År 2010 lamslogs Danmark av kraftiga skyfall. Enligt Gustav Strandberg vid SMHI är liknande händelser något vi får räkna med framöver, som ett resultat av klimatförändringen. Över lag blir Sverige blötare – men också torrare. Och de riktigt kalla vinterdagarna kan bli ett minne blott.
I augusti 2010 fick flera vägar stängas av på grund av kraftiga skyfall, bilar hamnade under vatten och en motorväg fylldes av stinkande kloakvatten. Det hände i Själland i Danmark, men hade precis lika gärna kunnat ske i Sverige, säger klimatexperten Gustav Strandberg vid SMHI i Norrköping.
– Om man tittar på de observationer som gjorts är extrema skyfall väl spridda geografiskt i Sverige, de kan komma nästan var som helst. Händer det i skogen blir effekten mindre än i en storstad. I Danmark blev kostnaderna för samhället skyhöga.
Och det här är något vi lär få se mer av i framtiden. Nederbörden ökar med ett varmare klimat, och vi får också kraftigare skurar.
SMHI har med hjälp av nio globala klimatmodeller undersökt hur Sverige påverkas om det blir 2 grader varmare i världen. Gå gärna in och titta på SMHIs klimatscenarier.
Temperaturen ökar mer i Sverige än på jorden i genomsnitt, på grund av den så kallade arktiska återkopplingen.
– I Arktis smälter isen och snön, och när den ljusa, reflekterande isen försvinner kan mycket mer solljus absorberas, vilket gör att uppvärmningen förstärks. Om den globala genomsnittstemperaturen ökar med en grad är skillnaden som störst i Arktis, och det spiller ner till oss. Starkast blir effekten i norra Sverige.
Vid ett 2 grader varmare klimat på jorden blir den svenska sommaren 1–2 grader varmare jämfört med 1971–2000. På vintern är förändringen större, 2–5 grader. En av de många konsekvenser SMHI ser är att vi får mer nederbörd.
– Nederbörden ökar alla årstider, men förändringen är störst på vintern, och i Norrland. Om man tittar på sommar och höst i Götaland finns områden med en förändring som är nära noll. Effekten av det kan bli att det ändå blir torrare i marken eftersom avdunstningen ökar med en varmare temperatur.
Torrare mark, vilka problem finns med det?
– Förutom att man tvingas vattna mer i jordbruket är ett problem att grundvattennivån kan komma att minska. I Blekinge, på Öland och Gotland har man problem med det redan nu, med saltvatteninträngning från Östersjön. Det kan förstöra färskvattenreserverna, så det är allvarligt, säger Gustav Strandberg.
Nyligen kom också larm om att Ölandsborna måste börja spara på vatten – mitt i vintern.
Samtidigt finns det också positiva effekter med ett varmare klimat.
– Växtsäsongen blir längre i hela landet. Men den största effekten av det får man förmodligen i Norrland där växtperioden är kortare, då kan man kanske hinna med en sådd extra. Allt kommer att växa bättre, även skogen, säger Gustav Strandberg.
Det kanske låter bra för Sveriges del, men ett varmare klimat kan även medföra större problem med skadeinsekter.
– De kan hinna med en äggläggning till om det blir varmare och det kan komma in nya arter söderifrån och rubba den ekologiska balansen, säger Gustav Strandberg.
Samtidigt är vi lyckligt lottade i Sverige – de klimatförändringar vi ser inte är så drastiska som på många andra håll.
– Att det blir lite blötare och varmare kan man hantera. Det, tillsammans med ökad koldioxidhalt, kan till och med ge positiva effekter för skogs- och jordbruket. Men om man tittar på hela samhället så överväger det negativa. Vi lär få problem med översvämningar, sanderosion, värmeböljor och skogsbränder – vilket kan bli ganska kostsamma händelser, säger han.
Smältande glaciär, spetsbergen. Foto: Steve Morello / WWFOm dagens utsläppstrend fortsätter finns det inte något som tyder på att temperaturökningen skulle stanna under två grader, utan vi skulle passera denna nivå omkring 2040, konstaterar SMHI.
Samtidigt ska man komma ihåg att SMHIs scenarier är just scenarier – inte prognoser.
– Vi har tre olika scenarier med olika utsläppsmängder. Själva mönstret för hur förändringen ser ut är väldigt likt hos alla tre, det som skiljer är bara hur kraftiga effekterna blir. Den största osäkerheten är hur stora de framtida utsläppen av växthusgaser blir. Inte modellerna i sig, förklarar Gustav Strandberg.
– Det betyder att det fortfarande finns möjlighet för oss att påverka utvecklingen. Det här är inte avgjort än, utan vad vi gör idag och imorgon har stor betydelse för vilken klimatförändring vi kommer att få, fortsätter Gustav Strandberg.
Men om temperaturökningen globalt blir 3 grader – hur påverkas vi då? SMHI har inte gjort något scenario för 3 grader, men Gustav Strandberg förklarar att de effekter vi ser vid 2 grader då helt enkelt förstärks.
SMHI har sammanställt hur ett varmare klimat påverkar en rad olika samhällsgrenar. Här är några exempel:
Läs mer om klimatförändringen och vad vi kan göra för att minska utsläppen, på WWFs klimatsidor. Du får veta vad som menas med klimatförändringar, vad som måste göras för att lösa klimatutmaningen och hur vi på WWF arbetar med den stora klimatfrågan.
Det är nästintill omöjligt att överskatta klimathotet. Utsläppen av växthusgaser har ökat dramatiskt de senaste decennierna och ökar fortfarande på global nivå. Konsekvensen är att vår jord värms upp allt snabbare. Men om vi tillsammans agerar för klimatet kan vi vända trenden!
WWF vill att utsläppen minskas så att uppvärmningen begränsas till 1,5 grader. Det var också vad världens länder kom överens om i ett historiskt avtal under klimattoppmötet i Paris i december 2015, då man beslöt att försöka begränsa uppvärmningen till just 1,5 grader och åtminstone väl under 2 grader. Ett problem är att man med nuvarande löften bara uppnår hälften av de utsläppsminskningar som krävs. För att nå ända fram måste alla aktörer i samhället hjälpa till och de nuvarande löftena stärkas kraftigt.
På SMHI.se finns klimatscenarier för Sverige och Europa. Här kan såväl allmänhet som klimatsamordnare, politiker eller andra intresserade välja olika scenarier och se vad som händer med temperatur, nederbörd och vind fram till år 2100.
Beräknad förändring av årsmedeltemperaturen (°C) för perioden 2071-2100 jämfört med 1971-2000, om dagens utsläppstrend fortsätter. Som synes blir det större förändringar i norr än i söder, vilket beror på den så kallade arktiska återkopplingen.
