Gå till huvudinnehållet

Året som gått 2021

Årsöversikt 2021

Ordföranden och general­sekreteraren har ordet

2021 – 50 år i naturens tjänst. Under 2021 har vi firat att det är femtio år sedan Stiftelsen Världsnaturfonden WWF bildades i Sverige år 1971. Femtio år av naturvård, miljöarbete och kamp för vår enda planet.

Axel Wenblad

WWF – 50 år i naturens tjänst

Även det här året kom att präglas av pandemin som orsakat utmaningar för verksamheten i de områden WWF stöttar runt om i världen. Till exempel har skyddade områden i Afrika och Asien drabbats av nedstängningar och restriktioner som i sin tur lett till ökad tjuvjakt. Människor har i större utsträckning varit tvungna att söka sin utkomst från naturen, vilket ökat pressen på ekosystemen. 

Arbetet med Konventionen om Biologisk Mångfald (CBD) har olyckligtvis fått skjutas upp till 2022 och WWF fortsätter att agera pådrivande inför förhandlingarna.

Trots omständigheterna har vi under året i vårt internationella arbete fått se att noshörningspopulationerna ökat, snöleopardernas livssituation kartlagts, efterfrågan på elfenben minskat i Kina, brandbekämpning har räddat havssköldpaddor i Grekland, och att allt fler städer över hela världen engagerat sig i klimatomställningen.

Även i Sverige har året burit med sig goda resultat av vår verksamhet. Bland annat har vi sett hur ekskogar i Östra Vätterbranterna bidragit till biologisk mångfald, skogs-våtmarker på Värmdö har återskapats, att WWFs matguider uppskattas av konsumenter, och att nya företag slutit avtal med oss för att ställa om sin verksamhet och sitt sätt att arbeta till förmån för människor, djur, miljö och klimat.

Pandemin har också påverkat våra mellanmänskliga relationer. WWF har stöttat medarbetare och chefer i processen att leda och arbeta på distans, bland annat med att erbjuda ergonomistöd och att omvandla fysiska sammankomster, inklusive de sociala, till digitala möten. Planerade resor har i hög grad ställts in.

Glädjande nog har vi inte bara kunnat upprätthålla utan öka intäkterna trots dessa svåra omständigheter. Detta bland annat med anledning av att vi i augusti tillsammans med TV4 kunde genomföra Sveriges första TV-sända gala för miljön och klimatet som gav inte mindre än 14 000 nya faddrar.

Slutligen kan vi konstatera att WWF klarat detta prövande år på ett sätt som gör oss stolta över våra medarbetare och tacksamma över samarbetspartners och supportrar som i dessa tuffa tider fortsatt sitt viktiga stöd för oss som organisation.

Tack!

 

Gustaf Lind
Generalsekreterare

Axel Wenblad
Styrelsens ordförande

Årsöversikt 2021

Därför finns vi

WWFs vision är en framtid där människor lever i harmoni med naturen. För att uppnå visionen vill vi bevara världens biologiska mångfald, verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt och minska föroreningar och ohållbar konsumtion.

För att få bättre genomslag har hela WWF-nätverket fokuserat sitt arbete kring sex globala målområden: arter, hav, klimat och energi, mat, skog och vatten samt tre tvärgående drivkrafter governance (samhällsstyrning), marknad och finans.

Drivkrafter

Marknad

Marknad

Sverige har ett starkt näringsliv med många företag som verkar på den globala marknaden och har höga ambitioner kring hållbarhet. Att företag ska vara en positiv och drivande kraft i kampen för en levande planet är självklart för WWF. WWF Sverige fokuserar på bilaterala företagssamarbeten, företagsnätverk och företagspåverkan, för att bidra till våra tematiska målområden.

Tillsammans kan vi lösa komplexa frågor och bidra till förändring, både i Sverige och globalt. Vi arbetar med företag som har stor påverkan på WWFs mål, är villiga att ställa om och har möjlighet och viljan att påverka andra – konsumenter, andra företag och beslutsfattare.

