Arter och deras livsmiljöer utgör en mycket viktig del av den biologiska mångfalden. Tyvärr är många arter på väg att försvinna och vi står inför en världsomfattande kris där uppskattningsvis cirka en miljon arter riskerar att utrotas inom de närmaste årtiondena. I Sverige är drygt var femte art rödlistad (22 procent) och av dem anses nästan hälften vara hotade (2 249).
Artskydd är de lagar och åtgärder som samhället beslutar om för att skydda och hjälpa arter med huvudfokus på de som är hotade. När arternas livsmiljöer försämras eller förstörs minskar den biologiska mångfalden. Det påverkar negativt vad naturen ger oss och som vi alla, människor och djur, är beroende av för att överleva och må bra. Alla arter har ett egenvärde och en roll i ekosystemet. De påverkar och är beroende av varandra på olika sätt. I det nationella miljömålet ”Ett rikt- växt- och djurliv” ingår att ”alla arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Läs mer om art och artskydd på Naturvårdsverket.
I Sverige finns ett regelverk, artskyddsförordningen, vars syfte är att skydda särskilt utpekade arter mot illegal handel, direkt dödande, insamling och förstörelse av livsmiljöer.
Regelverket och skydd av områden är de viktigaste verktygen för att bevara arterna i Sverige. Merparten av bestämmelserna bottnar i regler från EU-förordningar och direktiv, men det finns även nationella regler för fridlysning.
Fridlysning finns i syfte att skydda växt- eller djurarter För djur innebär det att det är förbjudet att avsiktligt fånga eller döda djur, samla in ägg eller skada viktiga områden för djuren. Vissa djurarter har ett starkare skydd, vilket innebär att man inte heller får störa djuren, skada deras fortplantningsområden eller viloplatser. För växter betyder fridlysning att det är förbjudet att plocka, gräva upp eller skada växter eller frön. Utöver fridlysningen är alla vilda fåglar och däggdjur också fredade enligt jaktlagen med undantag för jakt som är tillåten och reglerad enligt jaktlagstiftningen.
I Sverige finns cirka 585 fridlysta växt- och djurarter. Alla orkidéer, groddjur, kräldjur, fladdermöss och vilda fåglar är fridlysta.
Åtgärdsprogram är förebyggande verktyg utformade för att skydda hotade arter och deras livsmiljöer. De fokuserar på utvalda arter och naturtyper som är särskilt utsatta, exempelvis fjällräv och brunkulla.
Programmen innehåller även forskning för att få bättre förståelse för arterna och deras behov samt utformning av landskapsanpassade åtgärder. Åtgärdsprogrammen har varit framgångsrika i att förhindra att hotade arter dör ut. Idag behöver åtgärdsprogrammen större finansiering och bättre uppföljning av de åtgärder som görs.
Trots att ett regelverk finns på plats har Sverige haft svårigheter med att tillämpa reglerna i praktiken, speciellt inom jordbruk, skogsbruk och fiske. EU:s fågeldirektiv och livsmiljödirektiv började att tillämpas i skogsbruket 2016. Det här ledde till konflikter med markägare, som delvis beror på Sveriges skogspolitik, som traditionellt har låga krav på miljöhänsyn och ger stor frihet under ansvar. Detta rimmar nämligen illa med de lagkrav som finns i EU:s naturvårdsdirektiv. WWF vill att direktiven ska implementeras fullt ut i Sverige – både i lagstiftningen och i den praktiska tillämpningen.
I juni 2021 kom den statliga artskyddsutredningen “Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar” med cirka 100 förslag, där WWF deltog som en av experterna. En utredning där en dom i EU-domstolen samma år, haft stort inflytande. Utredningen klargjorde tolkningen av befintliga EU-regler och underströk vikten av ett förebyggande system för artskydd. Utredningens förslag tillgodoser också markägarnas intressen genom ökad rättssäkerhet och ersättningsmöjligheter. Dessa förslag, som framkom efter år av diskussioner om artskydd i Sverige, syftar till att stärka skyddet och öka acceptansen bland markägare.
WWF är positiva till den största delen av utredningens förslag med bedömningen att det skulle stärka artskyddet, inte minst vad gäller artskyddsbrott. Artskyddsbrott kan till exempel vara att skada fridlysta arter, eller att importera, köpa eller sälja skyddade arter.
Under 2023 meddelades att en ny utredning tillsatt av regeringen ska se över nationella fridlysningsregler och ersättning till markägare när fridlysta arter påverkar markanvändning, som skogsbruk.
I juli 2025 presenterade regeringen förslag som försvagar de nationella fridlysningsreglerna. Det vill säga fridlysning av arter som inte följer direkt av EU rätt. Bara i undantagsfall och för de mest hotade fridlysta arterna ska hänsyn kunna krävas för verksamheter och åtgärder som inte direkt syftar till att skada en art. Det betyder att det bara är i undantagsfall som man kan kräva hänsyn och anpassning till fridlysta arter inom jord- och skogsbruket. Även andra undantag och dispenser från fridlysning föreslås för andra verksamheter. WWF är kritiska och ser det som en kraftig försvagning av de nationella fridlysningsreglerna. Det största hotet mot arter är förlorade livsmiljöer, därför är det mycket viktigt att fortsatt ta hänsyn till nationellt fridlysta arter inom skogs- och jordbruket.
Det är dock positivt att listan på nationellt fridlysta arter ska uppdateras så att rätt arter får detta särskilda skydd.
WWF arbetar i Sverige för att rädda hotade arter och bevara vår biologiska mångfald. Vi agerar påtryckare mot ansvariga myndigheter och politiker för att öka skyddet av arter, natur och ekosystem – innan det är för sent. För att uppnå resultat krävs ett långsiktigt och målmedvetet arbete. Ditt bidrag används för att skydda hotade djur på land och i hav, växter och naturområden. Med din hjälp kan vi göra ännu mer.
Emelie NilssonSakkunnig svensk naturvårdspolicy
Utbildad bevarandebiolog från Lunds Universitet. Mina specialområden är naturvårdspolicy på svensk och EU-nivå. Artskydd, strandskydd, områdesskydd, restaureringslag och naturvårdsbudget.
Mer om migSenast ändrad 20/08/25
