Ekonomin och planetens gränser

Ekonomin och planetens gränser. Foto: NASA

 

Vi har bara en jord och det finns gränser för vad den tål. Passerar vi dessa gränser riskerar vi att förlora naturens förmåga att kunna ge oss mat, andra resurser och ekosystemtjänster, som vi idag tar för givet.

 

För att vara långsiktigt hållbara måste människans aktiviteter, inklusive det ekonomiska systemet, respektera och hålla sig väl inom ramen för jordens biologiska kapacitet. En hållbar ekonomi måste också möjliggöra en rättvis fördelning av jordens resurser, för att alla ska kunna uppfylla sina grundläggande behov och för att världen ska kunna uppnå FNs hållbarhetsmål. För att klara detta behöver vi bland annat förändra våra produktions- och konsumtionsmönster.

 

Från holocen till antropocen

Mänskligheten har haft enorm nytta av den stabilitet som rått i dess livsmiljö under de senaste 10 000 åren – den geologiska period som kallas holocen och gjorde det möjligt för mänskliga bosättningar att utvecklas till dagens moderna samhällen.

Under de senaste århundradena har antalet människor på jorden ökat kraftigt, från knappt 800 miljoner vid 1700-talets början till drygt 7,6 miljarder 2018. Den största ökningen har skett efter 1950. Industrialiseringen och den snabba ekonomiska utvecklingen har påverkat både land- och havsmiljöer. Förbränningen av fossila bränslen har lett till stora mängder koldioxidutsläpp. Människans nyttjande av jordens resurser har satt fysiska spår. Allt fler forskare menar att vi är på väg från holocen till antropocen, en ny tidsålder där människans avtryck syns geologiskt.

 

Planetens gränser

Begreppet “planetära gränser” pekar ut miljöprocesser som skapar stabilitet för livet på jorden. Alla dessa processer påverkas av människans aktiviteter. För var och en av miljöprocesserna försöker forskare definiera säkra gränsvärden, utifrån dagens vetenskapliga underlag. Går vi utanför dessa gränser är det sannolikt att plötsliga negativa förändringar inträffar. Det är alarmerande att vi människor, genom våra aktiviteter, vår ökande konsumtion och efterfrågan på energi och naturresurser, orsakat att flera av de planetära gränserna nu överskrids så mycket att detta på sikt hotar vår överlevnad.

 

Klicka för större version. Bildens källa/Credit: Azote Images/Stockholm Resilience Centre

 

Bildens källa/Credit: Azote Images/Stockholm Resilience Centre

 


Enligt forskning som publicerats i vetenskapstidskriften Science i januari 2015 bedöms fyra av planetens nio hållbara gränser (grönt i figuren) ha överskridits: förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar, förändrad markanvändning (till exempel avskogning) samt förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor (som orsakar övergödning).

När tröskelvärden överskrids får detta tydliga följder för mänsklighetens välfärd och försörjning av livsmedel, vatten och energi.
(Läs mer i en artikel på svenska från Stockholms Universitets Forskningsnyheter)

Med tanke på omfattningen av människans påverkan kan risken för plötsliga och oåterkalleliga globala förändringar inte längre uteslutas. Det är mer brådskande än någonsin att ställa om våra aktiviteter och hela det ekonomiska systemet till att med god säkerhetsmarginal rymmas inom planetens gränser. Den värld som vi människor känt, och dragit nytta av under holocen, är nu beroende av vårt beteende som planetens förvaltare. 

 

En hållbar och rättvis ekonomi

Under 2015 enades världens ledare om FNs 17 globala hållbarhetsmål och en ambitiös och universell plan för hållbar utveckling till 2030. Målen syftar bland annat till att utrota fattigdom och hunger samt att uppnå mer rättvisa, jämställda och jämlika samhällen samt en hållbar utveckling. WWF ser det som särskilt glädjande att planen utgår från att planetens hälsa, människors välbefinnande och fungerande ekonomier hör ihop. Detta syns till exempel i målen för att säkra mat, energi och vatten för alla, skapa hållbar produktion och konsumtion, skydda den biologiska mångfalden och bygga hållbara städer. Agenda 2030 kräver mycket arbete både globalt och lokalt. Här kan du läsa mer: www.globalamalen.se

 

Klicka för större version. Bildens källa: Credit: Azote Images for Stockholm Resilience Centre. Illustrationen är baserad på Stockholm Resilience Centres ikonbild ”The wedding cake” utvecklad av Carl Folke et al.

Bildens källa: Credit: Azote Images for Stockholm Resilience Centre.
Illustrationen är baserad på Stockholm Resilience Centres ikonbild ”The wedding cake” utvecklad av Carl Folke et al.

 

Bilden illustrerar hur olika aspekter av hållbarhet, och de 17 hållbarhetsmålen, hänger ihop och är beroende av varandra. Det miljömässiga som rör jordens resiliens och stabila ekosystem utgör basen, och är avgörande för hur väl vi har möjlighet att uppnå de sociala och ekonomiska målen. Omvänt behövs en ekonomisk utveckling och ekonomiska metoder som hjälper samhället och oss alla att ställa om till att hålla oss inom naturens ramar för hållbarhet på vår enda planet.

En annan modell där rättviseaspekterna är centrala togs fram 2012 av ekonomen Kate Raworth då hon arbetade för den internationella hjälporganisationen Oxfam. Modellen kallas ”donutekonomi” och rymmer både de planetära gränserna och mänsklighetens grundläggande behov (se figur nedan). Här framhålls vikten att skapa förutsättningar för alla människor att kunna uppfylla sina mänskliga rättigheter och en skälig nivå när det gäller hälsa, välstånd, inflytande och deltagande.