Finans

Finans

Syftet med vårt arbete med den finansiella sektorn är att skapa en omställning som bidrar till att vi på WWF når våra övergripande mål. I dag är den finansiella sektorn en del av ett system som driver på en negativ utveckling i naturen. Detta vill vi ändra på så att drivkraften istället blir positiv.

Vi bearbetar styrelser och ledningsgrupper inom finanssektorn, vi initierar eller medverkar i nätverk och koalitioner med fokus på svenska finansiella nyckelaktörer och vi bygger strategiska partnerskap med proaktiva, svenska finansaktörer som har stor påverkan på WWFs mål.

Governance

Governance

Governance handlar om hur offentliga och privata beslut fattas och hur makt och ansvar utövas. God governance är en grundsten för en hållbar utveckling där naturens värde och alla människors lika rättigheter respekteras.

Perioden till 2030 är FNs ”Decennium för handling” då de Globala målen för hållbar utveckling ska nås. Samtidigt ser vi att växande ekonomiska klyftor, brist på jämställdhet och krympande demokratiskt utrymme för civilsamhället försvårar genomförandet. Dessa globala trender verkar ha förstärkts av Covid-19-pandemin, samtidigt som återhämtningsarbetet skapar fönster för systemförändring.

Globala målområden med cases

Topp_hav_1600

Målområde Hav

Vi vill uppnå livskraftiga havs- och kustmiljöer med ökad biologisk mångfald, genom ett engagerat civilsamhälle, hållbar förvaltning och genom att skapa förutsättningar för lokalsamhällens försörjning.    

Vi jobbar bland annat med minskad övergödning, restaurering av ekologiskt viktiga områden och för bättre skydd i kustområden som exempelvis Stockholms skärgård. Vi stöttar spridning av kunskap om och praktiska metoder för hållbar ekosystem-förvaltning, resursnyttjande och ökad socioekonomisk bärkraft i de geografier där WWF och partners arbetar.

Skog

Målområde Skog

Vi vill uppnå livskraftiga havs- och kustmiljöer med ökad biologisk mångfald, genom ett engagerat civilsamhälle, hållbar förvaltning och genom att skapa förutsättningar för lokalsamhällens försörjning.    

Vi jobbar bland annat med minskad övergödning, restaurering av ekologiskt viktiga områden och för bättre skydd i kustområden som exempelvis Stockholms skärgård. Vi stöttar spridning av kunskap om och praktiska metoder för hållbar ekosystem-förvaltning, resursnyttjande och ökad socioekonomisk bärkraft i de geografier där WWF och partners arbetar.

Klimat

Målområde Klimat & Energi

Vi vill uppnå livskraftiga havs- och kustmiljöer med ökad biologisk mångfald, genom ett engagerat civilsamhälle, hållbar förvaltning och genom att skapa förutsättningar för lokalsamhällens försörjning.    

Vi jobbar bland annat med minskad övergödning, restaurering av ekologiskt viktiga områden och för bättre skydd i kustområden som exempelvis Stockholms skärgård. Vi stöttar spridning av kunskap om och praktiska metoder för hållbar ekosystem-förvaltning, resursnyttjande och ökad socioekonomisk bärkraft i de geografier där WWF och partners arbetar.

Mat

Målområde Mat

Vi vill uppnå livskraftiga havs- och kustmiljöer med ökad biologisk mångfald, genom ett engagerat civilsamhälle, hållbar förvaltning och genom att skapa förutsättningar för lokalsamhällens försörjning.    

Vi jobbar bland annat med minskad övergödning, restaurering av ekologiskt viktiga områden och för bättre skydd i kustområden som exempelvis Stockholms skärgård. Vi stöttar spridning av kunskap om och praktiska metoder för hållbar ekosystem-förvaltning, resursnyttjande och ökad socioekonomisk bärkraft i de geografier där WWF och partners arbetar.

