Gå till huvudinnehållet

Debattartiklar|17 nov, 2023

Skogsbruket måste ta hänsyn till hela skogens ekosystem

Älg
Med älgen som symbol är det dags att ändra synen på nyttjandet av naturen som resurs. Skogsbruket har en maktposition med möjlighet att leda den förändring som är nödvändig. Det skriver Benny Gäfvert, viltexpert, Världsnaturfonden WWF. FOTO: Ola Jennersten

Skogsbolag och LRF har gått hårt mot skogens konung och anklagat den för att orsaka betesskador. Men trots att antalet älgar minskat med en tredjedel de senaste tio åren, så minskar inte betesskadorna alls i samma utsträckning. Det skriver Benny Gäfvert, viltexpert, Världsnaturfonden WWF.

Publicerad i Land Skogsbruk 16 november 2023.

Skogsbolag och LRF har gått hårt mot skogens konung och anklagat den för att orsaka betesskador. Men trots att antalet älgar minskat med en tredjedel de senaste tio åren, och nära två tredjedelar på 40 år, så minskar inte betesskadorna alls i samma utsträckning. Självkritiken över hur dagens skogsbruk påverkar ekosystemet, med kalhyggen, täta granplanteringar och tveksamma föryngringsmetoder, är lika obefintlig som den en gång var på bekämpningsmedlet hormoslyrets, klorblekningens och hyggesplöjningens tid. 

Vi människor har tagit oss rätten att förvalta jorden men det går inte så bra. Förlust av biologisk mångfald och arter, kraftig minskning av livsmiljöer för djur och natur och därmed skogens ekosystemtjänster, visar på behovet av kraftfulla åtgärder för att vända trenden. Älgens roll i detta är skenbart liten, men den påverkar ändå en mängd processer i ett fungerande ekosystem. Vi människor måste börja inse att vi är en del av systemet och inte enbart kan fokusera på att kortsiktigt och ensidigt maximera virkesproduktionen. Först då kan vi hållbart nyttja det naturen ger oss och nå uppsatta klimatmål.

I Sverige anses älgen orsaka så stora problem att vi skjuter av älgpopulationer så kraftigt att det påverkar ekosystemet och riskerar att andra arter minskar. Skogsbrukets företrädare menar att skadenivån på ungskog inte får överstiga fem procent och att det krävs en fortsatt mycket kraftig decimering av den svenska älgstammen.

Vetenskapliga analyser från SLU visar dock att andra faktorer än antalet älgar ofta har större betydelse för betesskadorna. Forskning visar att dagens täta produktionsskogar med minimal markvegetation är en starkt bidragande faktor. Kunskap som skogsbruket verkar ha svårt att ta till sig i sin strävan att nästa utrota älgen för att nå målen för betesskador. Detta skapar en stor osäkerhet inför hur framtiden kommer att se ut för våra vilda djur, växter och pollinerare. 

Med älgen som symbol är det dags att ändra synen på nyttjandet av naturen som resurs. Ska nyttjandet få kallas hållbart så måste vi förändra vårt synsätt. Skogsbruket har en maktposition med möjlighet att leda den förändring som är nödvändig. Men man måste ta hänsyn till hela skogens ekosystem och inte bara de träd som intresserar industrin. Om skogsbolagen inte själva ser detta behov behöver medborgare och politiker ta ett större ansvar för frågan.
WWF föreslår dessa förändringar:

  1. Reformera skogsbruket så att det inte fortsatt bidrar till artutrotning och utarmning av biologisk mångfald. Mer varierade och rika skogsekosystem leder till minskat betestryck i föryngringar.
  2. Värdera älg, kronhjort, dovhjort, rådjur och vildsvin för deras viktiga roll i ekosystemet samt beakta det ekonomiska värde som det representerar. 
  3. Inför ett helhetsperspektiv för skogen och optimera produktionen av alla ekosystemtjänster. Undvik att maximera produktionen av skogsbiomassa.

Benny Gäfvert

Viltexpert, Världsnaturfonden, WWF. 

Dela gärna:

Annat aktuellt

Senast ändrad 26/02/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se