Sojabönor på ett fält, Kongo

Soja

Soja – en viktig proteinkälla med problem

Soja är en av världens största och viktigaste grödor för produktion av vegetabiliskt protein och olja. Den har odlats i tusentals år i Asien och ger mer protein per hektar än andra stora grödor. Soja produceras till allra största delen i sex länder: Brasilien, USA, Argentina, Kina, Indien och Paraguay. Men odlingen ökar nu i södra och östra Europa.

Huvuddelen av den soja som produceras används till djurfoder vid produktion av kött, mjölk och ägg samt vid odling av fisk. Ur sojabönan utvinns även sojaolja, en av världens viktigaste vegetabiliska oljor. Den används i livsmedel men också i kemisk-tekniska produkter som tvål, kosmetika och biodiesel. Sojalecitin är en vanlig tillsats i livsmedel – i allt från choklad till smoothies. Det är endast en liten del av sojan som används som mat, främst i Asien.

De senaste femtio åren har den globala produktionen av soja tiofaldigats och sojaarealen förväntas fördubblas till år 2050.Den ökande konsumtionen av kött är den enskilt viktigaste orsaken till den snabba expansionen av odlingen.

Ständigt ökande konsumtion

Hur många konsumenter vet att det kan gå åt flera hekto soja för att producera ett kilo kött, ägg eller odlad fisk? I takt med en snabbt ökande global efterfrågan på billiga kött- och mjölkprodukter har efterfrågan på soja exploderat.

De senaste tjugo årens snabba sojaexpansion i Sydamerika beror till stor del på ökad export till EU. I dag är Kina världens största importör av soja och kan komma att öka sin import med ytterligare närmare 60 procent under den närmaste tio åren. Köttproduktionen ökar också i Argentina och Brasilien, både för lokal konsumtion men också för export. Även vissa länder i Afrika och Mellanöstern förväntas bidra till ökad efterfrågan i framtiden.

Människor och miljö påverkas negativt

Den många gånger extremt storskaliga odlingen av soja förstör unika naturområden när miljoner hektar skog, gräsmarker och savanner omvandlas till jordbruksmark. I exempelvis Brasilien har uppemot halva Cerradon odlats upp och av Atlantregnskogen finns bara små rester kvar. Även Amazonas påverkas direkt eller indirekt och de senaste uppgifterna pekar på att avskogningen åter tagit fart.

Framför allt i Sydamerika är det tydligt att den extremt storskaliga produktionen har inneburit en ökad koncentration av markägandet till ett mindre antal aktörer. Som en direkt följd av detta berövas lokalbefolkningarna rättigheterna till sin mark samtidigt som inslag av tvångs- och slavarbete kan förekomma. En allt högre mekaniseringsgrad innebär också färre arbetstillfällen.

När den värdefulla biologiska mångfalden försvinner, påverkas viktiga ekosystemtjänster, som till exempel vattenförsörjning. Samtidigt ökar också utsläppen av växthusgaser. Vid sojaodling används dessutom stora mängder jordbrukskemikalier med negativa effekter på både miljön och människors hälsa.

Ko vilar på fält
Ko vilar på fält

Utvecklingen måste bli mer hållbar

I dag bidrar sojaodlingen till ekonomisk utveckling i de sojaproducerande länderna och ger världen ökad tillgång till viktigt protein. Allt tyder på att efterfrågan kommer att fortsätta öka. För att skydda värdefull natur, stoppa avskogningen och utsläppen av växthusgaser samt minska sociala konflikter måste utvecklingen bli mer hållbar.

Svensk konsumtion påverkar sojaodling

Den svenska konsumtionen av animaliska livsmedel har direkt koppling till sojaodling framför allt i Sydamerika, till exempel blir Brasiliens soja mat åt många av våra svenska kor. Den svenska livsmedelsmarknaden måste därför ställa krav på och stödja en mer ansvarsfull utveckling samt bidra till att utveckla en marknad för mer ansvarsfullt producerad soja.

WWF ställer krav

De länder som producerar soja måste skydda värdefulla naturområden samt utveckla och stärka uppföljning av lagstiftningen kring markanvändning med hänsyn till lokal- och ursprungsbefolkningens rättigheter. Bättre odlingsmetoder måste införas samtidigt som markägare bör få ett mervärde för att de bidrar till att skydda viktiga ekosystemtjänster.