Arter

Målområde Arter

Vi vill uppnå livskraftiga havs- och kustmiljöer med ökad biologisk mångfald, genom ett engagerat civilsamhälle, hållbar förvaltning och genom att skapa förutsättningar för lokalsamhällens försörjning.    

Vi jobbar bland annat med minskad övergödning, restaurering av ekologiskt viktiga områden och för bättre skydd i kustområden som exempelvis Stockholms skärgård. Vi stöttar spridning av kunskap om och praktiska metoder för hållbar ekosystem-förvaltning, resursnyttjande och ökad socioekonomisk bärkraft i de geografier där WWF och partners arbetar.

Sötvatten

Målområde Sötvatten

Vi vill uppnå livskraftiga havs- och kustmiljöer med ökad biologisk mångfald, genom ett engagerat civilsamhälle, hållbar förvaltning och genom att skapa förutsättningar för lokalsamhällens försörjning.    

Vi jobbar bland annat med minskad övergödning, restaurering av ekologiskt viktiga områden och för bättre skydd i kustområden som exempelvis Stockholms skärgård. Vi stöttar spridning av kunskap om och praktiska metoder för hållbar ekosystem-förvaltning, resursnyttjande och ökad socioekonomisk bärkraft i de geografier där WWF och partners arbetar.

Årsöversikt 2021

Härifrån kommer pengarna

Grundförutsättningen för att driva ett framgångsrikt naturvårdsarbete är en kraftfull kommunikation, stabil tillväxt med säker finansiering, ett brett stöd från allmänhet och andra aktörer samt en väl fungerande organisation med engagerad och kompetent personal.

515 MKR

Totala intäkter
  • Gåvor 56 %
  • Företag 15 %
  • Stiftelser och organisationer 5 %
  • Offentliga bidrag 24 %

376 MKR

Fördelning målområden
  • Skog 24 %
  • Arter 18 %
  • Klimat och energi 11 %
  • Hav 10 %
  • Sötvatten 6 %
  • Mat 5 %
  • Marknad 6 %
  • Governance 9 %
  • Finans 0 %
  • Övergripande naturvård 10 %

Verksamhetsintäkter

Koncernens totala verksamhetsintäkter uppgick till 515 (492) mkr. Insamlade medel från allmänheten utgjorde 271 (277) mkr, varav testamenten uppgick till 72 (89) mkr under 2021.

Insamlingskostnader

Koncernens totala verksamhetskostnader ökade 2021 i jämförelse med 2020 och uppgick totalt till 501 (463) mkr.

Till ändamålen

Av koncernens totala verksamhetskostnader utgjorde ändamålskostnaderna 431 (402) mkr varav naturvårdsverksamheten stod för 376 (356) mkr och informationsverksamheten 54 (45) mkr.

Fördelning naturvård

Av de 376 mkr som gick till naturvården, fördelades 282 mkr till WWFs globala målområden: skog, arter, hav, sötvatten, mat, klimat och energi. Resterande 94 mkr gick till övergripande naturvård samt arbete med drivkrafterna marknad, governance och finans.

Så här används pengarna

501 MKR

VERKSAMHETSKOSTNADER
  • Naturvårdsverksamhet 76 %
  • Informationsverksamhet 11 %
  • Insamlingskostnader 10 %
  • Administrationskostnader 3 %

376 MKR

Fördelning målområden
  • Skog 24 %
  • Arter 18 %
  • Klimat och energi 11 %
  • Hav 10 %
  • Sötvatten 6 %
  • Mat 5 %
  • Marknad 6 %
  • Governance 9 %
  • Finans 0 %
  • Övergripande naturvård 10 %

WWF Sveriges arbete med bistånd

WWF Sverige och partners arbetar tillsammans med urfolk och lokalbefolkningar och deras organisationer för att säkra att deras rättigheter till förvaltning av landområden och till naturresurser erkänns och respekteras. Vi arbetar speciellt för att stärka kvinnor, marginaliserade och ekonomiskt utsatta grupper. Vi deltar också i uppbyggnaden av lärandeplattformar för inkluderande naturvård.

