Jorden

Ekonomin och planetens gränser

Vi har bara en jord och det finns gränser för vad den tål. Passerar vi dessa gränser riskerar vi att förlora naturens förmåga att kunna ge oss mat, andra resurser och ekosystemtjänster, som vi idag tar för givet.

För att vara långsiktigt hållbara måste människans aktiviteter, inklusive det ekonomiska systemet, respektera och hålla sig väl inom ramen för jordens biologiska kapacitet. En hållbar ekonomi måste också möjliggöra en rättvis fördelning av jordens resurser, för att alla ska kunna uppfylla sina grundläggande behov och för att världen ska kunna uppnå FNs hållbarhetsmål. För att klara detta behöver vi bland annat förändra våra produktions- och konsumtionsmönster.

Från holocen till antropocen

Mänskligheten har haft enorm nytta av den stabilitet som rått i dess livsmiljö under de senaste 10 000 åren – den geologiska period som kallas holocen och gjorde det möjligt för mänskliga bosättningar att utvecklas till dagens moderna samhällen.

Under de senaste århundradena har antalet människor på jorden ökat kraftigt, från knappt 800 miljoner vid 1700-talets början till drygt 7,6 miljarder 2018. Den största ökningen har skett efter 1950. Industrialiseringen och den snabba ekonomiska utvecklingen har påverkat både land- och havsmiljöer. Förbränningen av fossila bränslen har lett till stora mängder koldioxidutsläpp. Människans nyttjande av jordens resurser har satt fysiska spår. Allt fler forskare menar att vi är på väg från holocen till antropocen, en ny tidsålder där människans avtryck syns geologiskt.

Planetens gränser

Begreppet “planetära gränser” pekar ut miljöprocesser som skapar stabilitet för livet på jorden. Alla dessa processer påverkas av människans aktiviteter. För var och en av miljöprocesserna försöker forskare definiera säkra gränsvärden, utifrån dagens vetenskapliga underlag. Går vi utanför dessa gränser är det sannolikt att plötsliga negativa förändringar inträffar. Det är alarmerande att vi människor, genom våra aktiviteter, vår ökande konsumtion och efterfrågan på energi och naturresurser, orsakat att flera av de planetära gränserna nu överskrids så mycket att detta på sikt hotar vår överlevnad.

Bildens källa/Credit: Azote Images/Stockholm Resilience Centre
Bildens källa/Credit: Azote Images/Stockholm Resilience Centre. Enligt forskning som publicerats i vetenskapstidskriften Science i januari 2015 bedöms fyra av planetens nio hållbara gränser (grönt i figuren) ha överskridits: förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar, förändrad markanvändning (till exempel avskogning) samt förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor (som orsakar övergödning).

När tröskelvärden överskrids får detta tydliga följder för mänsklighetens välfärd och försörjning av livsmedel, vatten och energi. Läs mer i artikeln Fyra av nio planetära gränser överskrids från Stockholms Universitets Forskningsnyheter.

Med tanke på omfattningen av människans påverkan kan risken för plötsliga och oåterkalleliga globala förändringar inte längre uteslutas. Det är mer brådskande än någonsin att ställa om våra aktiviteter och hela det ekonomiska systemet till att med god säkerhetsmarginal rymmas inom planetens gränser. Den värld som vi människor känt, och dragit nytta av under holocen, är nu beroende av vårt beteende som planetens förvaltare.

En hållbar och rättvis ekonomi

Under 2015 enades världens ledare om FNs 17 globala hållbarhetsmål och en ambitiös och universell plan för hållbar utveckling till 2030. Målen syftar bland annat till att utrota fattigdom och hunger samt att uppnå mer rättvisa, jämställda och jämlika samhällen samt en hållbar utveckling. WWF ser det som särskilt glädjande att planen utgår från att planetens hälsa, människors välbefinnande och fungerande ekonomier hör ihop. Detta syns till exempel i målen för att säkra mat, energi och vatten för alla, skapa hållbar produktion och konsumtion, skydda den biologiska mångfalden och bygga hållbara städer. Agenda 2030 kräver mycket arbete både globalt och lokalt.

Bildens källa: Credit: Azote Images for Stockholm Resilience Centre. Illustrationen är baserad på Stockholm Resilience Centres ikonbild ”The wedding cake” utvecklad av Carl Folke et al.)

Bilden ovan illustrerar hur olika aspekter av hållbarhet, och de 17 hållbarhetsmålen, hänger ihop och är beroende av varandra. Det miljömässiga som rör jordens resiliens och stabila ekosystem utgör basen, och är avgörande för hur väl vi har möjlighet att uppnå de sociala och ekonomiska målen. Omvänt behövs en ekonomisk utveckling och ekonomiska metoder som hjälper samhället och oss alla att ställa om till att hålla oss inom naturens ramar för hållbarhet på vår enda planet.

