Anette och Johans nya kök byggdes av återbruk

TEXT: MARTINA STRAND NYHLIN, BILD: ANDERS G WARNE

Hemma hos Anette Kristensson och maken Johan Eriksson står linoljefärgsburken av nyansen ”ljus oliv” redo bredvid penseln. Efter en månad av köksbygge är det nu dags för Anette att börja måla det färdiga köket. Radhuset i längan på Jungmansgränd i Gröndal hade från början väldesignade 50-talskök. Men med åren har flera av köken i radhuslängan bytts ut mot modernare varianter. Anette visar en liten broschyr med arkitektens ursprungsritningar.  

– Det är till och med utritat exakt var möblerna bör placeras, säger hon och pekar på bilderna. 

När Anette och Johan köpte huset var det ursprungliga köket sedan länge utbytt, och det senare insatta Marbodalköket hade hunnit bli slitet. För Anette var utgångspunkten att en köksrenovering skulle återställa det ursprungliga. Så hon kontaktade olika byggföretag, men ingen ville ta sig an återbruk. Tills hon fick tag i Leif Persson, som jobbat med återbruksbyggande i över trettio år. Han tog på sig jobbet – men inget lämpligt återbrukat kök dök upp på Blocket eller någon annanstans.  

– Anette och Johan skulle flytta in om en månad och det var den tiden vi hade på oss att bygga köket. Så tiden var knapp, säger Leif Persson.  

Leif samarbetar med snickaren Hanna Isaksson, som kom på platsbesök. Hon dök ner i en container som stod på gården. Där hade den tidigare ägaren lämnat en del utrensade möbler och material. Hanna hittade bland annat en skänk och en vikvägg av god kvalitet. Då föddes tanken att skapa ett femtiotalskök av material som redan fanns på plats. Anette sa ja direkt. 

Grunden i köket är stommarna och innanmätet på lådorna från det gamla Marbodalsköket. Lådfronterna inne i skåpen har bytts ut mot nya, av massivt trä från den gamla skänken.  

–Titta, här ser man till och med det lilla nyckelhålet från skrivbordslådan, säger Anette och pekar på en av lådorna. 

De översta överskåpen i 50-talsstil var bevarade i köket, de fick så klart vara kvar. Utöver det kompletterades köket med två sluttande skåp från 50-talet, som köptes second hand. Dessa byggdes sedan på med containerfyndat virke för att matcha måtten på överskåpen. De nedre skåpdörrarna från Marbodalsköket lät snickaren Hanna sitta kvar, men hon vände på dem och klädde dem med MDF-skivor ytterst, så att dörrarna nu ser ut precis som gamla 50-talsdörrar. 

– MDF-skivorna är det enda som är nytt i köket, säger Leif Persson.  

En skärbräda fick bli en skåphylla, en gammal skärmvägg från containern blev kantlister av åldrad furu som ersatte slitna kanter på det ombyggda köket.  Överdelen på container-skänken blev fönsterbänk när väggen mot matrummet öppnades upp med en fönsteröppning. 

– Jag har använt ”containerskräpet” som vilket byggmaterial som helst. Det var jätteroligt att få bygga så att återbruket syns, men man kan ju också bygga så att det inte syns, det beror på tycke och smak, säger Hanna Isaksson. 

Leif Persson har de senaste trettio åren byggt in många återbrukade kök hos olika familjer. Det har handlat om allt från riktigt gamla till nästan helt nya kök som rivits ut vid renoveringar. En gång hjälpte han till och med två grannar att byta kök med varandra.  

– Den ena ville ha ett modernt kök och den andra ville ha 50-tal. De bodde på samma våning, så det var bara att flytta över köken, säger han. 

Det är svårt att jämföra priser på kök, men att bygga ett kök av återbruk behöver inte bli särskilt mycket dyrare än att köpa och låta montera ett nytt av hög kvalitet. Gamla kök att återbruka skänks ofta bort på Blocket. 

– Arbetet med att bygga av återbruk blir ofta lite dyrare, men materialet kan ju i stället vara gratis, säger Leif. 

Det finns mängder av nyare kök av hög kvalitet på återbruksmarknaden. Det är verkligen synd att de inte används, tycker Leif.  

– Passar köken inte estetiskt kan man ju anpassa dem efter kundernas önskemål som här, säger han. 

Anette och Johan är väldigt nöjda med sitt nya kök. Anette tar ett invigande penseldrag med den gröna linoljefärgen. 

– Nu när köket är klart känns det som att det alltid har varit här. Jag blir glad varje gång jag ska ta ut en kastrull, säger hon.

Vi hemmafixade också med återbrukat: