Gå till huvudinnehållet
Norna (Calypso bulbosa) Orchidaceae @Ola Jennersten WWF

Artskydd

I dagsläget står vi inför en världsomfattande artkris där uppskattningsvis cirka en miljon arter riskerar att utrotas inom de närmsta årtiondena. Trenden i Sverige går åt samma håll, även om takten inte är lika snabb som i vissa andra delar av världen. I Sveriges är drygt var femte art (22 procent) rödlistad och av dem anses nästan hälften vara hotade (2 249).

I Sverige finns ett regelverk som ska skydda utpekade, särskilt skyddsvärda arter mot störning, förstörelse av livsmiljöer, illegal handel och direkt dödande – artskyddsförordningen. Detta regelverk är tillsammans med skydd av områden de viktigaste verktygen för att bevara arterna i Sverige. Merparten av bestämmelserna bottnar i regler från EU-förordningar och direktiv, men det finns även nationella fridlysningsregler.

Trots regelverket har det länge funnits en brist på tillämpning av artskyddsreglerna i landet när det gäller pågående markanvändning som jordbruk, skogsbruk och fiske. Exempelvis tog det över två decennier från Sveriges EU-inträde innan de regler som följer av EUs fågeldirektiv och livsmiljödirektiv började tillämpas 2016 inom skogsbruket. När reglerna till slut började tillämpas inom skogsbruket uppstod konflikter med markägare. Konflikterna bottnar i Sveriges skogspolitik, som är byggd på frihet under ansvar, med lågt ställda lagkrav för miljöhänsyn, och rimmar illa med de lagkrav som finns i EUs naturvårdsdirektiv. WWF vill att direktiven ska implementeras fullt ut i Sverige – både i lagstiftningen och i den praktiska tillämpningen.

I juni 2021 kom den statliga utredningen ”Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar” med cirka 100 antal förslag, där bland annat WWF haft en expertroll. Utredningen färgades mycket av en dom i EU-domstolen 2021 som gav klargörande i tolkning och bland annat pekade på vikten av ett förebyggande system för artskydd. WWF ställer sig positiva till majoriteten av utredningens förslag och bedömer att det sammantaget skulle stärka artskyddet, i synnerhet när det gäller artskyddsbrottslighet och handel. WWF anser också att markägarnas intressen tillgodoses i utredningens förslag bland annat genom ökad tydlighet i lagen, förbättrade villkor vid överklagan, ökade ersättningsmöjligheter och förbättrat kunskapsstöd.

Efter flera års diskussioner om hur vi ska skydda arter i Sverige finns nu en statlig utredning med färdiga förslag. Merparten av dessa förslag måste nu bli verklighet för att både stärka artskyddet och acceptansen hos markägare.

I februari 2024 aviserades ännu en utredning om artskyddet med fokus på hur rätt till ersättning ska vara utformad och översyn av den nationella fridlysningen. WWF uppmanar regering och riksdag att lägga fram en artskyddsproposition som stärker artskyddet.

WWF vill se

  • Lagkrav och tillämpning av förebyggande system för artskydd till exempel generella föreskrifter om bland annat förbud eller skyddsåtgärder.
  • Att nationell fridlysning ska fortsatt gälla vid pågående markanvändning så som skogsbruk.
  • Översyn av vilka arter som omfattas av den nationella fridlysningen för att säkerställa att rätt arter (särskild skyddsvärda) omfattas av detta särskilda skydd. Arter som behöver det ska även ha ett livsmiljöskydd.
  • Ökad ersättningsmöjlighet för markägare som får stora begränsningar i sitt brukande.
  • Ökade anslag för rådgivning och tillsyn av artskydd till Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen.
  • Fredning från fiske är inte tillräckligt för att skydda fisk och blötdjur. De arter som pekas ut i livsmiljödirektivet bör ingå i artskyddsförordningen så att de får livsmiljöskydd.
  • Utredning och ökad tillämpning av artskyddsförordningen i jordbruket och havs- och vattenmiljöer.
  • Ett förbud mot äggsamlingar.
  • En handlingsplan gällande artskydd och artskyddsbrottslighet.
  • Säkerställda resurser för internationell medverkan gällande CITES det vill säga en internationell överenskommelse om att stoppa handel med hotade djur och växter.
  • Ökad befogenhet för Tullverket gällande CITES-arter vid Sveriges inre gräns.
  • Stärkt regelverket kring artskyddsbrott för att stärka arbetet mot illegal handel med hotade djur.
Fjällrävar

Åtgärdsprogram

Åtgärdsprogram för hotade arter är ett förebyggande verktyg som behöver stärkas. Det har varit ett framgångskoncept för att förhindra att hotade arter dör ut. Idag är arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter kraftigt underfinansierat och behöver stärkas genom bland annat ökade resurser och ökad uppföljning av genomförda åtgärder.

Sidan är granskad av mig

Emelie Nilsson

Emelie NilssonSakkunnig Svensk naturvårdspolicy

Dela gärna:

Senast ändrad 14/02/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se