WWFs klimatarbete

Våra politiker måste fatta beslut som säkrar en hållbar framtid och gör att vi lever upp till våra klimat- och miljömål. Det innebär ett intensivt arbete för att påverka politiska processer. WWF bidrar med expert- och sakkunskaper, opinionsbildning i media och genom direktkontakt med våra politiker. Vi ger regelbundet input till politiska processer – både här i Sverige och internationellt. Här kan du läsa våra senaste remissvar, som är en del av påverkansarbetet.

WWF kräver en bindande nationell utsläppsbudget som sätter ett tak för utsläppen baserat på Parisavtalet
Sverige har idag klimatmål som talar om att vi ska nå netto-noll-utsläpp 2045, men det är långt från tillräckligt. För att kunna hålla nere temperaturökningar i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål är det viktiga den totala mängd koldioxid som släpps ut i atmosfären. WWF anser därför att Sverige behöver skärpa sina klimatmål och införa en nationell utsläppsbudget som binder oss till att minska utsläppen redan nu.

Men vad är egentligen en utsläppsbudget? En koldioxidbudget är den mängd koldioxid vi har kvar att släppa ut innan vi riskerar att öka temperaturen så mycket att det bryter mot Parisavtalet. Det är ett sätt att åskådliggöra det utsläppsutrymme som finns kvar och vad Sverige behöver göra om vi ska hålla uppvärmningen under en viss temperatur, i WWFs fall 1,5 grader. FNs klimatpanel IPCC har tagit fram globala koldioxidbudgetar för vilken mängd koldioxidutsläpp som motsvarar de temperaturökningar som väntas, med olika nivåer av sannolikhet. En utsläppsbudget skulle sätta ett tydligt tak för hur mycket koldioxid Sverige kan släppa ut redan nu, samt synliggöra hur väl Sverige ligger i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.

Det krävs en omställning för att rädda vår planet. Det är centralt att politiker och övriga makthavare, företag, investerare, innovatörer, kommuner och städer inser frågans betydelse och har den högt på sin dagordning. WWF bidrar med opinionsbildning och expert- och sakkunskaper, som legitimerar och skapar en bred acceptans och förståelse för de nödvändiga förändringarna.

2007 startade WWF Earth Hour som en manifestation där vi släcker ner för att skicka en tydlig signal till makthavare att agera för klimatet och vår planet. Idag är Earth Hour världens största manifestation som hjälpt till att sätta klimatfrågan högt upp på den politiska agendan och i människors medvetande.
År 2021 deltog nästan en miljard människor från 186 länder i manifestationen.

I Sverige deltog 231 av alla kommuner 2021 och därtill skolor, förskolor, företag och organisationer. Ikoniska byggnader som Eiffeltornet i Paris, Tokyo Skytree, Brandenburger Tor i Berlin, Peterskyrkan i Vatikanstaten, Colosseum i Rom, Sydney Opera House och Niagarafallen släcktes ner. I Sverige släcktes bland annat Turning Torso, Liseberg, Gröna Lund, Stadshuset, Kulturhuset, Af Chapman och glasobelisken på Sergels torg och de kungliga slotten Stockholms slott, Drottningholms slott, Gripsholms slott, Ulriksdals slott och Koppartältet i Haga.

Globalt har Earth Hour lett till en rad goda naturvårdsresultat genom bidrag och initiativ, som exempelvis att skapa ett skyddat havsområde i Galapagos, att plantera träd i Kazakstan och att ge massor av hem i Indien och Filippinerna solenergi.

Även om politiker och företag har det tyngsta ansvaret för utsläppsminskningar, så har privatpersoner möjlighet och eget moraliskt ansvar att göra skillnad i sin vardag. Som konsument och samhällsmedborgare har individen makt. WWF gör namninsamlingar, informerar, inspirerar och visar att det finns möjligheter och hopp, så att fler ska välja att börja leva hållbart och sätta press på våra politiker.

För att underlätta de hållbara valen i vardagen har WWF bland annat lanserat verktyg som Matkalkylatorn, Klimatkalkylatorn och Fisk-, Kött- och Vegoguiden för den breda allmänheten. WWF inspirerar också till nya klimatsmarta vanor under begreppet 5B (Bilen, Biffen, Butiken, Bostaden, Börsen).

Företagen och näringslivet är en nyckel för att lyckas med stora utsläppsminskningar. WWF samarbetar på många sätt med företag, bland annat uppmuntrar vi stora företag att sätta vetenskapligt baserade klimatmål som bidrar till att hålla världen väl under 2 graders uppvärmning. WWF kan även erbjuda stora företag strategiskt stöd genom partnerskap.

WWF Sverige leder WWFs globala nätverk Climate Business Network, som stöttar bland annat H&M, Ikea, Walmart, Johnson&Johnson, McDonalds, Dell Technologies, Lego, Sony, Visa, Hewlett Packard och Target på deras resor mot målet att uppnå nettonollutsläpp till senast 2050.

