One Planet City Challenge
Världens städer står för över 70 procent av de globala koldioxidutsläppen. Men de har därför också en stor potential att leda omställningen till ett mer hållbart samhälle. Svenska WWF leder nätverkets globala arbete för hållbara städer och har jobbat med frågan sedan år 2010, då One Planet City Challenge initierades.
Över hälften av världens befolkning bor idag i städer och till 2050 förväntas siffran stiga till 70 procent. Fram tills dess kommer det att investeras flera hundra biljoner dollar i städernas infrastruktur. Det är investeringar som påverkar våra liv under många decennier framöver. WWF arbetar för att städerna ska välja hållbara alternativ till hur vi förser oss med energi, bor och transporterar oss.
WWF samarbetar i stadsarbetet med Global Covenant of Mayors (GCoM), världens största nätverk av städer med fler än 10.000 medlemmar.
En utmaning som inspirerar
WWFs One Planet City Challenge (OPCC) är en global utmaning till världens städer. Målet är städer från olika delar av världen uppvisar mål och handlingsplaner i linje med Parisavtalets 1,5 gradersmål. Utmaningen har vuxit kontinuerligt sedan starten och är nu den största stadsutmaning i världen i sitt slag. Under 2019 har över 250 städer från 53 länder deltagit. Tretton svenska kommuner har antagit utmaningen. Uppsalas ambitiösa klimatledarskap ledde till att staden blev utsedd till den globala klimatstaden år 2018. Juryn var imponerad av stadens satsning på hållbara transporter och förnybar energi och ansåg att Uppsala var en bra förebild för andra städer runt om i världen. Tidigare globala vinnare är Vancouver, Kapstaden, Seoul och Paris.
Engagera folket i omställningen
I samband med urvalet av finalister driver WWF även We Love Cities vilket är en kampanj riktad mot allmänheten. Medborgare ges möjlighet att uttrycka kärlek till sina städer och komma med förslag på hur beslutsfattare bör jobba för att städerna ska bli ännu bättre och mer hållbara. De inkomna förbättringsförslagen delas ut till respektive stad där de sedan används som grund i utvecklingen av medborgardialogen.
