18.40 in i sändningen: WWFs expert Olle Forshed svarade här under webinariet att de stora förlusterna av biologisk mångfald i Europa skedde före 1970 på grund av att den intensiva markanvändningen som pågått under en längre tid. Detta gör att vi inte ser de mest dramatiska kurvorna här i Europa som vi ser just nu i tropikerna där den biologiska mångfaldens nedgång snarare har börjat på 70-talet.

Läs mer om LPI här; livingplanetindex.org

20:36 in i sändningen: WWFs expert Åsa Ranung förklarade i webinariet att det är jätteviktigt då det är en unik möjlighet att skapa ett ”Parisavtal för naturen”. Läget för naturen är allvarligt och de kommande 10 åren är avgörande för hur vi ska lyckas att vända trenden och säkra den biologiska mångfalden för vår framtid. Det är otroligt viktigt att enas om ambitiösa mål på global nivå. Men även att enas om vägen dit – att säkra möjligheter till genomförande via effektiva genomförandemekanismer och tillräcklig finansiering.

21.37 in i sändningen: WWFs Generalsekreterare Gustaf Lind svarade i webinariet att han dels tror minskningen av biologisk mångfald smyger sig på och att man inte märker av hur långt det gått förens att det är försent. Dels att andra intressen som konkurrerar om uppmärksamheten där politiker och beslutsfattare har bortprioriterat en omställning för naturen. Gustaf Lind fortsätter att ett framtida hållbart samhälle kommer att ha “vinnare” och “förlorare” där “vinnarna” kommer att vara de som anpassar sig efter miljö och klimat. För att komma till ett hållbart samhälle ser han att det är viktigt att bilda opinion, presentera fakta och visa hur allvarligt läget är.

19.57 in i sändningen: WWFs expert Olle Forshed svarade under webinariet att anledningen till varför WWF undersöker just ryggradsdjur beror på att det är enklare att anskaffa data-serier om ryggradsdjur jämfört med exempelvis, insekter. Men detta är något som vi behöver utveckla för att arbeta vidare med, säger Olle Forshed.

22.59 in i sändningen: Välmående ekosystem är en förutsättning för en hållbar ekonomi. En hållbar ekonomi måste ske inom ekosystemets ramar så att naturen inte överexploateras. Vi behöver tveklöst ställa om vårt ekonomiska system, läs mer om WWFs ståndpunkt hur på sid 27.

47.55 in i sändningen: Christina Niemelä Ström från IKEA svarade på detta under seminariet. Hon höll med om att Ikeas ägandemodell bidrar till en långsiktig syn på miljö. Hon betonade att även företag som är börsnoterade kan agera på ett långsiktigt sätt exempelvis, genom fonder med bevarandeåtgärder för att företag inte ska bli styrd av dess kortsiktiga mål. Hon fortsatte med att aktieägare ska ställa krav på företagen.

Forskaren Alexandre Antonelli som deltog i webinariet har en bok; Ett dolt universum där massor av tips ges på hur vi som privatpersoner kan agera. WWF har också tips på sin Agera-plattform, där man kan anta uppdrag för planeten.

Användning av bekämpningsmedel kan ha stor negativ påverkan på arter i och intill åkermark, inte minst gäller det insekter av olika slag. Om man tittar på vad som hotar de arter som är rödlistade i Sverige är dock användning av bekämpningsmedel ett betydligt mindre hot än till exempel igenväxning och upphörd betesdrift och slåtter (se bifogad bild från SLU Artdatabanken rapporterar N2 24 2020).

Forskning visar att ekologisk produktion i slättbygd ger en rikare biologisk mångfald än vad konventionell produktion gör, medan ekologisk produktion i skogsbygd inte ger samma tydliga positiva effekt. Biologisk mångfald gynnas inom den ekologiska produktionsmodellen av avsaknad av kemiska bekämpningsmedel, en mer varierad växtföljd och glesare grödor. Den ekologiska produktionen behöver därför framför allt öka i slättbygden.

