Våren är en tid då faror avlöser varandra för många av Sveriges smådjur. Gräset ska klippas, häcken ska trimmas och riset ska eldas upp. Det senare sker ofta under torsdagens traditionsenliga valborgfirande och igelkotten är en av de arter som riskerar att hamna mitt i infernot.
– Igelkotten använder gärna löv- och rishögar för att gå i ide under vintern. Det är ett av få däggdjur som verkligen går i djup sömn under de kallare månaderna och kan sänka sin kroppstemperatur ner till 4 grader för att överleva vintern. Igelkotten behöver däremot en plats som skyddar mot regn och vind under den här tiden, då är löv- och rishögar perfekta, säger Jessica Ångström, expert svensk natur och arter på WWF.
Läget för våra taggiga kottar har försämrats de senaste åren. Enligt den nya rödlistan från SLU Artdatabanken har igelkotten flyttats från nära hotad till sårbar. Därför är det viktigt att ha dem i åtanke under valborg.
– Igelkotten har troligen funnits i mer än 30 miljoner år och är ett av de äldsta däggdjuren på jorden. Att den nu klassas som sårbar är alarmerande. Vi behöver göra allt vi kan för att hjälpa igelkotten, inte minst nu under valborg, menar Jessica Ångström.
Igelkotten kan vara skygg, men saknar ett naturligt flyktbeteende. Istället rullar den ihop sig till en liten boll och förlitar sig på sina taggar för att skydda sig. Därför riskerar den att skadas – eller i värsta fall dödas – om den söker skydd i en rishög under torsdagskvällen, då många eldar upp sitt trädgårdsavfall.
– Viltrehabiliterare får in brännskadade igelkottar under våren varje år, många är tyvärr så svårt skadade att de inte går att rädda, säger Jessica Ångström.
Igelkotten är inte det enda djur som gillar löv- och rishögar. Många insekter, som spelar en avgörande roll för den biologiska mångfalden, övervintrar och söker skydd i ris- och lövhögar. Grodor, paddor, ödlor, salamandrar och ormar använder rishögar för övervintring. Skogs- och näbbmöss söker sig till rishögar för att skydda sig mot faror. Det gör även harar, samt småfåglar som rödhake och gärdsmyg.
Om man vill välkomna vilda djur i sin trädgård kan man istället för att elda upp löv- och rishögar, spara dem och skapa vilda och stökiga hörn i sin trädgård.
– Man kan även lämna en liten ogräsremsa för att gynna den biologiska mångfalden. Brännässlor är till exempel värdväxt för fjärilslarver. Så här på våren är det också bra att vara lite extra rädd om de blommor som blommar tidigt och är populära bland våra insekter, till exempel sälg och maskrosor. Låt trädgården blomma ut helt enkelt, säger Jessica Ångström.
Vill man trots allt tända en majbrasa under valborg finns det sätt att minska risken för vilda djur att komma till skada.
– Bygg brasan så tätt inpå valborg som möjligt, helst samma dag som den ska tändas. Om brasan har stått ett tag, gå igenom rishögen innan du tänder på. Du kan även flytta riset några meter åt sidan, alternativt lyft upp och kolla under rishögen, tipsar Jessica Ångström.
FAKTA: Vad ska man göra om man hittar ett skadat vilt djur?
Vilda djur får inte hållas i fångenskap, oavsett om det är skadat eller inte. Därför bör du inte själv ta hem ett djur för rehabilitering. Kontakta istället en godkänd viltrehabiliterare för råd och instruktioner. Kontaktuppgifter finns hos Riksförbundet för Katastrofhjälp – Fåglar och vilt eller Viltakuten. Hittar du ingen viltrehabiliterare i ditt närområde kan du prova att kontakta din lokala veterinär, som ibland även tar hand om vilda djur.
Kontaktpersoner
