Att leta katter på världens tak

TEXT: CHARLOTTE PERMELL 

FOTO: WWF KINA 

Meterdjup snö, hårda vindar och enorma ytor att täcka. För åtta år sedan hade endast två procent av snöleopardernas utbredningsområde inventerats och det är lätt att förstå varför. Att försöka hitta och följa snöleoparder handlar om stora prövningar.

Men nu genomförs alltså en jättelik operation i de otillgängliga bergsområden där snöleoparder förmodas finnas.

– Det är ett fantastiskt arbete som utförs, och viktigt inte bara för att vi ska få veta hur många snöleoparderna är. Vi får samtidigt kunskap som gör att vi kan skydda snöleoparder på bästa sätt, konstaterar Louise Carlsson, som är ansvarig för WWF Sveriges arbete med snöleoparder.

När inventeringen är klar kommer vi alltså för första gången få svaret på hur många snöleoparder det finns i världen. Nu har fyrtio procent av utbredningsområdet kartlagts. Uppskattningen är just nu att antalet rör sig om så få som 4 000 individer, men detta är just endast en uppskattning.

​Mongoliet, Indien, Bhutan, Pakistan, Nepal och Kirgizistan är klara. Nu pågår det svåra och mödosamma arbetet i Kina. Återstår ytterligare sex länder att inventera, vilket kommer att ta flera år.

– Det är enorma ytor som ska genomsökas, bara i Kina är snöleopardernas utbredningsområde sex gånger större än hela Sveriges yta, berättar Louise Carlsson.

Sannolikt finns större delen av alla snöleoparder just i Kina. Arbetet med att kartlägga dem inleddes för tre år sedan. WWF hjälpte då den bergiga provinsen Sichuans skogsdepartement att utveckla inventeringsmetoder enligt vetenskaplig standard. Sextio viltvårdare, forskare och WWF-medarbetare har sedan dess lagt tusentals timmar på att söka spår, montera upp viltkameror, återvända för att vittja kamerorna och samla spillning, oftast på över 4 000 meters höjd.

– En undersökning av denna omfattning ger så mycket mer än bilder och antal. Resultaten visar var djuren håller till, vilka områden som är extra viktiga för dem, och var de möter störst hot, konstaterar Louise Carlsson.

Snöleoparden klassas idag som ”sårbar” på Internationella naturvårdsunionens, IUCNs, rödlista. ”Sårbar” betyder hög risk för utdöende. Som för så många andra stora rovdjur handlar hoten om illegal jakt och undanträngning. Mängden tamboskap har vuxit så kraftigt att snöleopardernas vilda bytesdjur trängs undan.  I Centralasiens bergskedjor förekommer omfattande olaglig jakt. Snöleopardernas vackra päls är åtråvärd på dolda marknader. Tjuvjägarna kan operera relativt fritt – det finns få poliser, nationalparksvakter och andra instanser som kan övervaka de stora områden där tjuvjakten sker.

Bevarandearbetet med snöleoparder handlar, precis som när det gäller många andra rovdjur på olika håll i världen, mycket om att minska konflikterna med lokalbefolkningen. Tamdjur är väsentligt lättare byten än vilda djur och snöleoparder tar ofta chansen om de kommer åt. WWF prövar olika metoder för att förebygga sådana attacker.

– I Pakistan har man satt upp solcellsdrivna alarmsystem. Det är kameror där AI identifierar rovdjur som närmar sig och så skickas sms till de berörda som varnas, berättar Louise Carlsson.

På andra håll engageras lokalbefolkningen till att spåra och samla observationer och varna när det finns snöleopard i området, så att boskapsägare kan hålla extra koll på sina djur.

WWF satsar också på upplysning och utbildning om snöleopardens roll i ekosystemet.

– Vi berättar om snöleoparden som indikator på friska bergsekossystem. Flera av Asiens stora floder som Yangtze, Gula floden, Mekong, Indus och Ganges har sin upprinnelse i Himalaya, det är otroligt viktigt med friska ekosystem, säger Louise Carlsson och fortsätter:

– Förhoppningen är att snöleoparden ska möta lika mycket uppskattning som jättepandan och att medvetenheten därmed ska öka om vikten av att bevara katterna och deras bergsområden.