 

Klicka för större version. Källa: Raworth, 2012).(Källa: Living Planet Report, svensk sammanfattning, 2014

Bildens källa: Raworth, 2012. Översatt i WWF Living Planet Report 2014, svensk sammanfattning.

 

I modellen illustreras de planetära gränserna som ett tak. Detta tak behöver vi hålla en god säkerhetsmarginal till för att inte slå i. De resurser som krävs för att tillgodose basbehov och mänskliga rättigheter utgör en social grund – en miniminivå. Precis som att det ligger oacceptabel miljöpåverkan bortom de planetära gränserna, så finns oacceptabel fattigdom bortom “den sociala grunden”.  För att uppnå rättvisa och utveckling inom jordens biologiska kapacitet behöver människans samhällen och aktiviteter inrymmas mitt i det gröna utrymmet mellan tak och grund i modellen, i den så kallade ”munken”. (Till formen liknar det bakverket munk, eller donut på engelska – därav namnet donutekonomi.)  

 

 

Bättre val för produktion och konsumtion

WWFs Living Planet Report granskar regelbundet tillståndet på planeten, gällande biologisk mångfald och ekologiska fotavtryck. Rapporten från 2018 visar att bestånden av ryggradsdjur i snitt har minskat med 60 procent sedan 1970. Om utvecklingen fortsätter i samma takt riskerar världens bestånd av reptiler, fiskar, fåglar, kräldjur och däggdjur att i snitt minska med två tredjedelar till 2020. Trycket på naturresurserna ökar konstant. Den globala konsumtionen innebär att vi lever som om vi hade 1,7 planeter – och i Sverige som om vi hade cirka fyra jordklot.
 
Överbelastningen av ekosystemen leder till allt från avskogning och torka till vattenbrist, förlust av biologisk mångfald och ökad koldioxidhalt i atmosfären. För att minska fotavtrycket behöver vi ställa om till en fossilfri ekonomi, halvera matsvinnet, kraftigt minska köttkonsumtionen och konsumera mer hållbart. Läs mer om Living Planet Report 2018.
 
Vi har bara en jord. Bilden nedan illustrerar hur vi kan nå ett hållbart liv på planeten genom en rad praktiska handlingar: Vi måste leda investeringsströmmar från det som orsakar miljöproblem till lösningarna. Vi måste fatta rättvisa, långsiktiga och miljömedvetna beslut om hur vi ska förvalta de resurser vi gemensamt förfogar över. Vi måste bevara vårt återstående naturkapital och skydda och restaurera viktiga ekosystem och livsmiljöer. Vi måste producera resurssnålare och konsumera smartare.

 

Klicka för större version. Källa: Living Planet Report, svensk sammanfattning, 2014

Bildens källa: WWF Living Planet Report 2016, svensk sammanfattning.

 

Här kan du läsa mer om exempel på bättre val och förändrade marknader för produktion och konsumtion av palmolja och soja, samt om mat och jordbruk.
 
Här är några saker du själv kan göra för att främja den biologiska mångfalden

 

 

 

 

 

 

 

  

  

Senast uppdaterad 2018-12-28

Aktuellt

Kapitalägarnas bidrag till Rapport - EUROPEAN ASSET OWNERS: Climate alignment of public equity and corporate bond portfoliosParisavtalet

Mer arbete krävs för att Europas stora kapitalägare ska investera i linje med Parisavtalet. Flera av dem är överexponerade mot fossila bränslen. Nya analysmetoder är en nyckel till att öka finansmarknadens bidrag till klimatmålen, visar en rapport från WWF.

Läs hela rapporten (på engelska)

En svensk sammanfattning finns här

Läs pressmeddelandet från WWF här

 

Principer för hållbar blå ekonomi – Vad innebär det i Arktis?

Getting it right in a new ocean: Bringing sustainable blue economy principles to the ArcticWWFs Arktisprogram presenterade under hösten 2018 en studie som ger en överblick över hur biodiversiteten, de marina resurserna och ekonomierna i Arktis kan utvecklas för att säkra långsiktig ekonomisk och ekologisk hållbarhet för både regionen och planeten.
Läs mer i rapporten “Getting it right in a new ocean: Bringing sustainable blue economy principles to the Arctic” eller i sammanfattningen här.
Läs mer om rapporten på WWFs internationella Arktissida

 

The Sustainable Blue Economy Finance Principles

The Sustainable Blue Economy Finance Principles” Under hösten 2018 lanserades ”The Sustainable Blue Economy Finance Principles” – ett antal principer som ska säkerställa att investeringar inte skadar den marina miljön. Principerna är framtagna i samarbete mellan EU-kommissionen, Europeiska Investeringsbanken (EIB), World Resources Institute (WRI) och WWF.
Läs om principerna här (på engelska)

 

Elefanten i rummetElefanten i rummet

Den globala obligations-marknaden värderas till mer än 600 biljoner kronor. Hur påverkar detta kapital målen för klimatomställningen och hur kan investerare styra sina obligationsportföljer?

Läs mer i analysen (på engelska) som den globala tankesmedjan 2° Investing Initiative (2°ii) tagit fram med stöd av WWF:
The elephant in the room – Aligning global bonds market with climate goals 

 

Investera för en planet

Invenstera för en planet

Foldern ”Investera för en planet” beskriver hur finanssektorn kan styra våra finansiella flöden mot globala hållbarhetsmål. 

Investera för en planet 

  

Läs mer om WWFs arbete inom hållbar ekonomi

Living Planet Report 2018
- svensk sammanfattning

 

Kontakt

Har du frågor om WWFs arbete med hållbar ekonomi?

hallbarekonomi@wwf.se