En annan modell där rättviseaspekterna är centrala togs fram 2012 av ekonomen Kate Raworth då hon arbetade för den internationella hjälporganisationen Oxfam. Modellen kallas ”donutekonomi” och rymmer både de planetära gränserna och mänsklighetens grundläggande behov (se figur nedan). Här framhålls vikten att skapa förutsättningar för alla människor att kunna uppfylla sina mänskliga rättigheter och en skälig nivå när det gäller hälsa, välstånd, inflytande och deltagande.

Källa: Raworth, 2012).(Källa: Living Planet Report, svensk sammanfattning, 2014
Bildens källa: Raworth, 2012. Översatt i WWF Living Planet Report 2014, svensk sammanfattning.

I modellen illustreras de planetära gränserna som ett tak. Detta tak behöver vi hålla en god säkerhetsmarginal till för att inte slå i. De resurser som krävs för att tillgodose basbehov och mänskliga rättigheter utgör en social grund – en miniminivå. Precis som att det ligger oacceptabel miljöpåverkan bortom de planetära gränserna, så finns oacceptabel fattigdom bortom “den sociala grunden”. För att uppnå rättvisa och utveckling inom jordens biologiska kapacitet behöver människans samhällen och aktiviteter inrymmas mitt i det gröna utrymmet mellan tak och grund i modellen, i den så kallade ”munken”. (Till formen liknar det bakverket munk, eller donut på engelska – därav namnet donutekonomi.)

Bättre val för produktion och konsumtion

WWFs Living Planet Report granskar regelbundet tillståndet på planeten, gällande biologisk mångfald och ekologiska fotavtryck. Rapporten från 2018 visar att bestånden av ryggradsdjur i snitt har minskat med 60 procent sedan 1970. Om utvecklingen fortsätter i samma takt riskerar världens bestånd av reptiler, fiskar, fåglar, kräldjur och däggdjur att i snitt minska med två tredjedelar till 2020. Trycket på naturresurserna ökar konstant. Den globala konsumtionen innebär att vi lever som om vi hade 1,7 planeter – och i Sverige som om vi hade cirka fyra jordklot.

Överbelastningen av ekosystemen leder till allt från avskogning och torka till vattenbrist, förlust av biologisk mångfald och ökad koldioxidhalt i atmosfären. För att minska fotavtrycket behöver vi ställa om till en fossilfri ekonomi, halvera matsvinnet, kraftigt minska köttkonsumtionen och konsumera mer hållbart.

Läs exempelvis om hur WWF arbetar för att påverka produktion och marknader  i en mer hållbar riktning, exempelvis när det gäller palmolja och soja. För ytterligare inspiration, ta del av goda råd och fakta om hur maten påverkar vår planet . Tips på hur du kan konsumera smartare finns på sidan som heter Butiken.

Vi har bara en jord. Bilden nedan illustrerar hur vi kan nå ett hållbart liv på planeten genom en rad praktiska handlingar: Vi måste leda investeringsströmmar från det som orsakar miljöproblem till lösningarna. Vi måste fatta rättvisa, långsiktiga och miljömedvetna beslut om hur vi ska förvalta de resurser vi gemensamt förfogar över. Vi måste bevara vårt återstående naturkapital och skydda och restaurera viktiga ekosystem och livsmiljöer. Vi måste producera resurssnålare och konsumera smartare.

Källa: Living Planet Report, svensk sammanfattning, 2014
Bildens källa: WWF Living Planet Report 2016, svensk sammanfattning.
En affärsman har ett löv i sin bröstficka

Vad du kan göra

Vilken framtidsutveckling bidrar vi till genom vårt finansiella sparande? Hur klimatsmart är din pension? Och hur påverkar den biologisk mångfald? Och vet du hur du genom ditt sparande kan investera i framtidens hållbara och förnybara energi? Här är några tips på vägen.

LÄS HÄR

Living Planet 2018
Rapport

Dags att vända trenden

Det uppmanar den svenska sammanfattningen av Living Planet Report 2018.

Ladda ned

Har du frågor om WWFs arbete med ekonomi och finans?
Skicka ett mejl till hallbarekonomi@wwf.se
Isbjörn
  • Steg 1
  • Steg 2
  • Steg 3

Isbjörnsfadder

Tillbaka Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

 

Som Isbjörnsfadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till vårt arbete för klimatet, isbjörnarna och de andra invånarna i Arktis.

Bli fadder – hjälp oss kämpa för ett levande Arktis!

 

 

Faktureringsadress

Sverige

Signera ditt autogiro

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se tills vidare om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.