Gå till huvudinnehållet
Staplade stenar på en strand

Byggstenar för
hållbar ekonomi

Det ekonomiska systemet och de finansiella kapitalströmmarna skapar förutsättningar för utveckling – både hållbar och icke-hållbar sådan. För att hejda förlusten av biologisk mångfald och minska de ekologiska fotavtrycken tillräckligt behöver ekonomin och de finansiella flödena anpassas till att rymmas inom naturens ramar. Ekosystemtjänster och biologisk mångfald behöver synliggöras inför viktiga beslut och investeringar. Ekonomiska modeller och indikatorer, liksom investeringsströmmar, behöver anpassas så att de styr mot hållbarhet.

Synliggöra biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Vår ekonomi och hela samhället bygger på naturens ekosystemtjänster. Det är service som naturen utför spontant – produkter, tjänster och värden – och som vi människor drar nytta av. Naturen tar upp koldioxid, jämnar ut temperaturen, bidrar till att blommor pollineras och att frön sprids. Vi får mat, rent vatten, syre, energi och mediciner – och platser där vi kan koppla av. Naturen ger oss även immateriella och känslomässiga värden. Allt detta kan räknas in bland ekosystemtjänsterna. Vi är helt beroende av dessa tjänster från naturen. Ändå tar vi dem lätt för givet och de är i stort sett osynliga inom dagens ekonomiska system, modeller och räknesätt. Det är sällsynt att ekosystemtjänsterna ens omnämns i rapporter om ekonomisk framgång och utveckling. Samtidigt har försök att värdera dem i monetära termer visat att värdet av naturens ekosystemtjänster kan beräknas till svindlande 125 tusen miljarder dollar om året, enligt WWF Living Planet Report 2018.

Naturens värde för människan genom naturresurser och ekosystemtjänster. Källa: WWF Living Planet Report 2018. Anpassad bild från Van Oorschot, M. et al.

Människans nyttjande sätter hårt tryck på ekosystemtjänsterna. Naturen och den biologiska mångfalden sätts under allt hårdare press. Vi måste nu sköta om och reparera ekosystemen för att säkerställa arternas och vår framtida överlevnad. En aspekt av detta är till exempel att synliggöra ekosystemtjänster och hur dessa påverkar och påverkas av den (av människan skapade) ekonomiska utvecklingen, idag och på sikt.
Läs mer om ekosystemtjänster och biologisk mångfald i Living Planet Report.

 

 

 

 

Hjälp bina och värna den biologiska mångfalden. Foto: Ola Jennersten

ekosystemtjänster

Var tredje tugga är beroende av pollinerande insekter

Idag är 75 procent av de stora grödorna på jorden beroende av djur som pollinatörer. Lite förenklat kan man säga att var tredje tugga direkt eller indirekt är beroende av pollinerande bin. De pollinerande insekterna är framför allt 20 000 arter av bin men även flugor, fjärilar, getingar och skalbaggar. Fåglar, fladdermöss och andra djur hjälper också till.

Ekonomiskt ökar pollineringen det globala värdet av växtproduktionen med 235–577 miljarder dollar per år för odlarna. Även småbrukare är extremt beroende av den. De pollinerande arterna har minskat stort i framför allt USA och nordvästra Europa konstaterar FN-organet IPBES i sin tvååriga studie som publicerades 2016.

(Källa: LPR 2018, svensk sammanfattning)

 

Anpassa ekonomiska modeller och indikatorer till att styra mot hållbarhet

För att möjliggöra ett gott liv för alla inom ramen för en planet behöver de modeller som styr dagens ekonomiska system anpassas. Ett fokus på ekonomisk tillväxt som driver på en ständigt ökande konsumtion av jordens resurser är i längden inte hållbart. Det visar inte minst dagens negativa trender med minskande biologisk mångfald och ökande ekologiska fotavtryck. Det mått som används för att mäta ekonomisk tillväxt, bruttonationalprodukten (BNP), beräknar det sammanlagda värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Detta mått används i både Sverige, EU och resten av världen. Men det är ett ganska trubbigt mått som ger långt ifrån hela bilden av samhällets utveckling eller välmående. Miljö- och social påverkan synliggörs till exempel inte i BNP-måttet. Det behövs bättre sätt att mäta ekonomisk utveckling och framgång på – sätt som hjälper oss att styra mot hållbarhet. Att detta inte fungerar idag illustreras exempelvis i en forskningsstudie från Lunds universitet, som visar att länder med hög BNP genomgående har större ekologiskt fotavtryck och högre koldioxidutsläpp per person än länder med lägre BNP (Fritz & Koch, 2016).