Över häften av världens befolkning bor i städer och den urbana livsstilen står för mer än 70 procent av världens utsläpp av CO2. WWF Sverige leder och driver One Planet City Challenge. Här utmanas städer över hela världen att agera som inspirerande förebilder för hållbar utveckling, utifrån visionen om en framtid inom ramen för en levande planet där människor i alla länder ges möjlighet att leva ett gott liv – och där planetens biologiska mångfald förvaltas på ett hållbart sätt. One Planet City Challenge ger möjlighet att kunna göra de drastiska minskningar som krävs för att klara 1,5-gradersmålet.

Alla OPCC-deltagare har olika utmaningar och deras planer ser olika ut – från att ta fram klimatmål och färdplaner till genomgripande åtgärder inom transporter och byggnader. Rekordstora antalet 280 internationella städer deltar, liksom 20 av Sveriges 290 kommuner (2022). Målsättningen är att fortsätta öka deltagandet.

Kommuner är viktiga aktörer i miljöarbetet och centrala aktörer för ekologiskt hållbara samhällen. WWFs 13 förbättringar uppmanar Sveriges kommuner att genomföra konkreta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och även införa åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden. 25 av Sveriges 290 kommuner deltar (2022). Målsättningen är att fortsätta öka deltagandet.

FNs klimatpanel IPCC har fastslagit att vi redan har de nödvändiga lösningarna för en halvering av utsläppen till 2030 i linje med Parisavtalet. Problemet är att de ännu inte har nått ut i stor skala. WWF vill bidra till att möjliggöra detta och ser därför innovationer som en viktig pusselbit för att snabba på omställningen och klara klimatmålen i tid. Många av lösningarna finns redan, men har problem att komma ut på marknaden och nå storskalighet. Här kan WWF hjälpa till, bland annat med att identifiera innovationer med hög klimatnytta och driva på för att de ska komma ut i användning. Vårt arbete i Sverige innebär att kommuner och företag får hjälp av oss att bli bättre på att hitta, införa och skala upp innovationer med hög klimatnytta.

Utmärkelsen Climate Solver skapades av WWF Sverige år 2008 för att uppmärksamma innovationer som kraftigt kan minska energiförbrukning och koldioxidutsläpp, eller bidra till ökad tillgång av förnybar energi i utvecklingsländer. Programmet identifierar barriärer och ger stöd till deltagande innovationsbolagen så att deras lösningar bättre kan nå världens marknader och göra verklig nytta för klimatet. Sedan 2012 uppmärksammar utmärkelsen Climate Solver årligen de bästa klimatinnovationerna i Indien och Kina och vi har ett liknande arbete i Australien som stöttar nystartade företag.

Vi har bara en planet. Stöd vårt arbete mot klimatförändringarna.
Bli Planetfadder

Många människors livskvalitet kan förbättras genom tillgång till förnybara energilösningar som solcellslampor och smarta spisar, som samtidigt innebär ett minskat beroende av energikällor som är svårtillgängliga eller skadar miljön. De nya energilösningarna bidrar ofta till minskad fattigdom och ökat medbestämmande.

Projekten drivs i samarbete och partnerskap med lokala befolkningar och organisationer från civilsamhället. Som exempel kan nämnas smarta spisar och energilösningar av olika slag på Madagaskar och i pandans områden i Kina. I Sverige pågår ett arbete för att hitta lösningar för att närma sig självförsörjning av förnybar energi inom ramen för arbetet med biosfärområdet i Nämdöskärgården.

Afrika är den kontinent där flest saknar tillgång till el (över 600 miljoner människor). Dessutom är över 800 miljoner beroende av biomassa som bränsle, vilket orsakar enorm avskogning, stora klimatutsläpp, ineffektiv energianvändning och stora hälsoproblem. Runt 600 000 främst kvinnor och barn dör årligen till största delen på grund av matlagning över öppen eld inomhus. Genom 5-årsprogram med Africa Regional Energy Hub finansierat av SIDA, jobbar WWF med att stärka civilsamhällesorganisationer i flera länder i Afrika (sub-Sahara) så att de själva kan påverka sina beslutsfattare att underlätta för förnybara energilösningar åt all befolkning.

Maten vi äter står för omkring en fjärdedel av människans klimatpåverkan och jordbruket är den största orsaken till förlust av biologisk mångfald globalt. WWF arbetar därför på många olika sätt för en mer hållbar matproduktion, hållbara måltider inom restauranger och kommuner och bättre konsumentval i matbutiken. WWF koordinerar handelns, producenterna och grossisternas initiativ Hållbar livsmedelskedja och har tagit fram konceptet One Planet Plate som stöd för måltidsleverantörer. För konsumenter har WWF utvecklat guiderna Fiskguiden, Köttguiden och Vegoguiden som finns samlade i en gemensam app: WWF Matguiden. WWF har också tagit fram Matkalkylatorn där det är enkelt att testa en måltids klimatbelastning och få tips på bättre val för den biologiska mångfalden.