WWF anser också att det är viktigt att genom växtförädling utveckla nordiska sorter som är motståndskraftiga mot skadegörare och som också är anpassade för de klimatförändringar som sker. Genom ett bra utsäde kan behovet av kemiska bekämpningsmedel minimeras. För lantbrukare som använder kemiska bekämpningsmedel är det viktigt att tillämpa integrerat växtskydd, dvs att så långt möjligt förebygga skadeangrepp, ha en god bevakning av skadetrycket, bekämpa utifrån behov och utvärdera insatser noga.

För att minska riskerna med kemiska bekämpningsmedel vill WWF se ökad ekologisk produktion i framför allt slättbygd ökad rådgivning om biologisk bekämpning av växtskadegörare

Friska ekosystem i skogen, hav, sjöar och odlingslandskap är helt avgörande både för biologisk mångfald och för att vi ska uppnå våra klimatmål. Vi måste främja insatser som bidrar till att lösa fler problem samtidigt och som minimerar avvägningar mellan biologiska mångfald och klimat eller andra hållbarhetsmål. Läs mer på sid 6 + 26.

Den svenska skogen var under tidigt 1900-tal oerhört genomhuggen och till stora delar begränsad och det svenska virkesförrådet var väldigt lågt jämfört med tidigare, botten var på ett sätt nådd. Speciellt gällde detta för skogarna i Sveriges södra och mellersta delar samt längs norrlandskusten. Därefter påbörjades en form av restaurering av skogen i dessa nämnda områden som fram tills idag har lett till att virkesförrådet nått rekordnivåer. Samtidigt fortsatte under 50-, 60-, 70- och 80-talen borthuggningen av inlandets naturskogar något som egentligen pågår än idag. Dock kan man ifrågasätta om denna restaurering som kommit att bli vårt sätt att bruka skogen verkligen skapade nya skogar i form av livsmiljöer för den biologiska mångfald som fanns i de skogar som fanns innan. Den nya produktionsskogen ledde till ökat virkesförråd men saknar i mångt och mycket de kvaliteter som en naturskog har. Därför är det också oerhört viktigt att bevara de få rester av gammelskog som ännu finns kvar.

Välmående ekosystem är en förutsättning för en hållbar ekonomi. En hållbar ekonomi måste ske inom ekosystemets ramar så att naturen inte överexploateras. Vi behöver tveklöst ställa om vårt ekonomiska system, läs mer om WWFs ståndpunkt hur på sid 27.

Större däggdjurs utbredning i Sverige för 100-200 år sedan var mycket begränsad. Älg t.ex. blev i stort sett helt utrotad under tidigt 1800-talet. Därefter påbörjades ett långsiktigt arbete med att få tillbaka älgen. Även under tidigt 1900-tal var älgpopulationen betydligt lägre än vad den är idag. Det är framförallt att man lyckats få till kontrollerad jakt och jaktförvaltning som gjort att den svenska älgstammen idag är så stor som den är.

40.43 in i sändningen: Christofer Fjellner, ledamot i Moderaternas partistyre, förklarar i webinariet att han anser att det är ett globalt problem som måste lösas lokalt. Han menar att EU ska agera förebild eftersom EU styr lagstiftning i området kring biologisk mångfald. Han vill att EU ska agera kraftfullt på FNs Climate Change Conference (COP) och att Sverige kan lägga tryck på EU för att leda förändring framåt.

Lantmännen svarade i sessionen för företag på en liknande fråga under webinariet så här:

På Lantmännen använder vi inte begreppet regenerativt jordbruk, men vi ser att det är jätteviktigt att ha en långsiktig bördighet i åkermarken. Vi måste bruka marken, inte förbruka den. Det är en förutsättning att systemen framöver har en lika hög produktivitet som idag. Annars behöver vi ta mer åkermark i bruk för att försörja en växande befolkning, vilket då skulle sätta ytterligare tryck på den biologiska mångfalden. Så ett randvillkor är att produktiviteten inte får gå bakåt.

WWF anser våra beslutsfattare måste ta ledarskap och påskynda kraftfulla insatser för naturen. Krisen för den biologiska mångfalden berör alla och måste lyftas betydligt högre på den politiska agendan. Det krävs ett starkt ledarskap från högsta politiska nivå och alla delar av regeringen. För att stärka förutsättningarna för svenskt genomförande vill WWF se en samlad nationell plan för biologisk mångfald, liknande klimathandlingsplanen.

