Gå till huvudinnehållet
Utter

Utter

Det pigga och lekfulla mårddjuret

Tillstånd i världen

  • NT

Nära hotad (Near Threatened)

En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid.

Antal i det vilda (år 2015 i Sverige)

2 000

Källa: Artdatabanken

🖤

Vill du stödja?

Bli Östersjöfadder nu!

Bli Östersjöfadder

  • Vetenskapligt namn

    Utter (Lutra lutra)

  • Storlek och livslängd

    Storlek: 90-120 cm lång inklusive svansen
    Vikt: Väger 4-12 kg, hanarna är större än honorna
    Livslängd: Troligtvis 4 år, men i fångenskap kan de bli upp till 15 år.
    Dräktighetstid: 62 dagar

Uttern (Lutra lutra) är ett mårddjur och släkt med järv, mård, grävling, iller, vessla, hermelin och mink. Det finns olika utterarter i världen. Den vi har i Sverige är den euroasiatiska uttern som har sin utbredning i hela Europa förutom Island. Den lever också i stora delar av Asien och norra Afrika.

I Europa minskade antalet uttrar drastiskt efter 1950-talet och nu finns bara täta och livskraftiga stammar i Skottland, på Shetlandsöarna och Irland, längs nordnorska kusten och i östra Europa. Uttern ökar på flera håll i Sverige och ses nu på platser där den inte har setts på flera årtionden

Gillar fisk

Uttern är ett rovdjur som till stor del livnär sig på fisk. Den lever nära vatten, vid sjöar och åar, längs kuster och i skärgården. Uttern jagar det som är lättast att fånga. På våren är braxen och gädda vanliga byten i näringsrika sjöar. Där kan uttern hitta lekande fiskar på grunt vatten. Under den varma årstiden äter uttern bland annat kräftor och på vintern hittar den lättast groddjur i strandbrinkar eller i bottenmaterial. Den jagar och är aktiv främst nattetid.

Anpassad till ett vattenliv

Uttern vandrar ibland långa sträckor på land mellan olika vattendrag. Den kan se lite klumpig ut när den kutryggigt med skumpiga språng tar sig fram på land. När den rör sig i vattnet ser det däremot lätt och smidigt ut. Uttern är väl anpassad till ett vattenliv där den kan fånga sin mat. Mellan tårna finns simhud och pälsen är tät av underull som håller huden varm och torr. Den har små öron och korta ben och när den dyker stänger den öronöppningarna och näsborrarna. Med sin långa kropp och långa kraftiga svans tar den sig lätt fram i vattnet. När den simmar svänger den vågformigt med hela kroppen och paddlar med fötterna.

Hemområden

Liksom de flesta andra däggdjur har uttrar hemområden där de huvudsakligen uppehåller sig. Ett hemområde är ett geografiskt avgränsat område som innehåller nödvändiga resurser som mat och lämpliga boplatser. Hanarnas och honornas hemområden kan överlappa varandra. Hanarnas hemområden är ofta större än honornas. Hemområdena patrulleras noggrant och markeras med spillning. Spillningen placeras ofta på väl synlig platser som högst upp på stenar och tuvor nära vattnet.

Utter
Utter
Utter

Bli fadder 

WWF arbetar för att rädda uttern

Världsnaturfonden WWF startade 1975 ”Projekt Utter” i samarbete med Jägarförbundet och Naturskyddsföreningen. Syftet var att ta reda på varför det blivit så få uttrar.

Med stöd av WWF analyserade Naturhistoriska riksmuseet ett stort antal upphittade döda uttrar. Resultatet visade att den troligaste anledningen till att uttrarna blivit så få var höga halter av miljögifter, främst PCB.

WWF har varit med och stöttat ett antal inventeringsmoment. Huvudsyftet har varit att öka kunskapen om utterns status (fördelning och täthet) i Sverige och stärka dess nuvarande svaga stam.

I södra Sverige har WWF under senare år arbetat med att skapa fler och bättre miljöer för uttern. Våtmarker har anlagts och markägare har informerats. Vattenanpassade skogsbruksplaner har också tagits fram.

Projekt Utter har tillsammans med Vägverket också anlagt utterpassager vid ett antal broar för att minska risken att uttern blir påkörd. Uttern simmar nämligen ogärna under broar utan väljer ofta landvägen. Det innebär att den ibland måste gå upp och passera en trafikerad väg.

Fakta om utter

  • Vattenanpassat mårddjur
  • Väger 4-12 kg, hanarna är större än honorna
  • 90-120 cm lång inklusive svansen
  • Lever ensamma större delen av året
  • Mest aktiv på natten
  • Kan hålla andan i 45 sekunder
  • Äter fisk, kräftdjur, groddjur, småfågel och små däggdjur
  • Håller hemområden som regelbundet patrulleras och markeras med hjälp av spillning
  • Honan är dräktig 62 dagar och föder sina ungar i gryt under senvår-försommar
  • Föder 2-4 ungar, som stannar ungefär 1 år hos honan
  • Livslängden är troligtvis 4 år, men i fångenskap kan de bli upp till 15 år.
  • Inga naturliga fiender, hoten kommer från människor bland annat miljögifter och förstörda livsmiljöer.
  • Fredad sen 1968, innan dess jagades den intensivt
  • Rödlistad, kategori sårbar
Utter

Vad är ett mårddjur?

Uttern tillhör familjen mårddjur. Typiskt för mårddjur är att de har en lång kropp med korta ben somt fem tår på varje fot och en häldyna på framfoten.

I Sverige har vi utter, järv, grävling, mård, hermelin, vessla, iller och mink som hör till familjen mårddjur.

Svensk skärgård

Östersjöfadder

  • Östersjön är ett av världens mest förorenade hav
  • Döda bottnar lika stora som en yta 1,5 gånger så stor som Danmark
  • Som fadder hjälper du oss stoppa överfisket och övergödningen!
Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som Östersjöfadder bidrar du månadsvis via autogiro regelbundet till WWFs arbete för att skydda marina områden, restaurera våtmarker och minska övergödningen — för ett friskt och levande Östersjön.

Fyll i uppgifter

Faktureringsdetaljer

Sverige

Signera autogiro

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Dela gärna:

Senast ändrad 20/02/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se