Utter
Det pigga och lekfulla mårddjuret
Det pigga och lekfulla mårddjuret
En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid.
Källa: Artdatabanken
Utter (Lutra lutra)
Storlek: 90-120 cm lång inklusive svansen
Vikt: Väger 4-12 kg, hanarna är större än honorna
Livslängd: Troligtvis 4 år, men i fångenskap kan de bli upp till 15 år.
Dräktighetstid: 62 dagar
Uttern (Lutra lutra) är ett mårddjur och släkt med järv, mård, grävling, iller, vessla, hermelin och mink. Det finns olika utterarter i världen. Den vi har i Sverige är den euroasiatiska uttern som har sin utbredning i hela Europa förutom Island. Den lever också i stora delar av Asien och norra Afrika.
I Europa minskade antalet uttrar drastiskt efter 1950-talet och nu finns bara täta och livskraftiga stammar i Skottland, på Shetlandsöarna och Irland, längs nordnorska kusten och i östra Europa. Uttern ökar på flera håll i Sverige och ses nu på platser där den inte har setts på flera årtionden
Uttern är ett rovdjur som till stor del livnär sig på fisk. Den lever nära vatten, vid sjöar och åar, längs kuster och i skärgården. Uttern jagar det som är lättast att fånga. På våren är braxen och gädda vanliga byten i näringsrika sjöar. Där kan uttern hitta lekande fiskar på grunt vatten. Under den varma årstiden äter uttern bland annat kräftor och på vintern hittar den lättast groddjur i strandbrinkar eller i bottenmaterial. Den jagar och är aktiv främst nattetid.
Uttern vandrar ibland långa sträckor på land mellan olika vattendrag. Den kan se lite klumpig ut när den kutryggigt med skumpiga språng tar sig fram på land. När den rör sig i vattnet ser det däremot lätt och smidigt ut. Uttern är väl anpassad till ett vattenliv där den kan fånga sin mat. Mellan tårna finns simhud och pälsen är tät av underull som håller huden varm och torr. Den har små öron och korta ben och när den dyker stänger den öronöppningarna och näsborrarna. Med sin långa kropp och långa kraftiga svans tar den sig lätt fram i vattnet. När den simmar svänger den vågformigt med hela kroppen och paddlar med fötterna.
Liksom de flesta andra däggdjur har uttrar hemområden där de huvudsakligen uppehåller sig. Ett hemområde är ett geografiskt avgränsat område som innehåller nödvändiga resurser som mat och lämpliga boplatser. Hanarnas och honornas hemområden kan överlappa varandra. Hanarnas hemområden är ofta större än honornas. Hemområdena patrulleras noggrant och markeras med spillning. Spillningen placeras ofta på väl synlig platser som högst upp på stenar och tuvor nära vattnet.
Världsnaturfonden WWF startade 1975 ”Projekt Utter” i samarbete med Jägarförbundet och Naturskyddsföreningen. Syftet var att ta reda på varför det blivit så få uttrar.
Med stöd av WWF analyserade Naturhistoriska riksmuseet ett stort antal upphittade döda uttrar. Resultatet visade att den troligaste anledningen till att uttrarna blivit så få var höga halter av miljögifter, främst PCB.
WWF har varit med och stöttat ett antal inventeringsmoment. Huvudsyftet har varit att öka kunskapen om utterns status (fördelning och täthet) i Sverige och stärka dess nuvarande svaga stam.
I södra Sverige har WWF under senare år arbetat med att skapa fler och bättre miljöer för uttern. Våtmarker har anlagts och markägare har informerats. Vattenanpassade skogsbruksplaner har också tagits fram.
Projekt Utter har tillsammans med Vägverket också anlagt utterpassager vid ett antal broar för att minska risken att uttern blir påkörd. Uttern simmar nämligen ogärna under broar utan väljer ofta landvägen. Det innebär att den ibland måste gå upp och passera en trafikerad väg.
Uttern är inte farlig utan flyr ganska snabbt undan från oss människor. Som alla rovdjur har den vassa tänder och klor
Uttern är ett rovdjur och äter mest fisk. Men den är inte så kräsen utan äter det som finns och bytesdjur det finns gott om. Även groddjur, kräftor, större insekter, fåglar och mindre däggdjur går bra. Så vad uttern äter beror på var den lever (den håller alltid till i anslutning till vatten) samt årstid. En vuxen utter äter ca 1-1,5 kg fisk per dag.
Vi vet inte hur många uttrar det finns. På 70-talet gjordes en inventering som visade att utterns situation i stora delar av landet var ytterst allvarlig och uttern har varit klassas som sårbar (VU) på rödlistan under flera år. Idag har uttern återhämtat sig tack vare utplanteringar. Att de är fler syns bland annat i statistiken av viltolyckor. Idag kan man åter ha lyckan att få se en utter!
En utter är ganska tystlåten, och hör du den är det antagligen ett plaskande ljud när den dyker ned i vattnet. Den kan göra visslande läten och ibland låta lite som katter som bråkar. Uttrar kommunicerar med varandra främst genom doftmarkeringar. Ofta med hjälp av spillning eller ett sekret från analkörtlarna som placeras på strategiska platser. Andra uttrar kan då få information om kön, närvaro och parningsstatus hos den markerande uttern.
Uttern tillhör familjen mårddjur. Typiskt för mårddjur är att de har en lång kropp med korta ben somt fem tår på varje fot och en häldyna på framfoten.
I Sverige har vi utter, järv, grävling, mård, hermelin, vessla, iller och mink som hör till familjen mårddjur.
Senast ändrad 11/06/24