WWFs Living Planet Report 2024 visar på en skrämmande försämring av naturens tillstånd från 1970 och framåt. Årets rapport visar att populationer av vilda ryggradsdjur i snitt har minskat med 73% sedan 1970.
Vad säger Living Planet Report 2024?
Vi är i en dubbelkris – dels genom förlusten av den biologiska mångfalden, dels klimatförändringarna. Det kan inte fortsätta. Som tur är kan vi fortfarande vända den här utvecklingen, men vi måste agera nu. Living Planet Index 2024 visar att de studerade populationerna av ryggradsdjur – fåglar, fiskar, däggdjur, groddjur och kräldjur – i genomsnitt minskat med hela 73 procent mellan 1970 och 2020. Det är en stark varningssignal om att planeten håller på att förlora stora delar av de ekosystem som utvecklats och funnits under tusentals år. Det påverkar inte bara livet i form av djur och växter i dessa ekosystem utan även oss människor.
Vi ser tydliga tecken på att naturen inte mår bra. Onormala temperaturer på över 30 grader uppmättes i Sverige under september. Dessutom smälter polarisarna, en femtedel av Östersjöns botten är död, korallreven globalt dör också, tropiska regnskogar torkar och brinner och vattnets kretslopp förändras och förstörs. Men vi har ännu möjlighet att förändra utvecklingen. De beslut som fattas fram till 2030 avgör om vi kan undvika de oåterkalleliga brytpunkter i naturen som vi kallar tipping points. De kommande fem åren är avgörande för vår framtid.
Källa: WWF/ZSL (2024).
Skriv under vårt krav till den svenska regeringen
Stoppa förlusten av värdefull natur – agera nu!
Trots att Sverige och världens länder år 2022 enades om att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030, går regeringens politik i motsatt riktning.
Vi kräver omedelbar handling från Sveriges regering och riksdag för att stoppa förlusten av biologisk mångfald!
Hur mäter vi naturen?
Att mäta och följa hur och varför naturen förändras är avgörande om vi ska kunna hantera hoten mot våra viktiga naturliga system på ett effektivt sätt.
Indikatorerna kan också hjälpa oss att förstå var och hur vi ska fokusera på naturvårdsinsatser och förutse hur naturen kan förändras under olika scenarier. På så sätt kan vi identifiera framtida risker och få fram de bästa lösningarna för att bibehålla naturen så intakt som möjligt och minimera negativa effekter.
Living Planet Report är en rapport från WWF International som tar tempen på hur vår planet mår. Den visar tillståndet för den biologiska mångfalden tillsammans med trycket på naturresurserna och ekosystemen – och resonerar kring effekterna för mänskligheten.
Läs mer om Living Planet Report
Vi når inte våra globala mål
Världens länder har enats om globala mål för en hållbar framtid, bland annat att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5ºC samt att utrota fattigdom och säkerställa människors välbefinnande.
Men detta räcker inte. Insatser och konkreta åtgärder för att nå målen är otillräckliga. Över hälften av SDG-målen för 2030 kommer inte att nås, och 30% av dem har stannat upp eller försämrats jämfört med utgångsåret 2015.
Ländernas nationella klimatåtaganden hittills riskerar att leda till en genomsnittlig global temperaturökning på 3ºC vid slutet av århundradet. Ländernas nationella strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald är otillräckliga och finansiering saknas.
Om dessa mål behandlas var och en för sig ökar risken för målkonflikter – till exempel mellan att använda mark för livsmedelsproduktion, bevarande av biologisk mångfald eller förnybar energi. Med en samordnad och inkluderande strategi kan dock många konflikter undvikas.
Läs mer om konventionen om biologisk mångfald och COP16
Tippings points – farliga brytpunkter närmar sig
Living Planet Index (LPI) och liknande mått för att mäta tillståndet för biologisk mångfald visar alla att naturen försvinner i en alarmerande takt. Även om vissa förändringar kan vara små och ske stegvis kan deras sammanlagda effekter orsaka så kallade Tipping Points – allvarliga hot som kan skada jordens livsuppehållande system och destabilisera samhällen.
Hållbara lösningar
För att bevara arter, ekosystem, ett stabilt klimat och samhällets välstånd krävs ambitiösa åtgärder i nivå med utmaningarna. Det krävs inte bara skydd och bevarande, utan också att man systematiskt tar itu med drivkrafterna bakom naturförlusten.
Livsmedelsproduktionen, konsumtion, avfall och energi är sektorer som behöver ställas om. Hållbara lösningar måste vara inkluderande, rättvisa, jämlika och baserade på mänskliga rättigheter.
Vad betyder minskande biologisk mångfald för näringslivet?
Ekonomisk verksamhet både påverkar och är beroende av naturen, så den skrämmande minskningen medför stora affärsrisker för företag och finansiella aktörer. Men det går att vända trenden. Aktörer som agerar minskar inte bara sina finansiella risker utan kan också få nya affärsmöjligheter, säkra råvarutillgången och bli en mer attraktiv arbetsgivare.