WWF svarar: Kriserna kring klimatet och den biologiska mångfalden ger oss nya spelregler som vi måste förhålla oss till. Det handlar om att minska uttaget av jungfruliga resurser, så till exempel: Hur kan ditt bolag använda mer återvunna material, tillverka produkter som lever längre, erbjuda delningsprodukter som används flera gånger? När produkten är utsliten, går den att plocka isär för att återvinna materialet?

Även det finansiella systemet behöver stödja utvecklingen, och bidra till att prissätta resurserna efter det verkliga värdet. Finansiella aktörer kan också jobba med att sätta vetenskapliga mål för klimat och biologisk mångfald på sin egen verksamhet och sina portföljbolag, analysera sina egna risker och påverkansområden samt jobba för att öka transparensen.

Lantmännen svarar: Vi behöver nya spelregler, där vi hittar affärer som kan växa på ett hållbart sätt. Framför allt handlar det om att bryta kopplingen med det fossila.

AP7 svarar 20.32 in i denna del av sändningen: Vi hoppas verkligen det. TNFD tar ett större helhetsgrepp, så klimatet är en del av detta också. Men även för att man tittar på ”double materiality”, det vill säga både vad riskerna är för företagen och vilken påverkan det har på miljön. Så ju fler som engagerar sig nu, desto större möjlighet att vi får ett verktyg som faktiskt används av marknaden. Här vill vi uppmana så många som möjligt att gå in och lämna feedback på den version som finns ute tillgänglig nu.

WWF svarar: Idag är vårt ekologiska fotavtryck såpass stort att vi överutnyttjar planeten med mer än 75 procent. Vi behöver därför halvera avtrycket från produktion och konsumtion. Eftersom alla företag både påverkar och är beroende av naturens resurser är detta en fråga som alla företag behöver förstå, adressera och agera på om de vill överleva på sikt.
WWF anser att ett företag behöver ta ett helhetsgrepp och arbeta med båda pilarna nedan:

Det innebär att du behöver:

1. Ha koll på din produkt och värdekedja. Spårbarhet och transparens är därför viktigt.
2. Förstå din påverkan. Gör en analys och kartläggning, ta hjälp av verktyg för att se var ni har störst påverkan. I början av nästa år släpper till exempel WWF ett riskfilter för biologisk mångfald.
3. Sätt vetenskapliga mål för klimat och natur.
4. Börja agera nu – detta måste in i affärsplanerna för 2023.
5. Samverka med andra – ta hjälp av forskare, NGOer och initiativ som Business for Nature som samlar företag att tillsammans driva frågor kring biologisk mångfald.

Lantmännen svarar: Vi ser det som viktigt att man här hittar branschöverkommelser för att ta bort konkurrensen. Att det finns en gemensam bottenplatta, som är antingen lagmässig eller marknadsdriven. Det viktiga är att man inte sätter lagkraven utifrån lantbruket utan ser på det utifrån konsumentperspektivet – annars är risken att det driver mot ökad och kanske mindre hållbar import istället.

WWF svarade under webinariet 28.36 in i näringslivssessionen: Nej, snarare att företag kan dra nytta av det arbete som man under många år redan gjort för klimatet, och nu applicera det i arbetet med biologisk mångfald. Mycket av processerna och strukturerna finns redan på plats i företagens arbete, vilket är positivt.

WWF svarar: Enligt Världsekonomiskt Forum är mer än hälften av världens BNP beroende av fungerande ekosystem. Detta innebär förstås risker för bolag. Om till exempel ett ekosystem drabbas kan du få brist på råvaror, du kanske inte har rent vatten till din produktion, bin som pollinerar grödor, eller mark som längre går att odla på. Andra risker kan vara att ditt varumärke drabbas eller att investerare inte vågar investera i ditt bolag längre för att du inte har tillräckliga insikter i hur bolaget påverkar naturen.

WWF svarar: Science Based Targets Network ska släppa den första versionen av målen för natur under första kvartalet 2023, men redan nu finns interim vägledning ute som går att läsa mer om.

