Gå till huvudinnehållet
Avskogning Colombia

hoten mot regnskogen

Hälften av regnskogen har försvunnit på bara 100 år.

Bli fadder

Regnskogar är kanske den mest hotade livsmiljön på jorden på grund av den omfattande avskogningen. Varje år förstörs och försvinner cirka 100 000 kvadratkilometer tropiska skogar. Även om stora regnskogsområden fortfarande finns kvar i centrala Afrika och Sydamerika, försvinner de i oroväckande snabb takt.

Det största hotet mot regnskogen är avskogning

För hundra år sedan så täckte världens regnskogar ungefär 14% av jordens landyta. I dag täcker de bara 7% – hälften av våra regnskogar har försvunnit under det senaste seklet. Att regnskogen helt enkelt försvinner och blir något annat än en levande, grönskande plats full av liv kallas för avskogning. Det är det absolut största hotet mot regnskogen. Ibland tas skogen bort för att marken ska användas till något annat, ibland lämnas den bara tom.

Avskogningen i tropikerna pågår hela tiden, men hur mycket varierar över tid och från plats till plats. Till exempel avskogades Atlantregnskogsregionen i Brasilien under 50- och 60-talet, medan Sumatra i Indonesien hade en enormt kraftig avskogning under 90- och 00-talet. 2021 identifierar WWF att det finns 24 större avskogningsregioner runt om i världen, alltså områden som helt eller delvis riskerar att avskogas.  De flesta är i tropikerna och regnskogsområden och tillsammans uppgår dessa områden till 710 miljoner hektar.

Läs mer om avskogningen i världen

Avskogningen är det största hoten

Orsaker till avskogningen

Det som till mesta del driver på avskogningen är vi människor och vårt behov av olika jordbruksprodukter. Ofta rör det sig om storskaliga plantager av till exempel palmolja och soja, eller träd som ska användas till pappersmassa. Även den ökande efterfrågan på billigt kött driver på att skogen tas bort för att ersättas med enorma områden för bete till kor. Utöver jordbruket som drivkraft för avskogning förekommer också idag en ökande gruvindustri i jakten på ovanliga ämnen och metaller till en ökande elektronikindustri. Detta leder på sina håll till omfattande avskogning och förstörelse. Även nya vägar, infrastruktur och dammar samt omfattande skogsbränder leder till ökad avskogning.

Drivkrafterna skiljer sig åt mellan olika geografiska regioner:

Sydamerika

I den väldiga regnskogen Amazonas och tropiska savannområden såsom Cerradon är de vanligaste orsakerna till avskogning köttproduktion, där betesmark huggs fram i skogsområden, och storskaliga åkrar för produktion av soja. Även småskaligt jordbruk som bedrivs på ett ohållbart sätt bidrar

Afrika

Den mesta regnskogen i Afrika finns i området Kongobassängen, det vill säga skogen i och runt Kongofloden avrinningssystem. Här orsakas avskogningen till största delen av småskaligt och ohållbart jordbruk. Även att skog huggs ner för att användas som ved bidrar, och på vissa håll i detta väldiga område ökar också anläggningen av odlingsplantager.

Asien

I de så kallade högtropiska områdena med regnskogar, till exempel Borneo, Sumatra och Papua är storskaliga industriella plantager många gånger är det som driver på avskogningen. Oftast är det oljepalmer som odlas, men även träd för pappersmassa är vanligt.

Karta över världens regnskogar
Den tropiska, blöta regnskogens ungefärliga utbredning.

Konsekvenser av avskogningen

Regnskogens alla djur och växter fungerar tillsammans i stora ekosystem och träden är många gånger den huvudsakliga boplatsen för de flesta arter, i vilket fall på något sätt. Träden och växterna är också för många djur den viktigaste källan för att hitta mat.