Den globala dubbelkrisen
Vår planet är hotad. Det är en kris med dubbla orsaker – dels de ökade klimatförändringarna, dels den snabba förlusten av biologisk mångfald. Det är två sidor av samma mynt som orsakas av vårt ohållbara sätt att hantera planetens resurser. Vi måste hantera dessa kriser gemensamt och kan inte lösa den ena utan att lösa den andra. Vi behöver även ta hänsyn till andra utmaningar som att bekämpa fattigdom, säkra livsmedels- och vattenförsörjning, och driva på för god hälsa för alla och en mer rättvis värld.
Hur den biologiska mångfalden och de naturliga ekosystemen mår påverkar människors hälsa och ekonomiska försörjning i högsta grad. Biologisk mångfald är variationen av allt liv på jorden, bland alla levande organismer på land, i sötvatten och i haven.
Förstörelsen av livsmiljöer gör att vår planet inte kan dra kol från atmosfären och i många fall släpper ut mer kol som tidigare lagrats i träd eller i marken. Det gör att mer koldioxid kommer in i atmosfären och påskyndar den globala uppvärmningen. Klimatförändringarna börjar redan skapa synbara effekter i naturen, och om den genomsnittliga ökningen av den globala temperaturen tillåts gå över 1,5 grader kommer klimatförändringarna att bli ett allt större hot mot djurlivet.
Biologisk mångfald
Läs mer om biologisk mångfald – vad är det och hur påverkar det oss? Vilka hot finns det mot biologisk mångfald och hur kan vi gynna den?
Klimat och klimatförändrnigar
Läs mer om klimatförändrnignarna och dess konsekvenser. Vad kan vi göra för att motarbete dem och vad gör WWF?
Vad händer om en art försvinner?
Arter påverkar varandra på många olika sätt och deras interaktioner bildar stora ekologiska nätverk. Om en art försvinner från ett ekosystem så påverkas även många andra arter.
EcoWeb visar hur olika arter påverkar varandra både direkt och indirekt och du kan testa vad som händer om arter läggs till och tas bort. Se hur en stor näringsväv kan se ut, här i en skog i centrala Sverige. Undersök vem som äter vem, vilka djur och växter som idag är hotade och hur den biologiska mångfalden ändras beroende på hur vi påverkat skogen. Läs med om EcoWeb och hur det fungerar
Öppna EcoWeb i nytt fullstort fönster.
Hållbara lösningar för en levande planet
För att kunna behålla en levande planet där människor och natur mår bra behövs ambitiösa åtgärder. Vi behöver fler och mer effektiva naturvårdsinsatser, samtidigt som vi tar itu med de viktigaste drivkrafterna till förlusten av natur och biologisk mångfald. För det krävs en omställning av våra livsmedels-, energi- och finanssystem. Hur vi agerar de kommande 5 åren har avgörande betydelse för vår framtid.
Satsa på naturvård med goda resultat
Trots den alarmerande storleksminskningen av vilda djurpopulationer som visas i Living Planet Index har många populationer ändå stabiliserats eller till och med ökat till följd av naturvårdsinsatser. Men enstaka framgångar och att bara bromsa nedgången av naturen räcker inte. Läs här om flera goda exempel på lyckad naturvård, som WWF är med och driver, för både människa och natur.
Goda resultat för människa och natur
Hon skyddar djur och natur på Kenyas landsbygd
Majoriteten av Kenyas vilda djur lever utanför skyddade områden – på mark de delar med befolkningen på landsbygden. För att värna om både djuren och människorna arbetar lokala naturväktare med att hålla koll på de vilda djuren.
– Jag älskar dem. De är som mina husdjur. Jag älskar elefanter och leoparder, säger naturväktaren Angel Rayz.
Text och foto: Troy Enekvist / WWF Sverige
Solen gassar och en lätt vind gör det lite mer behagligt i värmen. Angel Rayz tittar i sin kikare samtidigt som hon pekar ner för den tätbevuxna slänten.
– Ser du elefantungen där borta? säger hon och pekar mot en grupp elefanter som korsar en flod någon kilometer nedanför kullen vi står på.
Elefanterna rör sig långsamt framåt, deras rörelser ser nästan ut att gå i ultrarapid när de trycker sig genom de täta buskagen på andra sidan floden. Angel Rayz noterar vad hon ser i sitt anteckningsblock och bockar av hur många elefanter det är.
21-åriga Angel Rayz är född och uppvuxen utanför byn Dol Dol på Kenyas landsbygd, ett område där vilda djur och människor lever väldigt nära inpå varandra. Möjligheterna för samhällsservice är begränsade, då det tar flera timmar att nå närmaste stad med bil. Om det regnar går det inte att ta sig fram över huvud taget.