Genom WWFs program Leading the Change som har pågått 2018-2022 får cirka 200 civilsamhällesorganisationer i Afrika och Asien direkt finansiering, samt ytterligare cirka 400 små lokala organisationer hjälp med kapacitetsutveckling. Programmet omfattar närmare 450 miljoner kronor under en femårsperiod. Viktiga deltagare i programmet är urfolk och samhällen i områden där WWF är engagerat i naturvård.

ETISK INSAMLING

WWF är medlem i Giva Sverige – Sveriges branschorganisation för tryggt givande – och följer deras Kvalitetskod. Det är en branschkod för insamlande organisationer med syfte att skapa ett ramverk för etisk, transparent och professionell insamling av gåvor och bidrag. WWF har ett 90-konto, vilket innebär att verksamheten även kontrolleras av Stiftelsen för Insamlingskontroll. Enligt Svensk Insamlingskontrolls regler ska ändamålskostnaderna i förhållande till totala intäkter vara minst 75 procent, och omvänt får inte administrationskostnaderna överstiga 25 procent av de totala intäkterna. År 2021 användes  82 % av WWFs intäkter till ändamålen och 13 % till insamlings- och administrationskostnader. (I de fall intäkterna har varit större än kostnaderna eller om kostnaderna varit större än intäkterna summerar det inte till 100 procent.)

Totala intäkter de senaste fem åren (tkr)

 

 

Årsöversikt 2021

Goda resultat under året

WWF Sverige ingår i det globala WWF-nätverket och driver hundratals projekt världen över för att skydda de mest hotade och unika arterna och livsmiljöerna på vår planet. För att nå våra mål jobbar vi såväl på politisk nivå som ute i fält, och i tätt samarbete med lokalbefolkningar runt om i världen. Vi har nått en mängd framgångar under det gångna året. Här nedan presenteras bara några axplock. Fler goda resultat hittar du här.

bjorno_martin-olgemar-lansstyrelsen-stockholm-
SÖTVATTEN

Värmdö återskapar levande våtmarker

Under 2021 har arbetet påbörjats med att återskapa våtmarker för att gynna den biologiska mångfalden i naturreservaten på Värmdö, Björnö och Ingarö. Arbetet sker inom WWF-projektet Återskapa Östersjöns Livskraft tillsammans med Skärgårdsstiftelsen och Länsstyrelsen i Stockholm. Projektet inleds med att återställa det som en gång var livliga våtmarker, genom att ta ner granar som tidigare planterats efter att marken inte längre var till för jordbruk. All planterad gran är redan borta och dikena är pluggade, och under våren kommer en av våtmarkerna kompletteras med åtgärder som gynnar biologisk mångfald.  

Utvecklingen har under de senaste 100 åren tyvärr varit negativ och en fjärdedel av Sveriges våtmarker har försvunnit som en konservens av jord- och skogsbruk. Projektet kommer inte bara att gynna våtmarken och den biologiska mångfalden i de utvalda naturreservaten utan också inspirera andra att göra samma sak. När våtmarker fungerar som de ska och mår bra gynnar det i sin tur till ett renare Östersjön. Till våren planeras det att bjuda ut lokalmedia för att tillsammans med våra partners prata om och visa hur bra det kan bli när utdikade skogsvåtmarker återställs. 

Ola Jennersten / WWF-Sweden
ARTER

Överträffande resultat av fågelinventering i Lappland

Under sommaren 2021 startade WWF inventering av fåglar i det vidsträckta myrområdet vid renbetesmarken Tavvavuoma. Området ligger i allra nordligaste Lappland och är hem för många människor, djur och växter. Inventeringen av fåglarna överträffade alla förväntningar och området visade sig ha samma höga kvaliteter som fanns där för 50 år sedan. Där finns dubbelt så många arter och individer som vid andra norrländska myrar. Den senaste inventeringen i området gjordes på 1970-talet och bakgrunden till projektet är att många arktiska vadfåglar minskar i antal.  