WWF anser att de ekonomiska incitamentsstrukturerna måste ändras i grunden om vi ska klara våra miljömål. Därför har WWF tagit fram ett förslag om att börja en process som ska arbeta fram hur detta kan se ut. Förslaget – som kallades ”A Roadmap to a Nature Positive Economy” presenterades för första gången på miljökonferensen Stockholm +50 i juni 2022. Processen behöver ha politiskt mandat för att få största möjliga inverkan, och därför har dialoger med bl.a. Finland och Nigerias regeringar som visat intresse för att driva frågan vidare inletts.

Almi svarade under webinariet 27.13 in i näringslivssessionen:

1. Kartlägg er verksamhet och identifiera tre väsentliga områden som berör er. Ta hjälp om ni behöver, till exempel från Almi eller annan aktör som kan vägleda er.
2. Sätt mål för vad ni vill utveckla och hitta affärsmöjligheter kopplat till dessa
3. Äg dessa väsentliga områden fullt ut, satsa på att bli bäst på det ni gör. Jobbar du på ett tvätteri, se till att du har koll på kemikalier, vatten och arbetsmiljö. Har du ett transportföretag, se till att ha koll på fordonsparken, era rutter och på arbetsmiljön. Säkerställ att ni har koll på era tre viktigaste frågor.

Lantmännen svarade 25.30 under webinariets näringslivsdel:
På Lantmännen använder vi inte begreppet regenerativt jordbruk, men vi ser att det är jätteviktigt att ha en långsiktig bördighet i åkermarken. Vi måste bruka marken, inte förbruka den. Det är en förutsättning att systemen framöver har en lika hög produktivitet som idag. Annars behöver vi ta mer åkermark i bruk för att försörja en växande befolkning, vilket då skulle sätta ytterligare tryck på den biologiska mångfalden. Så ett randvillkor är att produktiviteten inte får gå bakåt.

Lantmännen svarar: Likt det svar vi gett ovan på frågan om hur företag ska komma igång med arbetet, ser vi att vi behöver hitta branschöverenskommelser, som kan vara lagmässiga eller marknadsdrivna. Men det är viktigt att det blir konkurrensneutralt.

WWF svarar: Ja, till viss del händer det saker även om det förstås fortfarande finns mycket att göra på detta område. Redan i början av nästa år släpper till exempel WWF ett riskfilter för biologisk mångfald, som syftar till att hjälpa företag att kartlägga just risker och beroenden kring biologisk mångfald i värdekedjan. Detta verktyg bygger på många globala datakällor kopplade till biologisk mångfald samt WWFs befintliga vattenriskfilter, som hjälper företag att kartlägga sina största vattenrisker i frågan.
Andra verktyg som också bygger på vetenskapliga rön och data är de från Science Based Targets som hjälper företag att sätta mål för klimat och natur (det senare släpps under nästa år). Science Based Targets initiative släppte nyligen också ett verktyg som kallas FLAG, som riktar sig specifikt till företag med verksamhet i landintensiva sektorer, som mat, jordbruk och skog. Detta verktyg tar med både utsläpp och upptag av växthusgaser som uppstår vid aktiviteter i dessa sektorer, och kan fungera som en brygga över till att sätta mål för biologisk mångfald (som kommer under 2023).

Vi ser också en utveckling där drönarövervakning kan ge företag insikter om påverkan från olika grödor som soja, bomull och palmolja. Så det finns mycket spännande på gång, som kan hjälpa företag att få ett tydligare och mer konkret grepp kring värdekedjans påverkan och beroende. Men i väntan på att dessa verktyg kommer behöver vi jobba och skala upp arbetet kring dessa frågor redan idag, vi har inte tid att vänta.

Lunds kommun svarade under webbinariet: Vi har med medborgarna med mycket det vi gör. Vi jobbar med Klimatneutralt 2030 där vi försöker få ungdomarna i det arbetet. Vi försöker få uppmärksamma vad som är positiv. Lokala företag och medborgarna blir inspirerad. Lunds kommun har nämnt att när man kan visa klimatåtgärder som har genomförts, var ingen stor uppoffring för människor, det skapar ett bra liv på kommunen. När människor upplever att minska utsläppen kan gå hand i hand med ett bra liv i kommunen blir då enklare att acceptera.