Hållbar konsumtion

Konsekvenser av överkonsumtion

En allt större del av människans miljöpåverkan kommer från vår konsumtion. De delar i den privata konsumtionen som påverkar klimatet mest är livsmedel, transporter, boende samt kläder och skor. Den privata konsumtionen står för cirka två tredjedelar av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp totalt.

Sverige importerar en stor andel kläder, skor och elektronik. De utsläpp som produktionen orsakar i andra länder räknas in i siffrorna. Utsläpp som sker i Sverige för det som exporteras till andra länder räknas bort.

Under produktionen används energi som oftast ger utsläpp av växthusgaser. Industrierna, där en stor del av allt vi köper produceras, står för nästan en tredjedel av världens energianvändning och släpper ut dubbelt så mycket växthusgaser som hela transportsektorn.

I produktionen används metaller, kemikalier, plast, tyg och trä. Allt har ett ursprung och en miljöpåverkan. Dessutom används ofta vatten och produktionen släpper i regel ut föroreningar i miljön. Sötvattensekosystem är känsliga för störningar, och som exempel hotas många arter av grodor och fiskar av utsläpp.

Den färdiga produkten paketeras och transporteras, och när den är färdiganvänd ska den skrotas eller återvinnas. Man brukar tala om en produkts livscykel. Varje steg i livscykeln bidrar, och allt sammanvägt ger vår shopping ungefär samma klimatpåverkan som utsläpp från transporter.

Hur mycket kläder köper svensken i snitt?

Mellan 2000 och 2019 ökade konsumtionen av textil med 30 procent per person i Sverige. I snitt köpte vi 13,7 kilo textilier år 2019, varav 10 kilo var kläder. Visst får man en tankeställare?

Vi slänger också mycket kläder och textil i hushållsavfallet. Varje år hamnar drygt 7,5 kilo textilier per person i soppåsen. Samtidigt visar en undersökning från 2016 att 60 procent av det vi slänger skulle kunna användas i befintligt skick. För att skapa en mer hållbar mode- och textilindustri: Använd det som redan är producerat – ersätt inte med nytt. Över 90 procent av all klimatpåverkan från vår svenska textilkonsumtion är kopplad till våra inköp av nyproducerade varor. Då räknar man in klimatpåverkan från både produktion och konsumenternas transport till och från butik.

En studie från Mistra Future Fashion visar att en svensk i genomsnitt använder en t-shirt 30 gånger och sedan ersätter den med en ny. Genom att fördubbla användningarna till 60 gånger kan miljö- och klimatpåverkan närapå halveras, förutsatt att man inte köper ett nyproducerat plagg.

Textilindustrins problem

Textilindustrin är en bransch med stora miljöproblem. Att producera ett kilo ny textil ger upphov till:

• Växthusgasutsläpp på mellan 10–40 kilo koldioxidekvivalenter beroende på energislag och material.
• Vattenåtgång på mellan 5 000–30 000 liter beroende på fiber och produktionsmetod. Det här är problematiskt eftersom textiltillverkningen till stor del sker i länder där det redan råder vattenbrist.

Kemikalieåtgången kan variera mellan 1–6,9 kilo kemikalier per kilo producerad textil. Kemikalier används i alla led av textiltillverkningen: vid odling, färgning och beredning av textilier och orsakar utsläpp till luft och vatten. I vissa fall kan farliga kemikalier finnas kvar i slutprodukten – som når konsumenten.

Hur många planeter tror vi att vi har?

Allt som produceras får effekter för skogar, hav, vattendrag, mark, luft, djur och växter. Ju mer vi producerar och konsumerar, desto mer påverkas allt levande omkring oss. Människan lever idag som om vi hade 1,7 planeter för att ta fram resurser och absorbera våra utsläpp. Och om alla levde som vi i Sverige skulle det behövas cirka 4 planeter. Det positiva är att det finns stora möjligheter att snabbt minska sin miljöpåverkan från konsumtion. Vi kan börja redan idag!

WWFs uppmaning till företagen: Ni kan visa vägen!

Svenska företag har stora möjligheter att bidra till en bättre miljö. Företag kan ställa om till cirkulära affärsmodeller, minska sin resursanvändning genom innovativa lösningar, och erbjuda delningstjänster.

Det är viktigt att företag tar sitt fulla producentansvar för de produkter som säljs. De behöver ställa krav på sina underleverantörer, och tänka på allt från miljöpåverkan under produktens livscykel till att den ska vara lätt att laga och återvinna.

WWF anser att alla statligt ägda bolag bör sätta vetenskapligt baserade klimatmål. På så vis blir verksamheten i linje med de internationella klimatmålen – mål som säger att vi ska hålla oss under två graders global uppvärmning och vara i linje med 1,5-gradersmålet enligt Parisavtalet.

Ett antal privata företag har redan gått före och börjat sätta sådana mål, som är i linje med Parisavtalet och 1,5-gradersmålet, så kallade Science Based Targets.