Bevara Indiska oceanens myller av liv

Vi har inte längre oceaner av tid


Följ med ner i Indiska Oceanen – en förtrollande, färgskimrande undervattensvärld i starkt behov av hjälp. Längs Östafrikas kust löper världens längsta korallrev som är hem åt tusentals arter. Revet är också livsavgörande för många av de 20 miljoner människor som bor i kustområdena kring Norra Moçambique-kanalen och lever av fiske.


 Här i det varma vattnet simmar havssköldpaddor i sakta mak medan sjökorna betar på sjögräsängarna, delfinerna leker och stingrockorna vilar på sandbotten. Vid kanten av revet simmar olika fiskar för att söka mat eller skydd mot rovfiskar som tonfisk, barracuda och haj. Världens största fisk, valhajen, filtrerar ofta plankton nära ytan, men den uråldriga kvastfeningen håller sig helst nere i djupet.


 Havet hotas nu av föroreningar, försurning och stora fiskefartyg som håvar upp fisken snabbare än vad den kan föröka sig. WWF kämpar för att skydda viktiga havsmiljöer och samtidigt se till att lokalbefolkningen kan försörja sig på ett hållbart fiske. Var med oss i kampen!

Vattnets förunderliga varelser

Clownfisk. Foto: Aleksey Stemmer / Shutterstock

Clownfisk

Visste du att?

Byter kön
Clownfiskar föds som hanar. Den största i gruppen blir sedan en hona. Oftast blir den näst största clownfisken hennes partner.

Fångad filmstjärna
Efter filmen Hitta Nemo fiskades massor av clownfiskar upp från sina hem, för att människor ville ha dem i sina akvarier. Tyvärr dog många fiskar eftersom de är svåra att ta hand om i fångenskap.

Livsviktiga rev
Förstörda korallrev är även en fara för oss människor, eftersom kustsamhällen behöver dem för sin matförsörjning och för att få inkomster från turism.

Clownfisk. Foto: Cat-Holloway-WWF

Clownfisken, som många känner igen efter succéfilmen Hitta Nemo, är en liten fisk som finns i varma hav. Där lever den i korallrev och bor i havsanemoner. Anemonen är ett nässeldjur som bränner och dödar andra fiskarter, men clownfisken har ett lager av slem som skyddar mot detta. På så vis blir anemonen ett bra gömsle som ger skydd mot många rovdjur. Clownfisken har anemonen som sitt revir och inom ett par meters radie hittar den sin mat, planktondjur. Clownfisken sköter om och vaktar sina ägg i anemonen tills ynglen simmar ut och driver med strömmen till en annan plats på revet.

Det är inte bara clownfiskar som lever i korallreven – nästan två miljoner arter bor på eller runt dem. Faktum är att en fjärdedel av allt liv i haven finns i anslutning till korallrev, trots att reven till ytan upptar mindre än en procent av hela den marina miljön. Invånarna är beroende av reven som yngel- och matplat och skydd mot rovdjur.

 

Därför är det allvarligt att ungefär en fjärdedel av världens korallrev redan är så skadade att de inte förväntas återhämta sig. Dessutom är ytterligare två tredjedelar av korallreven allvarligt hotade. Klimatförändringar, föroreningar och överfiske är en orsak till detta. Ett annat, kanske lite otippat hot, är faktiskt turism. Anledningen är att hotell och infrastruktur ibland byggs direkt på eller nära korallrev, vilket är förödande för dem.

WWF arbetar med att skydda och bevara marina ekosystem – bland annat i Indiska oceanen med fokus på norra Moçambiquekanalen. WWF arbetar också med att upprätta riktlinjer för ansvarsfull och hållbar förvaltning, samt att minska belastningen för korallerna genom att bevara kustnära skog och förbjuda kalkbrytning och dynamitfiske på reven.

 

Stöd WWF

Sjöko.Foto: Andrey Nekrasov - WWF

Sjöko

Visste du att?

Sjögräsmumsare
Sjökorna är den enda grupp av marina däggdjur som är vegetarianer. När andra äter fisk, musslor, eller till och med valar, så betar sjökorna lugnt på botten.

Lång dräktighet
I över ett år, 12–14 månader, bär sjökorna sina ungar i magen. Vart tredje–femte år kan de föda kalvar.

Havets elefant
Trots att sjökon ser ut mest som en säl så är den närmast släkt med elefanten.

