Mer om kött

Transporter står för en väldigt liten del av köttets klimatpåverkan. Det som spelar störst roll i köttets livscykel är hur köttet produceras. I klimatsiffrorna i Köttguiden är transporternas påverkan fram till att köttet når butiken medräknade, men den transport som har störst betydelse är hur konsumenten sen transporterar hem köttet. Transporterna av köttet över klotet sker oftast med båt, och det är rätt så effektivt eftersom köttet ändå måste möras, en del av det sker under själva transporten. Transporterna måste självklart minska ändå, särskilt de som sker med fossila drivmedel. Ytterligare en aspekt är att långväga transporter gör det svårare att åstadkomma ett kretslopp av gödsel, en viktig fråga för lantbrukets hållbarhet.

2016 åt vi mer kött i Sverige än vad vi någonsin tidigare hade gjort – sedan dess har köttkonsumtionen faktiskt minskat! Men vi äter fortfarande långt mer kött än vad planeten tål. Maten står för omkring en fjärdedel av våra klimatutsläpp och jordbruket är den främsta drivkraften bakom förlust av biologisk mångfald. Kött- och mejerikonsumtionen står för cirka tre fjärdedelar av de totala klimatgasutsläppen från maten vi äter i Sverige.

Globalt sett ökar köttkonsumtionen. Framför allt är detta drivet av att människor som får det bättre ställt börjar konsumera mer mat med högre miljöpåverkan – såsom kött. I länder med utbredd fattigdom och ohälsa kan ökad köttkonsumtion vara positivt och viktigt men för länder med hög köttkonsumtion finns det inget behov av att öka. Högst köttkonsumtion ser vi idag i länder som USA och Australien.

Maten vi äter är en av de stora orsakerna till vårt höga avtryck på planeten. För att vi alla ska kunna leva inom ramarna för vad vår enda planet klarar av så måste det ekologiska fotavtrycket minska. Att äta mindre men bättre kött är ett bra sätt att göra det på. Kött och animaliskt protein (som exempelvis ost) står för den största delen av matens klimatpåverkan.

Globalt bidrar animalieproduktionen till cirka 15 procent av klimatgasutsläppen. Forskare och myndigheter beskriver hur köttkonsumtionen i västvärlden måste minska för att klimat- och miljömål ska uppnås och för att jordbruksmarken ska kunna producera tillräckligt med mat åt en växande världsbefolkning. Växtbaserat protein kan ha hundra gånger lägre klimatpåverkan än en biff. Det är långt mer resurseffektivt att äta upp bönor och spannmål direkt än att låta det gå som foder via ett djur.

Det finns även stora problem med den ökande odlingen av foder. Ur ett globalt perspektiv utgör animalieproduktion ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion som alltså tränger undan naturlig vegetation. I takt med den globalt ökade köttkonsumtionen har sojaodlingen ökat dramatiskt i framförallt Sydamerika. Expansionen har skett på bekostnad av unika naturområden som Atlantregnskogen, Cerradon (Sydamerikas unika busksavann) och Chaco med indirekt påverkan även på Amazonas. Omvandlingen till jordbruksmark har också inneburit stora utsläpp av växthusgaser. WWF har identifierat fyra stora globala råvaror som viktig orsak till den snabba avskogningen – soja, palmolja, nötkött och skogsfiberråvara.

Att äta mindre men bättre kött är något av det viktigaste du kan göra för planeten. För att få hjälp med att förstå hur mycket kött som faktiskt ryms inom ramen för en planet – testa Matkalkylatorn. Matkalkylatorn visar klimatpåverkan per måltid men självklart går det att äta mer klimatbelastande ibland, om det kompenseras upp med mer klimatsmarta måltider andra dagar. Att äta en måltid med naturbeteskött är som Köttguiden visar bra för den biologiska mångfalden, så det i kombination med mer vego är bra val för planeten. Mindre men bättre helt enkelt! Ett bra sätt att tänka är att utgå från det växtbaserade när du planerar din måltid – snarare än att utgå från det animaliska proteinet som många gör. Och att låta köttet ta en mindre roll. Ett annat bra tips är att ta mindre mängder kött på tallriken, till exempel genom att blanda ner grönsaker, rotfrukter eller baljväxter i färsbiffarna, lasagnen eller köttfärssåsen.

Det ena står inte emot det andra – vi måste agera på alla plan vi kan för att få ner våra avtryck på planeten. Det finns mycket att göra för att se till att våra resor inte belastar planeten, och flygresorna är en sådan sak. Det vi äter står idag för en fjärdedel av vår klimatpåverkan så att äta mindre men bättre kött är på samma sätt en viktig åtgärd.

