Senaste magasinet
Nr 4 2025
TIPSARE: Jessica Ångström, naturexpert WWF, berättar om arter som stannar hos oss här på vintern – och som är i full gång när naturen i övrigt står på sparlåga.
Många fick se domherre förra vintern – kan vi hoppas på samma tur denna vinter? Foto: Ola Jennersten WWF
Natur
I naturen just nu
Vinterns vilda höjdpunkter - här händer det!
LIVET PÅGÅR UNDER SNÖN
Mellan marken och snötäcket bildas ett utrymme där det är full aktivitet under vintern. Detta utrymme kallas det subnivala rummet och där har skogsmöss, sorkar och näbbmöss skydd från väder och vind och rovdjur. De hittar dessutom rötter, frön och insekter att smaska på. Om snötäcket är tunt kan man se var gnagarnas gångar löper.
Foto: Jörgen Wiklund
NYTT LIV I IDET
Halva året snusar björnen i sitt ide, utan vatten, mat eller toabesök. De går inte i dvala, som exempelvis igelkottar, utan vaknar lite då och då. Honor föder dessutom sina ungar i idet i januari-februari. De nyfödda ungarna är små som marsvin, men den feta mjölken gör att de växer snabbt. När de lämnar idet, från början av april, väger de 2-4 kilo. Honan kan däremot ha förlorat 40 procent av sin kroppsvikt.
Foto: Staffan Widstrand WWF
DOMHERRAR DOMINERAR
Domherren är en skogens fågel, men vintertid får vi ibland njuta av dessa vackra fåglar vid våra fågelmatningar. Domherren ökar sannolikt i antal, vilket delvis kan förklaras med goda rönnbärsår. Birdlife Sverige arrangerar varje år ”Vinterfåglar inpå knuten” där allmänheten är med och räknar fåglar vid sin fågelmatning. 2025 var domherren den vanligaste fågeln i räkningarna i Sveriges norra län!
Foto: Ola Jennersten WWF
TALLBARR OCH SMÅSTEN
Tjädern är en stor och tung fågel som inte flyttar sig några längre sträckor. Under vintern är tallbarr den viktigaste födan. Hårt betade tallar brukar kallas ”tjädertallar”. Tjädern petar också i sig småsten, som hjälper till att mala ned den svårsmälta födan. Om du hittar spillning i form av korvar, fulla med barr, så är det tjädern som varit där.
Foto: Olli Immonen WWF
LAKE SOM LEKER
När vintern är som mörkast och kallast, då leker laken. Vår enda sötvattentorsk leker i grupp, de slingrar ihop sina långsmala kroppar till stora nystan. En lite oljedroppe håller varje romkorn flytande.
Förr fiskades lake genom att man klubbade dem genom isen. Lake fiskas fortfarande vintertid, men idag är arten rödlistad och klassad som sårbar.
DJURGRAN
Som julgran är detta kanske Sveriges mest folkkära träd. Men granen är också det träd som flest arter är beroende av. Hela 1100, följd av tall med 920 och ekar med 880 arter. Särskilt den döda veden är viktig. Skalbaggar som granbock och nordlig rödrock skulle inte klara sig utan gamla granar. Eller svampar som rödgul trumpetsvamp, bombmurkla och blodriska. Sveriges skogar har idag för lite död ved och därför är många av skogens arter hotade.
Foto: Ola Jennersten WWF
RUDORNAS KEMI
I sjöar som bottenfryser har rudan en stor fördel. Den gräver ned sig i bottendyn och genomgår en kemisk förvandling. Rudan kan nämligen omvandla sitt fett till etanol som tillsammans med salt i fiskens blod sänker fryspunkten. Detta gör att rudan inte fryser till ett fiskblock när det omgivande vattnet blir till is.
- Publicerad2025-11-25
- Senast uppdaterad2025-11-25
Vår planet behöver dig
Tillsammans är vi världens chans!
Bli månadsgivare
Som Planetfadder får du tidningen WWF Magasin fyra gånger per år, både i brevlådan och digitalt, spännande läsning om vårt arbete illustrerad med vackra naturfoton.
Bli planetfadder
