Förlust av livsmiljöer genom storskalig markomvandling och överexploatering är de viktigaste orsakerna till att den biologiska mångfalden minskar. Handel med vilda djur bidrar också till att sjukdomar som covid-19 sprids från djur till människor. Det vi ser är troligen bara toppen på ett isberg. Living Planet Index visar nämligen bara läget för ryggradsdjuren som endast utgör 3 procent av allt djurliv. Resten vet vi mycket lite om, det handlar om exempelvis ryggradslösa djur som musslor, sniglar, maskar och insekter. Många har en enorm betydelse för ekosystemens funktioner och tjänster. Utan dem kan vi inte leva. Precis som med klimatet håller vi på att såga av den gren vi sitter på.
Det växande konsumtionstrycket har bidragit till ökat klimathot och förstörd natur. Vi har omvandlat mark och skövlat skog som förstört arters livsmiljöer. Vi har också också under lång tid fiskat ut haven och jagat för mycket. Dessutom släpper vi ut enorma mängder växthusgaser och fraktar främmande arter kors och tvärs över världen. Coronapandemin är en allvarlig signal om att naturliga barriärer mellan människan och naturen bryts vid exploatering i jakten på naturresurser. Smittämnen som virus och bakterier riskerar att spridas från djur till människa, inte minst via djurmarknader. Effekterna av pandemin på vår hälsa, ekonomi och natur kan ännu ingen överblicka. Men resultatet kan bli ännu mer ödesdigert om vi inte agerar klokt. Det finns nu ett fönster på glänt för att ställa om vårt sätt att leva.
Konsumtionstrycket är hårt. Skogsmark omvandlas till betesmarker för tamboskap eller till jordbruksmark och plantager. Bilden är från Brasilien och visar mark före och efter omvandling.
WWF lyfter även tillståndet för naturen och mångfalden i Sverige – och presenterar kraven till svenska politiker att agera globalt och på hemmaplan.
Hur forskarna kommit fram till resultatet i Living Planet Report och varför använder de sig av just den metoden? WWFs naturvårdsexpert Olle Forshed svarar på de vanligaste frågorna om vetenskapen i WWFs största forskningsrapport om läget för världens biologiska mångfald.
Obs! Om undertexterna inte startar automatiskt på filmen, klicka på CC-symbolen i nedre högra hörnet i bild.
Moderator: Charlotte Permell, chefredaktör WWF Magasin
Mångfalden av liv på jorden minskar drastiskt och forskningen pekar på att vi kan vara på väg mot det sjätte massutdöendet på planeten. Samtidigt ökar trycket på våra naturresurser både på land, i sötvatten och i havet.
WWFs Living Planet Report publiceras vartannat år , i år den 10 september, och tar tempen på den biologiska mångfalden och det ekologiska fotavtrycket. Världsmedborgaren lever idag som om vi hade 1,6 jordklot till vårt förfogande. Årets nyhet är ett globalt index med nya siffror som visar läget för världens ryggradsdjur – Living Planet Index 2020. Det har tagits fram av Zoological Society of London (ZSL)i samarbete med WWF.
Deltar gör: Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF, Louise Carlsson, naturvårdsexpert WWF, Erika Sundell, ansvarig företagssamarbeten WWF, Cecilia Strömblad Brännsten, Environmental Sustainability Manager H&M Group, Torbjörn Ebenhard, forskningsledare Centrum för biologisk mångfald SLU, Åsa Fahlman, veterinär och docent i viltmedicin , Andris Salo, från Kenyah-dajak folket ,FoMMA, Indonesien och Luca Berardi, WWF Sweden Youth.
Diskutera och dela gärna rapporten i sociala medier med hashtagen #LivingPlanetReport
– Årets Living Planet Report är en skrämmande läsning. Trenden går käpprätt åt fel håll och pressen på naturresurserna ökar. Kurvan över världens populationer av ryggradsdjur visar på en genomsnittlig minskning på hela 68 procent för de undersökta bestånden av fåglar, fiskar, däggdjur, grod- och kräldjur mellan 1970 och 2016. Den största negativa påverkan är förlust av livsmiljöer, som avskogning och storskalig markomvandling för jordbruk. Även handel med vilda djur bidrar säger Håkan Wirtén, generalsekreterare, WWF. Living Planet Index 2020 omfattar 20 811 populationer av 4 392 olika arter. Källa: WWF/ZSL (2020).–
Klicka på bilden för större version
Det ekologiska fotavtrycket per person är ett samspel mellan storleken på befolkningen och konsumtionsnivåer inom ett land. Utsläppen av koldioxid står för mer än hälften av fotavtrycket. Ju mörkare röd färg, desto större är fotavtrycket. Källa: Global Footprint Network (2020).
Klicka på bilden för större version.
Populationerna av vilda ryggradsdjur har i snitt gått ned med 68 procent
How is our planet doing? WWF Sweden releases Living Planet Report 2020 webinar. English subtitles.
Världens ledare måste fatta en rad beslut om naturen för att rädda jorden och människorna för framtiden. Vi måste begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader och skydda åtminstone 30 procent av vår natur och våra arter.
Vi är första generationen som vet om att vi förstör vår planet. Och vi kan vara den sista som kan göra något åt det.
Senast ändrad 18/08/21