En naturlig följd av att minska köttkonsumtionen är att proteinmängden i kosten blir lägre, men en väl sammansatt kost med mindre, eller inget, kött kan mycket väl tillgodose våra näringsbehov. Idag äter dessutom de flesta av oss i Sverige alldeles för mycket protein vilket är en väldigt onödig miljöbelastning. När du minskar på köttet, välj gärna proteiner som linser, bönor, ärtor, tofu, tempeh och annat vegokött. De ger bra näringsämnen och mycket protein.

Idag finns det oftast bra kött att välja i vanliga livsmedelsbutiker, så tillgängligheten ska inte vara något problem. Finns det inte – kom ihåg att efterfråga bra kött så att butikerna ser att det finns intresse på marknaden.

Sojabönor, liksom andra bönor, har generellt väldigt låg klimatpåverkan och är resurssmarta! Samtidigt har just sojabönan blivit ökänd för att orsaka stora problem i främst Sydamerika där mycket artrika savanner och skogar skövlas för att ge plats åt odlingsmark för sojabönor. Men det är inte en ökad sojakonsumtion bland vegetarianer som drivit på denna utveckling – snarare tvärtom. Anledningen är den ökande köttkonsumtionen i världen: djuren behöver foder och det tvingar fram nya odlingar. De senaste 50 åren har den globala produktionen av soja ökat enormt och ökningen av sojaarealen förväntas fortsätta. Det finns stora ekonomiska intressen i bra, ny odlingsmark. Det är alltså inte sojabönan i sig som är problemet, utan den höga konsumtionen av kött och andra animalier i världen, liksom finansiella intressen. Sojabönor odlas inte bara i Sydamerika utan också i USA, Europa, Kanada och Kina. I vissa delar av USA bidrar sojaodling till uppodling av artrika gräsmarker, vilket påverkar den biologiska mångfalden. I Europa, Kanada och Kina odlas sojabönor oftast från gammal jordbruksmark vilket alltså inte bidrar till dessa problem. Sojabönor från dessa områden används ofta till livsmedel som människan äter direkt som tofu, tempeh och sojakött. Välj helst ekologiskt odlade baljväxter så vet du att inga bekämpningsmedel har använts.

Kött som importeras hit till Sverige är oftast producerat i länder som inte har lika hårda krav på djuromsorg, miljölagstiftning, antibiotika och där inget branschåtagande finns gällande certifierad soja. Kvalitetsmässigt kan det vara på topp, men hållbarheten ur ett miljöperspektiv kan vara dålig.

Köttguiden bygger på bedömning av länders lagstiftning, branschöverenskommelser, på certifieringar och forskning. När en produkt får rött ljus i Köttguiden kan det vara så att företag som importerar faktiskt har ställt högre krav, något som inte guiden tar upp. Ibland kan alltså produkterna med rött ljus i praktiken nå upp till gult ljus om företag ställt högre krav på certifierad soja, djurvälfärd eller kontroller av antibiotikaanvändning. Köttguiden visar alltså när du som konsument bör fråga företagen, din butik eller restaurangen om de har särskilda krav för inköp – och den visar när företagen bör ställa högre krav.

I de svenska naturbetesmarkerna, som ängar och hagar, finns det stor biologisk mångfald med många djur- och växtarter. Flera av de arter som är hotade i Sverige finns faktiskt där. Naturbetesmarker är permanenta gräsmarker som inte sås, gödslas eller bearbetas. Det är just denna speciella skiftande miljö och det faktum att markerna är obearbetade som gör dem så artrika. Den stora biologiska mångfalden är beroende av att markerna hålls öppna och inte växer igen och då är bete nödvändigt. Som konsument ska du leta efter Svenskt Sigill Naturbeteskött för att veta att naturbetesmarker har betats under betessäsongen. Även i ekologisk produktion betar djuren. Det finns inget krav på att de ska beta just på naturbetesmarker men vi bedömer ändå att djur som betar på ekologiskt certifierad mark bidrar positivt till den biologiska mångfalden eftersom det är troligt att de till viss del går på naturbetesmarker (exempelvis enligt detta www.krav.se/aktuellt/nio-av-tio-av-kravs-djurgardar-har-naturbetesmark).

Antibiotika förekommer inte i det kött eller den ost vi äter. Det är användningen i produktionen som ger indirekta effekter på vår folkhälsa, eftersom det blir ökande antibiotikaresistens bland bakterier.

Problemet är alltså att när antibiotika används så mycket som den gör idag så utvecklar bakterierna – som antibiotikan ska ta död på – en resistens. Antibiotikan fungerar då inte längre som vi vant oss vid att den ska göra, utan bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika. Det är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem både i Sverige och i världen – läs gärna mer här. Så problemet med att äta kött och ost där mycket antibiotika har använts i produktionen är att produktionen bidrar till antibiotikaresistensen – inte att produkterna i sig är farlig att äta.