När skogen försvinner och de naturliga regnskogsekosystemen förstörs blir områdena fattiga på boplatser och mat för olika arter. Orangutanger har inte längre några träd att bygga sina nattliga bon i, fåglar kan inte längre hitta föda uppe i träden, insekter har ingen död ved att lägga sina ägg i, floderna slammas igen och fiskar och groddjur trivs inte längre i det bruna vattnet. Så, när skogen försvinner, försvinner också växternas och djurens naturliga livsmiljö – deras hem. En stor anledning till att vi idag ser att många arter försvinner och populationer minskar i omfång är att just att deras livsmiljö försvinner.

Dessutom kränks lokal- och ursprungsbefolkningars rättigheter och intressen när skogsbolag och plantageföretag tar deras mark i anspråk och mer eller mindre tvingar dem att flytta.

konsekvenser av avskogningen

Fler konsekvenser av att regnskogen förstörs

Klimatförändringar

Regnskogens träd och växter binder kol i stammar och blad som annars skulle släppas ut som växthusgasen koldioxid i vår atmosfär och ytterligare påskynda klimatförändringarna. Läs mer om hur avskogningen påverkar klimatet negativt nedan.

Läs mer om klimatförändringar och skogar

Zoonoser

En annan allvarlig konsekvens av bland annat avskogning är uppkomsten av smittsamma sjukdomar från djur, så kallade zoonoser, som COVID-19. Dessa drivkrafter är också bland orsakerna till spridning av zoonoser som Zika, HIV/AIDS, Nipahviruset, SARS, MERS och Ebola. Enligt Världshälsoorganisationen WHO är över 60% av de smittsamma sjukdomarna zoonoser och de står för 70% av de senaste epidemierna och pandemierna i världen. Varje år sker cirka tre till fyra nya utbrott av zoonoser.

Sjukdomarna riskerar att spridas till exempel vid handeln och konsumtionen av vilda djur på marknader som förekommer i en del länder. En annan spridningsrisk är när djur trängs ut från sina naturliga livsmiljöer, vid storskalig avverkning av skog för omvandling till jordbruksmark eller utbyggnad av vägar och städer, och på så sätt kommer närmare oss människor och våra tamdjur. Många av dessa djur lever i just regnskogen.

WWF-bloggen: På vilket djur ska vi skylla pandemin?

Skogsbränder

Skogsbränder är ett stort problem. En regnskog är en skog som är mycket blöt på grund av regelbundna regn och hög luftfuktighet, här ska det helt enkelt inte brinna. Regnskogens arter är inte anpassade för bränder och drabbas därför hårt när det händer. Bränder i regnskog är nästan alltid orsakade av människan på något sätt, till exempel genom att skogen bränns för jordbruk, eller att klimatet och skogens struktur har förändrats och blivit torrare. Varje år brinner det miljontals hektar runt om i världens regnskogar och många vilda djur har fått sätta livet till.

Läs mer om skogsbränder 

WWF-bloggen: Varför brinner det? 

Skogsbränder

Fler hot mot regnskogen

Skogsförstörelse

Förutom direkt avskogning förstörs också regnskogarna av att de på olika sätt glesas ut, genomhuggs eller missbrukas när träd avverkas. De förstörs inte så mycket att de helt försvinner, men många olika ekologiska funktioner kan ändå påverkas.

Träd fälls okontrollerat

Den kanske vanligaste formen av skogsförstörelse är när man på mer eller mindre okontrollerade sätt hugger ned och forslar ut de mest värdefulla timmerträden i skogen. Detta har varit en vanlig metod att ta ut timmer ifrån den helt orörda regnskogen under flera decennier. Det går helt enkelt till som så att skogshuggarna letar sig igenom skogen efter de mest värdefulla trädslagen och fäller dessa. När stammarna är fällda kör man sedan in med bulldozers eller liknande och släpar ut dem – det kallas ibland för ”timber-crusing”. Detta förfarande glesar ut skogen, framför allt på stora värdefulla träd men även mycket av undervegetationen och småträd också stryker med. Kvar står en gles skog med en förändrad artsammansättning. Det är denna utglesning och förändrade ekosystemsförutsättningar som brukar kallas för skogsförstörelse – det vill säga att mycket av skogens funktion och relevans blir förändrad och förstörd. Illegala avverkningar i regnskog leder också många gånger till att skogen förstörs på detta sätt.