Blad, löv, grenar, lianer och stammar binder enorma mängder kol, som måste stanna i regnskogens kretslopp. Avskogningen står idag för runt 12 procent av de globala klimatutsläppen. Om vi ska klara de globala klimatmålen, så måste vi klara av att bevara och återställa världens skogar för att hålla kvar kolet i marken, så att det inte hamnar i atmosfären.

WWF arbetar globalt, regionalt och nationellt med att stärka regelverk för ansvarsfullt brukande av skog. Vi arbetar bland annat för att förbjuda importen av olika produkter som bidrar till avskogning.

Under klimattoppmötet COP26 2021 lovade mer än 100 världsledare att stoppa avskogningen till 2030, inklusive Brasilien, där största delen av Amazonas regnskog finns.

Arbetet med att skydda, restaurera och skapa våtmarker främjar biologisk mångfald och minskar övergödande utsläpp från land. I vissa fall kan våtmarker bidra till ökad grundvattenbildning och balansera risken för översvämningar och uttorkning och därigenom minska påverkan av extremväder orsakade av klimatförändringarna. WWF medverkar i ett stort antal naturvårdsprojekt kopplat till våtmarker både i Sverige och internationellt.

Kraftiga skyfall med enorma mängder regn orsakar stora kostnader och lidande för samhällen runt om i världen, i huvudsak i anslutning till tätbebyggda områden och städer. Vi kan förvänta oss extremväder allt oftare till följd av klimatförändringarna. Därför måste framtidens samhällen byggas på ett helt annat sätt, där stora mängder vatten kan tas om hand och samtidigt bevaras till när det behövs under extrema värme- och torrperioder. Då behövs strategiska våtmarker, som kan både buffra vatten och samtidigt förse jordbruk och samhällen med vatten under torrperioder. WWF anser att våtmarker och grönområden är ett måste i framtidens landskapsplanering för att kunna balansera negativa effekter och dess kostnader.

Våtmarker fungerar samtidigt som vattenrenare, som hindrar näringsämnen från att rinna ut i sjöar och hav, och minskar därmed övergödningseffekterna. Dessutom gynnas den biologiska mångfalden. Hela 40 % av alla arter är beroende av våtmarker. Därtill är levande och artrika våtmarken en social mötesplats för människor med intresse för exempelvis fågellivet.

Det går inte att skydda haven utan att lösa klimatkrisen – och det går inte att lösa klimatkrisen utan haven. Haven och de marina ekosystemen är viktiga globala kolsänkor, som bidrar till att minska klimatförändringarna genom att ta upp och binda en stor del av atmosfärens koldioxid i allt från ålgräsängar, tångskogar, sjögräsängar, saltängar och mangroveskogar. Mangroveskogar tar upp nära fyra gånger så mycket koldioxid som tropiska skogar på land och ålgräsängar binder mer kol ju äldre plantorna blir.

WWF kämpar för haven på många olika sätt, och vill se 30 % skyddade områden i representativa nätverk där väl fungerande ekosystem upprätthåller biologisk mångfald och havens ekosystemtjänster. Den mest påtagliga kopplingen till klimateffekterna är koldioxidupptag genom arbetet med att skydda och restaurera livsmiljöer och havsekosystem. Exempel är bevarande av stora alger, restaurering av ålgräsängar och återplantering av mangrover, vilka även fungerar som skyddande barnkammare, vågbrytare och erosionsskydd. Vart annat andetag vi tar kommer från havet!

WWF arbetar för att minska hoten mot Arktis. Vi pressar politiker, stödjer och bedriver forskning och arbetar för skydd och begränsad exploatering. Vi driver konkreta projekt kopplade till arktiska arter och samarbetar med Arktiska urfolk och lokala samhällen, som lever med klimatförändringarnas konsekvenser.

Arktis bidrar till att reglera planetens klimat. Den vita ytan är en sköld som reflekterar bort större delen av solstrålningen. Ett mörkt, öppet hav fungerar tvärtom, och absorberar solens värme. Just nu värms Arktis upp snabbast av alla platser på jorden. Sommarisens yta har minskat med 43 % mellan 1979 och 2019 och volymen har minskat med ofattbara 75 %. Den tjockare isen finns knappt kvar alls. I de öppnade områdena borrar man efter gas och olja. Nya farleder skapar undervattensbuller och utsläpp. De arter som lever här påverkas kraftigt.

Vi har bara en planet. Stöd vårt arbete mot klimatförändringarna.
Bli Planetfadder.