Apparna som gör dig till artexpert

TEXT: MARTINA STRAND NYHLIN FOTO: ANDERS G WARNE

Du är ute och går i en skog. Du hör fågelsång. Upp med mobilen, öppna appen Merlin Bird ID och spela in sången. Tada! Appen säger att det är en rödhake. Senare ser du en vacker blomma. Vad kan detta vara? Upp med telefonen igen, ta fram appen PlantNet och fota av blomman. Aha, det var en gullpudra!

Idag kan man ofta möta människor i naturen, lutade över mobilen, i begrundan över vad de just sett eller hört. På rullstensåsen i skogarna runt SLU i Uppsala kan det vara ekologen René van der Wal och botanisten Minh-Xuan Truong man stöter på. De använder gärna appar för att lära sig nya saker.

– Jag har dessutom ett litet barn som vill gå ut i skogen varje dag. Han älskar fåglar och han frågar om allt. Jag kan mycket men plötsligt har jag inte svar på frågorna. Då är apparna till hjälp, säger Minh-Xuan Truong, som ursprungligen kommer från Frankrike.

Främst nyttjar René och Minh-Xuan fågelidentifieringsapparna Birdnet och Merlin Bird ID, PlantNet som identifierar växter och SLUs egen app Artfakta som identifierar det mesta.

– Det finns massor av appar men egentligen täcker de här fyra apparna alla arter, säger René.

Han är nederländare från början och flyttade till Sverige för sex år sedan. Nu använder han ofta appar för att lära sig svenska namn på arter.

– Jag är inte bra på svensk botanik för jag kan inte namnen. Men apparna hjälper mig när jag fastnar, säger han.

De två forskarna har också professionellt intresse av apparna. Förhållandet mellan teknik och natur står ofta i fokus i både René van der Wals och Minh-Xuan Truongs forskning. De har tidigare bland annat studerat hur teknologin påverkar fågelskådares relation till fåglar och just nu studerar Minh-Xuan Truong människors relation till det omåttligt populära programmet ”Den stora älgvandringen”. (finns att se på SVT Play)

I arbetet med rapporten ”Exploring the landscape of automated species identification apps: Development, promise, and user appraisal”, lyckades de kartlägga över 250 appar för artidentifiering av bland annat växter, fåglar, svampar, insekter och fiskar. I arbetet intervjuade de också apparnas skapare.

De första apparna för artidentifiering dök upp 2013, men det var 2021 som antalet appar exploderade.

– Hälften av de som gör apparna vill tjäna pengar, hälften vill hjälpa naturintresserade människor, säger René.

Renés och Minh-Xuans forskning visar att det finns en tydlig uppdelning mellan gratisappar och kommersiella appar. Gratisapparna är ofta akademiskt drivna och kopplade till medborgarforskning där användarna bidrar med sina observationer, medan de kommersiella apparna fokuserar mer på användning och inlärning och ofta samlar in persondata för marknadsföringsändamål. Dessutom vill de kommersiella apparnas aktörer gärna sälja saker.

René demonstrerar detta genom att testa en svampapp. Den ger förslag på namn på en trädväxande svamp han hittat, men snabbt börjar den vilja visa ytterligare funktioner som han ska betala för.

Artfakta, SLU:s egen app, är mer akademisk och gratis för alla. Appen vill inte sälja något, men har i gengäld ett lite mer klumpigt gränssnitt.

– Den räknar med att den som använder den är engagerad och inte kommer att ge upp utan fortsätta leta i appen trots att den är lite komplicerad, säger René.

Användare klagar mest på betalapparna.

– Det beror nog på att många har högre förväntningar när de betalat för appen, säger Minh-Xuan.

Växtapparna är flest i antal. Ett fåtal av apparna har många nedladdningar, medan många små appar endast har få. Appar kan få en ordentlig skjuts om de blir populära i en naturintresserad grupp. Som bland fågelskådare.

– När appen Merlin Bird ID kom upp, syntes den i fågelsammanhang överallt. Jag stod i ett fågeltorn och såg flera andra fågelskådare som tog fram mobilerna för att testa vad appen kunde göra, säger René.

Både René och Minh-Xuan tycker det är intressant att teknik alltid påverkar vårt sätt att möta miljö och människor och att den aldrig är bara bra eller dålig.

De tar exemplet med personen som vill använda en fågelapp för att ta reda på vilken fågel det är som sjunger så vackert.

– Men vad tror du händer då? Jo fågeln sjunger förstås inte igen. Och då flyttar ditt intresse från att fågeln sjöng vackert till irritationen över att du inte får svar på vilken fågel det var, säger René.

– Eller så sjunger fågeln, men appen hör den inte och kan inte säga vilken fågel det är, säger Minh-Xuan.

Samtidigt tycker de att apparna verkligen kan vara ett sätt att lära sig mer för den som inte kan så många arter. I detta ligger ett stort värde.

– Ju mer vi lär oss om naturen, desto mer vill vi ta hand om den. Man kan se apparna som första steget mot den här kunskapen, säger Minh-Xuan.

Just nu utvecklas även teknik som gör det möjligt att kartlägga insekter på ett helt nytt sätt.

– Det finns så många insekter och de är svåra att artbestämma med traditionella metoder. Där skulle teknologin kunna vara fantastisk hjälp, säger René.

– Även teknik som kan känna igen fladdermöss är på gång, säger Minh-Xuan.

Men finns risken att duktiga zoologer och botaniker inte kommer att behövas framöver nu när det kommer appar som kan allt? Nej, inte i första taget, tror René och Minh-Xuan.

Och när vi klättrat upp i fågeltornet Övre föret i Årike Fyris-området, nära SLU, visar sig apparnas begränsningar. René låter Merlin Bird-appen lyssna efter fåglar, men i kören av tusentals flygande och simmande fåglar kan den enbart identifiera kanadagäss.

– Med min kikare kan jag se minst 15 olika fåglar och jag hör hälften av dem, som appen inte kan identifiera. Så man kan inte helt lita på apparna. Men om man ser dem som en lagom bra botaniker eller ornitolog som man kan få tips ifrån så blir man inte besviken, summerar René.