Läs fler historier om lyckad naturvård för människa och natur
Ny teknik hjälper WWF hitta skadliga fiskenät på villovägar i Östersjön
Elefanter, bin och människor – en historia om samexistens
Efter oljeutsläppet – nya strandängar återställs
Läs hela historien
Här återskapar WWF våtmarker, strandängar och undervattensmiljöer i Östersjön.
Läs hela historien
Naturvård som räddar våra arter
Vissa arter är extra hårt drabbade av nedgång bland populationerna. Men det finns även arter som hämtat sig tack vare goda insatser av bra naturvård.
Afrikansk skogselefant har minskat med 78-81 procent mellan 2004 och 2014 i Minkébé Nationalpark i Gabon. Det finns bevis på att elfenbenshandel förekommer i Gabon och att det exporteras från Kamerun. Nästan hälften av alla skogselefanter i Centralafrika tros leva i Gabon så anser forskarna att en förlust i den här omfattningen är förödande för arten.
Visent från 0 till 6 800 bison från 1950 till 2020. Efter att arten utrotades i det vilda 1927 beror denna comeback på storskalig uppfödning, återintroduktioner och omplaceringar. De flesta visenterna (91-100%) lever i skyddade områden och arten är skyddad i hela Europa.
Läs mer om visenter
Bergsgorilla har ökat med 3 procent per år mellan 2010-2016. Naturvårdsåtgärder som förvaltning av skyddade områden, omfattande samarbete med samhällen som omger parkerna, noggrann övervakning av grupper av gorillor som har vant sig vid att vistas i området och veterinärinsatser vid behov tros ha bidragit till ökningen. Även om den totala tillväxten visar vad som är möjligt när det gäller att bevara primater, är bergsgorillan den enda människoapan i världen som inte är på kraftig tillbakagång, vilket understryker det akuta behovet av ett ökat bevarande av gorillor och andra människoapor.
Tack vare ett åtgärdsprogram för hotade arter, som pågått sedan 2006, har uttern ökat över hela Sverige. Uttern bedöms nu som livskraftig och kan komma att falla ur rödlistan vid nästa uppdatering.
Mellan 1994 och 2016 minskade populationen av Amazonas rosa floddelfiner med 65 procent och populationen av den mindre tucuxi-delfinen minskade med 75 procent i Mamirauá-reservatet mellan 1994 och 2016. Delfinerna fastnar lätt i fiskenät och jagas för att användas som fiskbete. Ny forskning visar att den nedåtgående trenden fortsätter och att klimatförändringarna är ett växande hot. År 2023 dog mer än 330 floddelfiner i bara två sjöar på grund av värme och torka.
Antalet häckande honor av Karettsköldpaddan har under 28 år minskat med 57 procent. Trots att området har den högsta skyddsnivån för marina reservat inom Stora barriärrevet minskade den viktiga häckande populationen av akut hotade karettsköldpaddor på Milman Island mellan 1990 och 2018. Forskare menar att denna population i nordöstra Australien kan vara lokalt utrotad så tidigt som redan 2036. Karettsköldpaddor påverkas av habitatförlust, klimatförändringar, laglig och olaglig skörd samt intrassling i fiskenät.
Hakremspingvinen har en 61 % minskning i genomsnitt mellan 1980 och 2019 Minskningen av antalet kolonier med hakremspingviner tros vara kopplad till förändringar i havsisen och brist på krill till följd av klimatförändringarna och ett ökat krillfiske i Antarktis. Varmare förhållanden med lägre nivåer av havsistäcke leder till färre krill, vilket är de räkliknande kräftdjur som är pingvinernas huvudsakliga födokälla. Pingvinerna tillbringar då mer tid med att söka föda, som kan öka risken för avelsmisslyckanden.
BLI PLANETFADDER
Bli månadsgivare och stöd oss i kampen för djur och natur!
Hur påverkas vi i Sverige?
Matsystemet är en av de största drivkrafterna bakom förlust av biologisk mångfald även i Sverige. Intensivt brukande i svenska jordbruket leder till att det saknas livsmiljöer och spridningskorridorer för arter som finns där. Igenväxning av naturbetesmarker, ängar och bryn missgynnar 2 200 arter samtidigt som skogsavverkning påverkar ytterligare 1 800 arter negativt.
Genom det nya globala avtalet för biologisk mångfald har världens länder enats om att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030. Det ger en tydlig riktning, likt Parisavtalets 1,5-gradersmål för klimatet. Även EUs länder har antagit en rad strategier och lagar som pekar ut vad som krävs. Vi förväntar oss att Sveriges regering och riksdag fullföljer sina åtaganden.
- Ta fram en nationell strategi och handlingsplan för biologisk mångfald
- Agera för skärpt EU-åtagande under Parisavtalet
- Säkra tillräcklig finansiering och styrmedel för de förändringar som krävs
- Ge naturen och klimatet prioritet på den politiska agendan
WWF presenterar Living Planet Report 2024 på SVT Forum
Dela gärna:
Senast ändrad 25/10/24
