Gå till huvudinnehållet

Mänsklig påverkan

STÖD WWFs KLIMATARBETE

Människans påverkan på klimatet

I stort sett alla klimatforskare är eniga om att den accelererande klimatförändring vi ser i dag kommer från mänskliga aktiviteter. Vi saknar heltäckande kunskaper om klimatsystemet, men den förstärkta växthuseffekten och den globala uppvärmningen är ett faktum. Våra utsläpp rubbar naturens balans idag, och ännu mer i framtiden.

Nu ser vi effekterna av det vi gjorde på 1900-talet

Den temperaturökning vi ser idag är resultatet av de utsläpp som skett historiskt. Vi har hittills bara sett en del av den uppvärmning som den förstärkta växthuseffekten under 1900-talet kommer orsaka. Sedan industrialismens början har mängden koldioxid i atmosfären ökat markant – från knappt 280 ppm (parts per million) till över 400 ppm. Den största delen av ökningen daterar till tiden efter andra världskriget.

Haven buffrar värme – tills gränsen nås

Men inte ens med ett tvärstopp av koldioxidutsläpp skulle vi helt undvika en viss fortsatt klimatförändring. Växthusgaser ackumuleras nämligen i atmosfären och det finns en inbyggd tröghet i klimatsystemet genom att världshaven fungerar som en buffert. Haven absorberar mycket värme innan det märks tydligt och de har de senaste 50 åren buffrat den stora majoriteten av den globala uppvärmningen som vi orsakar. Enligt Havsmiljöinstitutet har haven har absorberat 93 procent av all värme som genererats på grund av växthusgaser de senaste 50 åren. Men förr eller senare blir haven så varma och fulla av koldioxid att de avger mer än de tar upp. Temperaturökningen i luften ökar då mycket snabbare än idag. Varmare och surare hav är skadliga för fisk, korallrev och marina ekosystem.

Koldioxid största boven

Förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas), jordbruk och skogsskövling leder till ökade halter växthusgaser. De ökade halterna hinner inte tas upp av växtligheten utan hamnar utanför det naturliga kretsloppet. Koldioxid ligger i dag bakom cirka 60 procent av den totala förstärkningseffekten och metangas står för ungefär 30 procent. Då är det intressant att notera att cirka 80 procent av världens energiförbrukning kommer från fossila bränslen, som ligger bakom majoriteten av utsläppen av koldioxid.

De utvinningsbara reserver vi har av fossil kol, olja och gas är åtminstone sex gånger större än de koldioxidutsläpp vi har råd med framöver, för att klara att hålla oss till 1,5 grads global uppvärmning. Vi lämnade inte stenåldern för att stenarna tog slut, och vi måste lämna fossilenergiåldern långt, långt innan de fossila reserverna och resurserna är slut – senast år 2050 globalt. Men detta kommer att ta tid och behöver genomsyra all vår samhällsplanering och alla investeringsbeslut som vi tar i dag. FNs klimatforskning visar även tydligt att vi inte bara behöver nå nollutsläpp globalt detta sekel utan även åstadkomma negativa utsläpp – att växthusgaser tas bort från atmosfären – på ett hållbart sätt framöver för att nå de klimatmål världen har enats om.

Rika länder bakom mesta koldioxidutsläppen

Den rika delen av världen ligger bakom de mesta av utsläppen som påverkar vårt klimat. G8-länderna (USA, Storbritannien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan och Ryssland) orsakade tidigare nästan hälften av de globala koldioxidutsläppen och står fortfarande för mycket stora utsläpp per person. Kina har under de senaste tjugo åren gått från att ha relativt låga utsläpp till att bli världens största utsläppare av växthusgaser per år.

Kolkraften – klimatets enskilt största fiende

Kolkraft står för omkring en tredjedel av den globala elproduktionen men dess andel av utsläppen från elproduktion är betydligt högre. Det är den energikälla som har högst utsläppsintensitet och den borde stoppas snarast möjligt här i Sverige, i EU och övriga världen.

Kärnkraft och fossila bränslen inte del av lösningen

Alla fossila bränslen och kärnkraft är ohållbara energikällor. En del länder och företag ser tyvärr kärnkraft och gaskraft som centrala för att sänka utsläppen och ersätta andra fossila bränslen. Det är att flytta på problemet. Kärnkraften kantas av dålig ekonomi, massiva investeringar, extremt långa ledtider, miljöförstöring, olycksrisker och risk för vapenspridning.

För gaskraft är utsläppen mycket höga jämfört med förnybar elproduktion. När det gäller så kallad okonventionell gas så kan skiffergas till och med vara sämre än kolkraft för klimatet om inget görs åt de stora metanläckage som finns. I USA som har satsat stort på skiffergasen är metanläckagen från naturgas idag så stora att dessa läckage motsvarar tre gånger alla Sveriges årliga växthusgasutsläpp. Skiffergas kräver dessutom extremt mycket vatten i produktionen.