Under försommaren påträffades till exempel dvärgbeckasin (som nattetid låter som en galopperande häst), enkelbeckasin, dubbelbeckasin, ljungpipare, brushane, svartsnäppa, mosnäppa, kärrsnäppa, myrsnäppa, myrspov, småspov och tundrasädgås. På de otaliga småsjöarna låg änder, och överallt sjöng lappsparv, blåhake och gulärla. Från skyn vaktade kungsörn, havsörn, blå och brun kärrhök. Även fjällvråk och jaktfalk dök upp.

Till rapporten   Till Projektsidan

En kväll för vår planet
50 år med WWF

WWF fyllde 50 år och stort engagemang för WWFs insamlingsgala

Under 2021 fyllde WWF Sverige 50 år. Jubiléet uppmärksammades genom kampanjen “Är du med?” som startade i januari och löpte hela året. Målet var att få svenska folket att anta 50 förändringar för klimatet och biologiska mångfalden. Förändringarna var utformade på olika nivåer så att alla skulle kunna påbörja sin egen hållbarhetsresa i både stort och smått. WWF uppmanade till handlingskraft och riktade sig till allmänheten, men också till skolor, kommuner och företag.

Dessutom gjorde WWF sin första insamlingsgala ” En kväll för vår planet” som Anna Brolin och Danny Saucedo var programledare för på TV4 den 26 augusti. Insamlingsgalan var högaktuell efter en sommar då världen drabbades av extremväder och fasansfulla bränder. Galan satte ljus på klimatförändringar, skogsskövling, illegal jakt och andra hot mot vår planet.

Sveriges artist- och humorelit bjöd på underhållning i toppklass under kvällen. Över 10 000 nya faddrar anslöt sig till WWF. Det motsvarar 92 miljoner kronor till naturvården och klimatarbetet.

WWF.se_OPC_startheader
KLIMAT

Tioårsjubileum och rekord för One Planet City Challenge 2021–22

WWF One Planet City Challange är en utmaning till världens städer att ta på sig ledartröjan för en klimatsäker framtid. Utmaningen har funnits sedan 2011 och är världens största och längst pågående i sitt slag. År 2021 firades 10 års-jubileum.

One Planet City Challenge 2021–22 engagerade rekordmånga – 280 städer, med omkring 250 miljoner invånare från 50-talet länder. Från Sverige deltog 20 svenska kommuner. Som del av One Planet City Challange får kommuner ta del av en internationell arena och bidra till den globala klimatagendan. Det erbjuds också kostnadsfri feedback och bedömning av WWFs erbjudanden och kunskapsutbyten.

Målet med utmaningen är att nå en nivå där många städer har mål och handlingsplaner som är kompatibla med Parisavtalet och 1.5-gradersmålet. WWF driver klimatfrågan framåt genom den samlade effekten av alla städers arbete och använder det för policypåverkan på internationell nivå. Genom att delta i One Planet City Challenge är städer med och höjer ambitionerna i klimatpolitiken och medverkar till att öka efterfrågan på en vetenskapligt baserad klimatpolitik.

Shutterstock / WWF-UK
MAT

WWFs vegoprojekt med Olympiska Kommittén en succé

Tack vare Vego i Världsklass äter två av tre olympier mer vegetariskt idag än för tre år sedan. Projektet är ett samarbete mellan WWF och SOK (Svenska Olympiska Kommitté) och har pågått i tre år med avslut 2021.  Syftet med projektet är att visa att det går att träna mycket och må bra när man äter vegetariskt samt att en aktiv livsstil och vegomat hör ihop. De olympiska idrottarna som deltagit i projektet är viktiga förebilder gällande möjligheterna att prestera i världsklass, trots hårda krav på kosten. De visar att vego inte bara är bra för klimatet utan också kroppen!

Vego i Världsklass syftar till utbildning inom vegetarisk kosthållning, att räta ut frågetecken kring flera myter och erbjuder en programserie i fem delar som släpptes i oktober 2021, med syftet att informera om hur man kan tänka angående hälsa, protein, energi, kolhydrater och tillskott.