Bra skogsbruk kan vara ett skydd

All avverkning behöver dock inte leda till skogsförstörelse. Olika former av så kallad plockhuggning går att utföra på ett för skogen ansvarsfullt och mer hållbart sätt. Genom olika tekniker kan man minimera skador från fällning och utkörning. Det går också att planera och tänka igenom vilka arter och storlekar av träd som huggs så att till exempel artsammansättning och skogsstruktur bibehålls. Görs detta kan man slippa den långsiktiga skogsförstörelsen. Utför man dessutom den här typen av ansvarsfulla huggningar blir skogen långsiktigt värdefull. Det kan i sig ge ett gott skydd mot att skogen helt försvinner genom avskogning eftersom pengar finns att tjäna på att den står svar.

WWF-bloggen: Skogsbruk som skydd för skogen 

Kan leda till avskogning

Skogsförstörelsen har lett till glesare skogar som tappar värde och därmed enklare helt kan omvandlas till exempelvis en plantage. Många gånger är skogsförstörelse första steget mot total avskogning. Att skogen blir glesare leder också till torrare skogar som lättare kan börja brinna. Detta är en av förklaringarna till att vi idag ser en ökning av regnskogsbränder.

Det är inte bara oansvarsfulla skogshuggningar som leder till skogsförstörelse utan det kan ha många andra orsaker. Till exempel kan ett ökat jakttryck på vissa arter leda till att skogens ekosystem rubbas och därmed så ändras förutsättningarna för andra arter. Att skogselefanten har jagats hårt och minskat kraftigt de senaste decennierna är ett sådant exempel på skogsförstörelse. Naturligt har elefanten en stor betydelse för regnskogens struktur och artsammansättning, när den sprider frön via sina vandringar, men när elefanternas vandringar nu blir färre ändras också skogens möjligheter att utvecklas och frodas som tidigare.

Sidan är granskad av mig

Olle Forshed

Olle ForshedExpert Regnskog & tropiskt skogsbruk

Utbildad jägmästare samt doktor i tropisk regnskogsekologi och skötsel. Mina specialområden är tropiska regnskogar, biologisk mångfald – växter och djur i regnskogen, tropiskt skogsbruk, urfolk i regnskogen samt Agroforestry och Non-timber forest products.

Mer om mig
Dhole_insnare_SWS_Len Nhor_2

Tjuvjakt och illegal handel

Regnskogens fantastiska djur drabbas hårt av tjuvjakt och illegal handel. Djur som vi många gånger förknippar med regnskog, som tigrar, elefanter och gorillor lider av att de jagas för sina skinn, elfenben eller andra kroppsdelars skull. Delar som sedan säljs vidare i en global handel. Många djur jagas också illegalt för lokal konsumtion som mat – s.k. bushmeat. På sina håll kan det leda till hårt tryck på olika arter. Handeln med bushmeat sprider sig också globalt där tex gorillakött kan dyka upp på ”exklusiva” restauranger i olika storstäder.

Läs mer om Illegal handel här

Tocotukan (Ramphastos toco)

BLI REGNSKOGSFADDER

Som fadder bidrar du till att:

  • Stoppa avskogningen
  • Öka skyddade regnskogsområden
  • Stoppa massutrotningen
  • Återskapa förstörda skogar

Det enda vi inte får göra är inget. BLI FADDER!

Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som fadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till WWFs arbete. Med ditt fadderskap planteras ett träd i regnskogen.

Fyll i uppgifter

Faktureringsdetaljer

Sverige

Signera autogiro

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Dela gärna:

Senast ändrad 20/11/23

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se