Sjöko. Foto: Jürgen Freund / WWF

I tropiska vatten simmar sjökor omkring och betar på sjögräsängar. Sjökor äter stora mängder växter, ungefär 90 kg per dag. Bäst trivs de i grunda vatten, i närheten av flodmynningar eller längs kusten. De rör sig långsamt och flyter gärna med vattenströmmarna. Oftast lever de i små grupper men de kan även samlas i större flockar där det finns gott om föda eller varmt vatten under vintern. De är helt anpassade för ett liv i vatten, men som däggdjur andas de med lungor och måste upp till ytan med jämna mellanrum.  Sjökon är en skicklig dykare och kan vara under vatten i 15–20 minuter i sträck. Sjökorna delas upp i två grupper: dugonger och manater. 

Sjökorna har inte särskilt många naturliga fiender, men större hajar, krokodiler och späckhuggare hör till dem. Vi människor är däremot rätt farliga, och har redan utrotat en art, Stellers sjöko. Den upptäcktes på 1700-talet och det tog bara 20 år innan den var utrotad. Den var helt orädd och lätt att döda.

Sjökon är idag mycket sällsynt och starkt utrotningshotad, och jakt är så gott som förbjudet. Men ändå dör många sjökor på grund av människan då de blir påkörda av motorbåtar eller fastnar i fiskenät och annat skräp, eftersom de drunknar när de inte kan komma upp till ytan för att andas. En annan fara är när sjökornas matställen, som sjögräsängar, drastiskt minskar på grund av övergödning och utfiskning.

WWF arbetar bland annat med att rädda sjökor från miljöskadliga verksamheter som mangroveskövling, utfiskning och föroreningar. Vi arbetar också med forskning, övervakning, utbildning och att göra människor mer medvetna om sjökons situation, och samarbetar med många andra aktörer.

 

Stöd WWF

Havsskoldpadda. Foto: Solvin Zankl / WWF

Havssköldpadda

Visste du att?

Hemvändare
När det är dags att lägga ägg, återvänder havssköldpaddan till den strand hon själv föddes på.

Blir vuxen sent
Det tar flera decennier innan en nyfödd havssköldpadda blir könsmogen och kan lägga egna ägg.

Gammal är äldst
Havsköldpaddor har funnits i över 100 miljoner år.

Havsskoldpadda. Foto: Nils Aukan/WWF

Havssköldpaddan trivs som fisken i vattnet, trots att den är ett kräldjur. Hanarna spenderar så gott som hela livet i havet, och honorna kommer bara upp på land när de ska lägga sina ägg. I över 100 miljoner år har havssköldpaddorna simmat långa sträckor över världshaven för att hitta bra matplatser och sandstränder till äggen.

En havssköldpadda kan lägga hundratals ägg per säsong. Det kan låta mycket, men det är bara ungefär bara en av tusen havssköldpaddor som överlever till vuxen ålder. Redan när äggen kläcks och det dags för de små havssköldpaddorna att snabbt ta sig ner till havet så utsätts de för många faror – både naturliga och mänskliga. De kan bli uppätna av fåglar eller kräla åt fel håll på grund av lysande lampor från samhällen och strandhotell.

Havssköldpaddor spelar en viktig roll i de marina ekosystemen. Det finns sju olika arter och tyvärr är de alla hotade, två av dem starkt hotade. Sedan 200 år tillbaka är det främst människan som orsakar hot genom bland annat miljöförstöring, hotellstränder och fiske där havssköldpaddor tas som bifångst. En annan fara är att människan förstört många av de platser där havssköldpaddorna mat finns, som korallrev och sjögräsängar. Jakt är också ett problem, och forskare uppskattar att det dödas fler än 50 000 havssköldpaddor  i Sydostasien och södra delen av Stilla havet varje år.
För att minska bifångsterna i fisket samarbetar WWF med den regionala tonfiskkommissionen (IATTC) för att införa en ny typ av krok i långrevsfisket i östra Stilla Havet. Cirkelkroken minskar dödligheten hos havssköldpaddor med cirka 90 procent utan att minska fångsten av tonfisk och svärdfisk. WWF hjälper också till att testa nya arter av betesfisk, nya modeller av krokborttagare och lämpliga metoder för att släppa ut fångade havssköldpaddor.

 

Stöd WWF

Haj. Foto: Jerome Mallefet / WWF

Haj

Visste du att?

Olika matvanor
En del hajar är allätare och lever av fiskar, kräftdjur, sköldpaddor eller marina däggdjur som sälar. Andra äter plankton och får i sig föda genom att filtrera vatten när de simmar.

Benlös
Gemensamt för alla hajar är att de är broskfiskar, vilket innebär att skelettet är gjort av brosk.

Havens äldsta fiskar
Redan för 150 miljoner år sedan fanns moderna former av hajar.