Viktiga ambassadörer för Vego i Världsklass är olympiska guldmedaljörer som Charlotte Kalla, André Myhrer, Max Salminen och Hanna Öberg. Dessa olympier är en bra inspiration och exempel på hur en äta vegetariskt och fortfarande prestera i världsklass.

Skogselefant (Loxodonta cyclotis). © Jaap van der Waarde / WWF-Netherlands
NATURVÅRD

Skogselefanternas vägar kartlagda i Kamerun

WWF har tillsammans med Baka-folket i Kamerun kartlagt skogselefanternas traditionella vandringsvägar inom nationalparkerna Nki och Boumba bek (TRIDOM). Förutom att betrakta elefanterna, har man räknat spår och bedömt bilder från kamerafällor. Observationerna visar att elefanterna ofta rör sig utanför nationalparkernas gränser. Resultatet av kartläggningen har blivit en ökad förståelse för vikten av att man framöver också måste tänka på skogarna utanför nationalparkerna för att förbättra skogselefanternas förutsättningar. Om elefanternas naturliga vandringsvägar gagnas kommer harmonin mellan människor och elefanter att gynnas.

Inom samarbetet med Baka-folket har före detta jägare deltagit, vilket har bidragit till ett ändrat synsätt på elefanterna där jägarna nu är med och hjälper till att arbeta för deras överlevnad istället för att jaga och döda dem.

Projektet avslutades i mars 2021.

Årsöversikt 2021

Här har vi arbetat

Den svenska delen av WWF stödjer och arbetar med hundratals projekt. Här presenterar vi ett urval av dessa. Klicka på symbolerna för att läsa mer.

Vanliga frågor

WWF har ingen moderorganisation som skänker oss pengar. Allt vi arbetar för måste därför betalas med medel som vi samlar in eller bedrivas som verksamhet i partnerskap med exempelvis företag eller från Postkodlotteriet. En del av medlen kommer från offentlig verksamhet som Sida och EU.

För WWF är det också viktigt att visa att vi är en stark organisation med stöd hos många. Det i sig gör vårt inflytande större.

WWF har 90-konto, vilket är en garanti för att varje gåva används på rätt sätt och Världsnaturfonden WWF redovisar varje år sin totala verksamhet i Sverige till Svensk Insamlingskontroll. Enligt Svensk Insamlingskontrolls regler ska minst 75 procent av intäkterna användas till ändamålet. År 2021 gick 87 procent av intäkterna till ändamålet. Enligt samma regler så får administration och insamlingskostnader inte överstiga 25 procent av de totala intäkterna. Endast 13 procent av WWFs intäkter 2021 gick till administration och insamling.

WWF tillhör Giva Sverige, som är insamlingsorganisationernas eget branschorgan. Giva Sverige verkar för etisk och professionell insamling.

WWF kansliet är inhyst i slottslokaler. Det är en lösning som inte är dyr. Vi blev erbjudna dessa lokaler på 80- talet då de stod tomma och vårt kontor låg långt utanför stan. Vi har här en förmånligare hyra jämfört med moderna lokaler.

Många ideella organisationer har styrelsearvoden. I Världsnaturfonden WWFs fall jobbar styrelsen helt ideellt och utan arvoden. Dock utgår reseersättning.

Giva Sverige, branschorganisationen för tryggt givande, där Världsnaturfonden WWF är medlem, rekommenderar att arvoden, löner och andra ersättningar till styrelse och generalsekreterare redovisas.

Generalsekreterarens lön uppgår till 94 000 kronor per månad (avser 2021 års löneläge). Det är Världsnaturfondens styrelse som beslutar om lönen som revideras årligen. Generalsekreteraren omfattas inte av lagen om anställningsskydd. Ingen övertid utgår. Tjänstepension utgår från 65 år inom ramen för ITP-planen. Rikskortet förmånsbeskattas.

Världsnaturfonden WWFs styrelsen arbetar ideellt, inget arvode utgår.

Dela gärna:

Senast ändrad 31/05/22

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se