- och djurarterna i jordbrukslandskapet varför ett aktivt jordbruk många gånger är positivt. Däremot utgör animalieproduktion ur ett globalt perspektiv ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation.2
Efterfrågan på soja på den globala fodermarknaden driver på behovet av ny jordbruksmark i framför allt Sydamerika och riskerar att leda till skogsskövling med mycket negativ påverkan på den biologiska mångfalden där. Soja förekommer i mindre mängder även i svenska nötkreaturs foder. Branschen har åtagit sig att köpa certifikat för certifierad soja vilket driver på en mer ansvarsfull odling av soja. Detta gör att det blir gult ljus för biologisk mångfald.
Svenskt Sigills klimatcertifiering tillåter inte importerad soja alls i nötköttsproduktionen och Sigillmärkt nötkött utan klimatcertifiering tillåter endast ekologisk soja. Ekologisk soja odlas i stor utsträckning i Italien och är inte förknippad med samma direkta avskogningseffekter som den sydamerikanska. Dessutom används inga kemiska bekämpningsmedel i ekologisk soja. Betande djur behövs på naturbetesmarkerna i Sverige för att hålla gräset kort och på så sätt ge plats åt den mångfald av arter som finns där. Det är dock inte möjligt att veta om svenskt omärkt kött producerats genom bete på sådana marker. Av de djur som föds upp för kött i Sverige står cirka 30 procent på stall hela sitt liv.3
Kemiska bekämpningsmedel används framför allt i odlingen av spannmål och proteinfoder som används i kombination med vallfoder (gräs, klöver och baljväxter) som foder. Svenska nötkreaturs foder domineras av vallfoder där bekämpningsmedelsanvändningen är mycket låg.4 Därför blir det gult ljus.
Djuren inom svensk nötköttsproduktion skyddas av svensk djurskyddslagstiftning som förbjuder kirurgiska ingrepp och slakt utan bedövning och ställer krav på bete sommartid. Dock finns ett undantag för tjurar som tillåts spendera hela sitt liv inne. Eftersom nästan en tredjedel av nötköttsproduktionen utgörs av tjurar blir det gult ljus för det svenska nötköttet.
Svenskt nötkött får grönt ljus när det gäller antibiotika. Användningen av antibiotika och förekomsten av antibiotikaresistens sammanställs varje år i Swedres-Svarm som är en rapport som ges ut gemensamt av Folkhälsomyndigheten och SVA. Den inkluderar såväl människor som djur. Swedres-Svarm 2014 5 visar att Sverige har en gynnsam situation sett ur ett internationellt perspektiv. Sedan 1990-talet har vi haft en kontinuerlig minskning av antibiotikaförbrukningen. Särskilt tydlig är minskning av antibiotikagrupper som används för gruppmedicinering av djur via foder eller vatten.
Den gynnsamma situationen är ett resultat av att vi i Sverige under lång tid arbetat för friska djur och en ansvarsfull antibiotikaanvändning. Sverige var först i världen då riksdagen 1986, efter förslag från LRF, förbjöd användning av alla antibiotika i foder i syfte att öka djurens tillväxt.
I de flesta länder ges ungefär 90 procent av all antibiotika som gruppbehandling i foder eller vatten. I Sverige är motsvarande siffra drygt 10 procent. I Sverige har alltså nästan varje behandlat djur fått en individuell diagnos och en individuell behandling. På kontinenten är det däremot vanligt med rutinmässig medicinering av hela djurgrupper. Dessutom utgörs merparten av den antibiotika som används i Sverige av penicillin, som ur resistenssynpunkt är att föredra framför andra antibiotika.6 I Sverige finns det sedan 1 januari 2013 också restriktioner för veterinäranvändning av sådana antibiotika som klassats som kritiskt viktiga för humansjukvården.7
Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt. Köttguiden granskar olika köttslag, ägg och ostar utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd, samt antibiotika – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.
Det finns risk för mycket hög påverkan på planeten – undvik eller ställ högre krav på varor i denna kategori.
Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd – var försiktig med varor i denna kategori.
Välj varor med grönt ljus om du äter kött, ost eller ägg.
Svenskt Sigill har en tilläggsmärkning för klimatcertifiering som innehåller ytterligare regler för minskad klimatbelastning. Många regler handlar om att använda förnybar el och minska användningen av fossila bränslen. Det finns också regler med syfte att effektivisera användningen av kväve som kan minska utsläppen av lustgas från foderproduktionen och regler kring att hålla djuren så friska och produktiva som möjligt. Soja skall inte ingå i fodret. Sammantaget kan dessa regler minska utsläppen av växthusgaser från nötkött, men inte så mycket att utsläppen per kg kött blir lägre än de 14 kg CO2e som är gränsen för rött ljus i Köttguiden.
Grovt kan man dela in köttproduktion i två olika system: kött från dikoproduktion och kött från mjölkproduktionen. I dikosystemet produceras endast kött genom att en diko föder kalvar som föds upp för kött. I mjölkproduktionen produceras både mjölk och kött. Köttet kommer från mjölkkorna när de slaktas och från deras kalvar som föds upp för köttets skull. Kvigorna som ska bli mjölkkor betar ofta naturbetesmarker i delar av landet där det finns sådana. Miljöpåverkan från kött som har sitt ursprung i mjölkproduktion blir ofta lägre då utsläppen från moderdjuret, mjölkkon, kan fördelas både på köttet och på mjölken. Vid produktion av 1 liter mjölk produceras i genomsnitt cirka 30 gram nötkött som kommer från mjölkkon när den slaktas, samt hennes kalvar som föds för att producera mjölk.
IP är en standard för kvalitetssäkring av svenska livsmedel. Standaren ägs av Sigill Kvalitetssystem AB, ett dotterbolag till LRF (Lantbrukarnas Riksförbund). Standarden utgörs av ett antal regler som producenten som märker sina varor med Svensk Sigills förbinder sig att följa. Att reglerna efterlevs kontrolleras av ett oberoende certifieringsorgan.
Många av reglerna i Svenskt Sigills standard är desamma som finns i de villkor som alla bönder ska följa för att få ta del av EUs jordbruksstöd.
Fördelen med Svenskt Sigill är att efterlevnaden av reglerna kontrolleras. Dessutom finns i standarden ytterligare regler som innebär en miljöfördel. Till exempel finns krav på att sprutor som används för spridning av bekämpningsmedel ska funktionstestas och att skyddszoner ska finnas mot känsliga vattendrag för att hindra läckage från åkern av ämnen som kan förorena vatten. I regelverket finns ytterligare djurskyddskrav som att nötkreatur ska vara ute på bete hela dygnet sommartid (med undantag av kalvar och tjurar som får hållas inne), samt att kalvar under 6 månader inte får skickas på export.
Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på mat@wwf.se.
Senast ändrad: 2019-11-08