Haj. Foto: Nils Aukan/WWF

Hajar och rockor är broskfiskar och föregångare till benfiskarna. I världen finns över 400 olika hajarter, men många tänker nog på haj som den klassiska ”filmhajen” attackerande en människa. Faktum är att endast fyra arter, en procent, har varit inblandade i attacker mot människor.

Levnadsvanor, föda och storlek varierar mycket bland de olika arterna. Vissa trivs bäst långt ner i mörkret på flera hundra meters djup, medan andra håller sig till korallreven, som vitspetsad och svartspetsad revhaj. En del simmar snabbt i det öppna havet, som oceanhajen.

Många hajar förökar sig långsamt, det vill säga att de blir könsmogna vid relativt hög ålder och föder få ungar. Till skillnad från benfiskar föder de flesta hajar levande ungar, de lägger alltså inte ägg i havet.

 Hajarna har minskat drastiskt i hela världen sedan mitten av 1900-talet när det industriella fisket tog fart. De är känsliga för överfiske på grund av sin långsamma förökningstakt, men trots detta sker fortfarande ett intensivt fiske efter haj och dess fenor. Vi människor dödar över 100 miljoner hajar varje år i bland annat hajfensfiske, och ofta skärs fenorna av och hajen kastas levande tillbaka i havet mot en plågsam och säker död.

Ett annat allvarligt hot är långrev, nät och andra fiskeredskap där hajen fastnar som bifångst. Omkring en tredjedel av alla hajarter är hotade på grund av ett alltför intensivt fiske.

WWF arbetar för mer selektiva fiskeredskap som kan minska bifångsten av hajar, till exempel cirkelkrokar. Vi arbetar också för att minska handeln med hajar globalt, för att ge hajar utökat skydd och få till ett stopp för hajfensfiske.

 

Stöd WWF

Valhaj. Foto: WWF-Canon / Jürgen Freund

Valhaj

Visste du att?

Djupdykare
Valhajen simmar mest i de övre vattenskikten, men den kan dyka ner mot 700 meters djup.

Världens största fisk
Den kan i sällsynta fall bli närmare 18 meter lång.

Eget utseende
Varje valhaj har ett unikt mönster av vita prickar på kroppen.

Valhaj. Foto: Danita Delimont

I Indiska Oceanen och andra tropiska havsområden finns valhajen, som är världens största fisk och kan väga upp till 36 ton. Det är en långsamt simmande varelse som tar sig fram med en hastighet på cirka 5 km/h. Dess enorma mun kan bli 1,5 meter bred och sväljer plankton och småfisk, som är den huvudsakliga födan.

Denna stora fisk blir könsmogen först vid cirka 30 års ålder. Honan kan bära över 300 embryon åt gången, och äggen kläcks redan i moderns mage och föds sedan levande.

 Förekomst och spridning av valhajar är en stark indikator som visar hur haven mår. Där valhajar återfinns i stort antal kan man anta att ekosystemet är välmående och i balans. Mänskliga aktiviteter som överfiske, hajfensfiske och bifångst är direkta hot mot valhajens existens. Det pågår fortfarande handel med valhajens kött, fenor och olja. Man har även sett att valhajsturism kan ha en negativ påverkan genom att valhajarnas ätbeteende ändras, samt att de skadas av förbipasserande båtar och båtmotorer.

Arten är klassad som sårbar av Internationella Naturvårdsunionen (IUCN) och WWF stödjer projekt som hjälper valhajen. Vi människor vet inte så mycket om valhajen, men i olika forskningsprojekt har forskare med hjälp av satellitsändare studerat valhajars beteende, populationsstorlek och vandringsmönster. Insamlad information och data är grunden för fortsatt skydd och bevarande av valhajen och andra marina arter.


Stöd WWF

Tab end

Algodling ger kvinnorna inkomst


Vid Madagaskars västra kust lever människor sedan generationer tillbaka av fiske. Men nu konkurrerar allt fler människor om allt mindre fisk, och det är svårt att få tag i tillräckligt med mat för dagen. Så för att ge korallrevet chans att återhämta sig, och samtidigt hjälpa människorna att försörja sig, arbetar WWF med att skapa alternativa försörjningsmöjligheter. Ett exempel är algodlingen i byn Beheloke, där kvinnorna har börjat odla och torka alger som sedan säljs till bland annat kosmetikaindustrin.
– Vi kvinnor hade inget arbete när jag var ung. Vi tog hand om barnen och hushållet. Nu odlar vi alger istället för att söka efter en man för vår försörjning, berättar Julienne.