Certifieringar behövs

Företag och offentlig sektor som direkt eller indirekt köper soja eller produkter som producerats med hjälp av soja måste ställa krav på en mer ansvarsfull produktion, till exempel certifiering enligt Round Table on Responsible Soy (RTRS) eller ProTerra Foundation. Certifieringen innebär att en oberoende kontrollant granskar gårdarna som odlar soja mot ett stort antal kriterier som bland annat inkluderar krav på hänsyn till natur, miljö och lokalsamhället, bra villkor för arbetare och ansvarsfull användning av jordbrukskemikalier. Ett viktigt krav är att expansion av odlingar inte sker i områden med höga sociala- eller naturvärden, så kallade High Conservation Values.

Svenskt jordbruk, handel och flera varumärken, som står bakom den Svenska Sojadialogen, ställer idag krav på certifierad soja men många fler företag måste börja agera och ställa samma krav.

  • I länder där produktiviteten är låg, till exempel i Indien och Kina, går produktionen att öka utan att mer mark tas i anspråk.
  • Banker och andra finansiärer bör ställa krav på en ansvarsfull produktion och ge bättre finansiella villkor till dem som certifierar sin odling enligt en trovärdig standard.
  • Alla konsumenter kan bidra genom att minska sin köttkonsumtion och att oftare välja vegetariskt – både hemma och när vi äter ute. Att sluta kasta mat är också en viktig insats.
WWF Soy Scorecard 2016

WWF har undersökt 133 ledande företag i livsmedelsbranschen och analyserat hur ansvarsfulla de är när det gäller användningen av den soja som används som djurfoder.

Läs mer

Soya machinery in Brazil.
WWF Soy Scorecard 2016

WWF har undersökt 133 ledande företag i livsmedelsbranschen och analyserat hur ansvarsfulla de är när det gäller användningen av den soja som används som djurfoder.

Läs mer

Soya machinery in Brazil.
The Growth of Soy Impacts and Solutions – Report 2014
Dokument

The Growth of Soy Impacts and Solutions – Report 2014

Läs här

Soy Scorecard – Assessing the use of responsible soy for animal feed – Report 2016
Dokument

Soy Scorecard – Assessing the use of responsible soy for animal feed – Report 2016

Läs här

Kalla fakta om sojaodling

Bidragit till avskogning

I Amazonas finns tio procent av alla arter på jorden, och området har en viktig roll i regleringen av det globala klimatet. Här lever 30 miljoner människor som är beroende av naturresurserna för sin försörjning. Sojaodling har bidragit till avskogning i brasilianska och bolivianska Amazonas, både direkt och indirekt genom att köttuppfödning förskjutits till Amazonas.

Sojaodling tar över biologisk mångfald

Den brasilianska Cerradon rymmer cirka 5 procent av världens biologiska mångfald och är en av Sydamerikas mest betydelsefulla vattentäkter. Cirka hälften av Cerradon har omvandlats till jordbruks- och betesmarker. Här bedrivs sojaodling på ett område som är lika stort som England.

Expanderande jordbruk

Expanderande jordbruk, framför allt sojaodling, är det största hotet mot Gran Chaco, ett artrikt, glest befolkat slättområde mellan Argentina, Paraguay och Bolivia. Mellan 2010 och 2012 har 500 000 hektar ursprunglig vegetation omvandlats till odlingsmark.

Ekosystem hotat

Bolivias Chiquitano-skog är världens största tropiska torrskog och ett av de mest hotade ekosystemen på jorden på grund av expanderande sojaodling och köttuppfödning.

Gräsmarker ersatta av sojaodling

Sojaodling har också ersatt naturliga gräsmarker i Uruguay, Argentina och Nordamerika.

Vita och blå kålhuvuden i Sydafrika

Mer om mat och jordbruk

Är du nyfiken på matens påverkan på klimatet och andra viktiga hållbarhetsaspekter kring mat?

LÄS HÄR

En hand på palmnötter som ska bli palmolja, Kongo

Palmoljan – viktig men problematisk

Världens viktigaste vegetabiliska olja, palmolja, finns i mat och produkter som vi använder varje dag.

Läs här

Orangutang
  • Steg 1
  • Steg 2
  • Steg 3

orangutangFADDER

Tillbaka Steg 1 / 3

Månadsbelopp

Som fadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till WWFs arbete.

Premie

Faktureringsadress

Sverige

Signera ditt autogiro

Senast ändrad: 2019-03-25

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se tills vidare om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.