Earth Hour, 30 mars 2019 

Vad händer med klimatet?

Det är näs tintill omöjligt att överskatta klimathotet. Utsläppen av växthusgaser har ökat dramatiskt de senaste decennierna och ökar fortfarande på global nivå. Konsekvensen är att vår jord värms upp allt snabbare. Men om vi tillsammans agerar för klimatet kan vi vända trenden!

 

Den globala uppvärmningen får katastrofala följder, som global avsmältning av glaciärer, höjda havsnivåer, fler översvämningar, stormar och skogsbränder och att extremtemperaturer uppnås allt oftare. De fattigaste och mest sårbara människorna på vår planet drabbas hårt, bland annat på grund av hotad livsmedelsproduktion. Därtill hotas viktiga arter, livsmiljöer och hela ekosystem.

De senaste tre decennierna har varit varmare vid jordytan än samtliga tidigare årtionden sedan 1850, då man började mäta temperaturen. 2016 var det varmaste året som uppmätts någonsin och 2016 uppnådde världen 1 grads global uppvärmning räknat från förindustriell tid. Enligt FNs klimatpanels (IPCC) senaste utvärderingsrapport, från 2014,  är det sannolikt att temperaturökningarna fram till 2100 kommer att överstiga 2 grader i genomsnitt, vilket vore början till katastrofala följder för framtida generationers människor, växter och djur.

I Paris i december 2015 enades därför världens ledare att vi nu måste agera i alla länder för att tillsammans försöka begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader och åtminstone väl under 2 grader. Det var ett stort och viktigt steg framåt som innebär att ambitionen från alla länder, och därmed investerare, företag och individer nu ska dra åt samma håll för att uppnå klimatkonventionens mål.   

Klimatscenarier och konsekvenser vid olika grader. © David McCandless informationisbeautiful.net

 

Når vi Parisavtalets mål att stanna under 1,5 graders global uppvärmning?

Nej, inte om vi fortsätter på samma bana som idag med enorma beroenden av fossila bränslen i våra transporter, industrier, livsmedelsproduktion, bostäder mm. För att ha en chans att nå målet måste vi på global nivå ha en ekonomi som är helt bortkopplad från utsläpp av fossila bränslen och andra växthusgaser senast år 2050.

På sikt behöver vi även globalt ha balans mellan å ena sidan utsläpp, främst från förbränning av fossila bränslen, och å andra sidan så kallade koldioxidsänkor, till exempel från att öka skogsutbredningen. På sikt måste vi ha ett större upptag av växthusgaser än utsläpp av dessa gaser.

 

 

Sverige måste bli fossilenergifritt snabbt och utsläppen på sikt bli negativa

Solceller. Foto: Globalwarming images

 

Rika länder som Sverige med goda förutsättningar att bli oberoende av fossila bränslen bör gå före och nå nollutsläpp långt före 2050 så att fattigare länder får längre tid på sig. 


 

För att hjälpa världen uppnå Parisavtalets mål och samtidigt utnyttja möjligheterna med denna nödvändiga omställning anser Världsnaturfonden WWF att Sverige bör höja ambitionen. Det mål riksdaen satt om att nettoutsläppen, det vill säga utsläpp minus åtgärder för att ta upp koldioxid, behöver tidigareläggas, från 2045 till senast 2035.


Det finns en del utsläpp som är svårare att ta itu med snabbt. Utsläppen från stålindustrins användning av processkol samt en del utsläpp från jordbruket kan behöva ytterligare några år innan de når noll. I stålindustrin pågår tester med att byta ut processkol mot vätgas, vilket på sikt skulle kunna ge nästintill klimatneutralt stål. Senast år 2050 bör Sverige ha uppnått negativa utsläpp. Negativa utsläpp innebär att man använder tekniker för att på olika sätt samla in och lagra koldioxid, så att nettoutsläppen blir mindre än noll.  Enligt många forskare är negativa utsläpp en nödvändighet för hela världen för att klara målet på max 1,5 graders global uppvärmning.  De flesta av dessa tekniker är dock fortfarande på teststadiet och det är inte säkert att de fungerar i stor skala.

Utsläppen per person år 2050 bör även de vara noll och får högst uppgå till ett ton koldioxidekvivalenter – beräknat för en befolkning på nio miljarder. I Sverige släppte vi 2013 ut 11 ton koldioxidekvivalenter per person genom all vår konsumtion, enligt Naturvårdsverkets siffror. I Sverige har vi en lång spännande resa framför oss för att banta bort detta stora klimatfotavtryck. 

 

Finns det hopp för klimatet?

Isbjörn. Foto: Steve Morello / WWFJa! Det finns goda möjligheter att uppnå våra klimatmål och vända trenden, men det hänger på att politiker, investerare och företag antar Parisavtalets mål som en integrerad del av sin dagliga verksamhet. Även privatpersoner behöver börja leva mer klimatsmart.  Det innebär att vi behöver prioritera klimatfrågan och börjar agera nu!
 
Det är därför vi har Earth Hour, för att väcka uppmärksamhet för klimatfrågan och visa på människors engagemang för att uppnå förändring. Och samtidigt sätta press på politikerna att visa handlingskraft i klimatfrågan.  
wwf.se/earthhour

Senast uppdaterad 2018-10-31

 

Bilen, biffen, bostaden, börsen, butiken ...


Minska din köttkonsumtion kraftigt, men öka mängden gröna proteiner och sluta slänga ätbar mat – det vinner både du och planeten på.

Visste du att våra transporter, vår mat, våra byggnader, vårt sparande och vår konsumtion av prylar och kläder orsakar enorma koldioxidutsläpp? Därför måste Sveriges politiker göra det lätt och lönsamt att leva klimatsmart. Klicka på ikonerna för att få veta hur dessa fem områden påverkar vår planet och vad vi kan göra åt det!


Läs mer om:
Bilen
Biffen
Bostaden
Börsen

Butiken

Podd: ALLT du velat veta
– om klimathotet!

ALLT du velat veta – om klimathotet!

 

Missa inte podden "Allt du velat veta" där WWFs expert Carina Borgström-Hansson intervjuas av Fritte Fritzson i ett avsnitt om klimathotet.

Lyssna nu på den här sidan eller genom att söka i din poddcastapp i mobilen!

Kontakt

Frågor om Earth Hour?

Läs gärna frågor och svar eller kontakta:
 

Cecilia Stenström, Projektledare för Earth Hour


Cecilia Stenström

Projektledare för Earth Hour
cecilia.stenstrom@wwf.se