Den förnybara elproduktionen växer – men för långsamt

Idag ser vi en global och historiskt unik trend: Nyinvesteringar i kraftproduktion går i större utsträckning till förnybar elproduktion än till kol, olja, gas och kärnkraft tillsammans. Det är positivt men förändringen måste gå snabbare för att vi ska klara det globala klimatmålet och sikta på max 1,5 grads global uppvärmning. Världen har helt enkelt inte längre råd att investera i ny kol- och gaskraft.

Industrierna viktiga i omställningen

Industrin står för en tredjedel av de globala växthusgasutsläppen, främst genom den fossila kol, olja och gas som används till att driva industrins produktionsprocesser. Tillverkning av metaller som stål, kemiska produkter, trävaror, livsmedel, textilier, transportmedel, maskiner, elektronik, gummi och plast kräver energi som tyvärr domineras av fossila resurser globalt. Det är av högsta vikt för klimatet att industrierna effektiviseras markant och att nya fossilenergifria tillverkningsprocesser testas och används både här i Sverige och i övriga världen. När vi konsumenter handlar tillverkade produkter så innebär det även att vi bidrar till utsläpp, så vi bör noga överväga vad vi tycker är nödvändigt att köpa. När vi handlar eller upphandlar på jobbet är det viktigt att ställa klimatkrav så att vi väljer de bästa och de bäst tillverkade produkterna.

Transporterna och oljan

Globalt står transporterna för omkring en sjundedel av de globala växthusgasutsläppen, främst på grund av de oljeprodukter som förbränns som bensin och diesel. Men i Sverige rapporterar Naturvårdsverket att närmare en tredjedel kommer av växthusgasutsläppen från transporterna, eftersom vi har långa avstånd, stort bilinnehav och stora bilar. WWF arbetar för att vi snabbt ska ställa om till mer transportsnåla samhällen där vi reser mindre och på klimatsmarta sätt. WWF vill också att godstransporter ska ske på tåg i kombination med lastbilstrafik som går på hållbara, förnybara drivmedel.

Utsläpp av växthusgaser

Den största delen av dagens utsläpp av växthusgaser kommer från industrin, byggnader, transporter och den el- och värmeproduktion som sker för att förse dessa med energi.

       Fossila bränslen orsakar tre fjärdelar av de totala växthusgasutsläppen.

       En fjärdel av utsläppen orsakas av avskogning, jordbruk och djurhållning.

 

GÖR SKILLNAD HELA ÅRET!

Ät mindre men bättre kött, ät mer proteiner från växtriket (bönor, linser, ärtor) och sluta slänga ätbar mat – för då är både du, klimatet och den biologiska mångfalden vinnare!

❯ Här får du inspiration och tips

Minska din belastning på jordklotet genom att dra ner på onödiga eller ohållbara köp och överkonsumtion av prylar, som kläder, möbler och elektronikprodukter.

❯ Här får du inspiration och tips

Välj klimatsmartare transportsätt när det är möjligt – som elbil, kollektivtrafik, tåg och cykel. Många av oss har alternativ och möjligheten att tänka till.

❯ Här får du inspiration och tips

Spara energi i din bostad och var med och hejda klimatförändringarna, samtidigt som du minskar elräkningen. Det här är en utmaning som passar även barnen.

❯ Här får du inspiration och tips

Fråga efter investeringar som inte bidrar till den globala uppvärmningen eller utarmning av den biologiska mångfalden. Då visar du att det finns efterfrågan på gröna sparalternativ!

❯ Här får du hjälp

BLI PLANETFADDER

 Hjälp oss bromsa klimatförändringarna och skydda hotade arter! Bli fadder och stötta vårt arbete.

 

Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som Planetfadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till arbetet för att bevara den biologiska mångfalden och kämpa mot klimatförändringarna.

Bli Planetfadder – hjälp oss kämpa för en levande planet.

Fyll i uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Signera autogiro

Ha tålamod, din bank kontaktas.

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Köttguiden

Välj rätt kött med Köttguiden

Att äta mindre men bättre kött är något av det viktigaste du kan göra för vår planet. Köttguiden hjälper dig att välja rätt när du väl äter kött.

LÄS HÄR

Tillsammans kan vi förändra världen - hör armbryterskan Heidi Andersson
Film

Tillsammans kan vi förändra världen – hör armbryterskan Heidi Andersson

Förutom att ha vunnit 11 VM-guld är Heidi Andersson även en riktig miljöhjälte. Hon och hennes familj siktar på att bli fossilfria till år 2025. Gör som Heidi och greppa motståndet.

Dela gärna:

Senast ändrad 17/05/22

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se