 

 

Exempel på sådant som påverkar och påverkas av ekonomiska modeller:
  • Hur framgång och välstånd i ett land eller samhälle mäts och vilka nyckeltal och indikatorer som används för detta.
  • Hur naturen i sig, naturresurser och ekosystemtjänster värderas – både i ekonomiska termer och bredare. I dagsläget syns värdet av ekosystemtjänster, biologisk mångfald och naturresurser mycket sällan på ett tillfredsställande sätt i ekonomiska kalkyler. Ren luft, vattentillgång, livskraftiga artbestånd och fungerande ekosystem värderas knappt eller inte alls ur ett finansiellt perspektiv – trots att de utgör själva förutsättningen för samhällets välstånd och utveckling.
  • Hur affärsmodeller utvecklas, hur näringslivet bedriver sin verksamhet och vilka effekter detta får.
  • Vilka finansieringsmodeller som finns tillgängliga för att kunna skala upp nya innovationer och hållbara lösningar.
WWF anser att det behövs:
  • Internationellt samarbete för att införa ett globalt accepterat system som mäter ekonomiska och icke-ekonomiska värden av naturkapital och ekosystemtjänster.
  • Utveckling av kompletterande välfärdsmått till BNP, där sociala och miljömässiga indikatorer utgör självklara delar.

 

 

Styra om finansiella flöden

För att kunna nå våra globala mål och ett gott liv för alla inom ramen för en planet behöver investeringar och kapitalströmmar riktas till sådant som behövs för att bygga detta hållbara samhälle, och bort från sådant som underminerar det. De regleringar som styr finansiella flöden behöver anpassas.

Hur statlig finansiering (till exempel från statliga pensionsfonder, statlig klimatfinansiering eller via utvecklingsbanker) och privata investeringar (till exempel från banker, fondbolag och övriga näringslivet) riktas, har avgörande betydelse för om vi ska nå hållbarhet inom naturens gränser.

WWFs övergripande mål för 2050 är att biologisk mångfald i världens mest unika naturmiljöer är bevarad och erbjuder en hållbar framtid för alla, att mänsklighetens ekologiska fotavtryck ryms inom jordens biologiska kapacitet och att resurserna är rättvist fördelade. Dessa mål går bara att uppnå om hållbar utveckling integreras i beslutsprocesser för ekonomisk redovisning, finansiering och investeringar.

 

 

Exempel på sådant som påverkar investeringar och finansiella flöden:
  • Hur banker, försäkrings- och fondbolag placerar sina uppdragsgivares kapital då de finns på sparkonton, i försäkringar eller i pensionsfonder.
  • Vilka riktlinjer och placeringskriterier kapitalägare inkluderar i sina mandat för förvaltning av sitt kapital.
  • Hur styrmedel, direkt eller indirekt subventionerar vissa verksamheter framför andra (till exempel subventioner till fossil energi och jordbruk).
  • Vilka hållbarhetskriterier utvecklingsbankerna har för lån och krediter till projekt i utvecklingsländer.
  • Vilka hållbarhetskriterier ett lands exportkreditnämnd har då de ställer ut garantier till exportgenererande verksamheter.
  • På vilka sätt markinvesteringar sker och hur dessa påverkar markanvändningen ur ett hållbarhetsperspektiv.
  • Vilka kriterier kommuner och myndigheter har då de upphandlar varor och tjänster och vilka hållbarhetseffekter det får.
  • Vilka finansieringsmodeller som finns tillgängliga för att nya innovationer och hållbara lösningar ska nå ut i större skala.
WWF anser att regeringen tillsammans med kapitalägare och kapitalförvaltare behöver:
  • Utveckla nya finansiella kriterier som styr offentliga och privata investeringar till hållbara företag, projekt och system i enlighet med vetenskapliga underlag för en omställning mot hållbar utveckling.
  • Stimulera innovativa finansieringsmodeller för ökade investeringar i innovationer och nya tekniker som möjliggör hållbar utveckling i både offentliga och privat sektor.

 

Solpaneler i Andalusien, Spanien

Från fossilt till förnybart

Den ekonomiska utvecklingen fram till idag har drivits på mycket med hjälp av energi från fossila resurser som kol, olja och naturgas. Fossila bränslen har många negativa miljökonsekvenser, bidrar bland annat till klimatförändringar som motverkar en långsiktigt hållbar utveckling. Detta är ett tydligt exempel på ett område där WWF ser ett akut behov av att snabbt styra om finansiella flöden – investeringar, från fossil till förnybar energi och till sådant som stimulerar en effektivare energianvändning.

Panda bakom träd, Kina

Vad WWF gör inom ekonomi och finans

Inom ekonomi och finans arbetar WWF exempelvis för en hållbar blå ekonomi och de för människan så livsviktiga haven. Under rubriken Investera för en planet ryms arbetet för att stora kapitalägare ska styra om investeringar i linje med klimatavtalet från Paris.

Läs här

Har du frågor om WWFs arbete med ekonomi och finans?
Skicka ett mejl till ekonomi-finans@wwf.se
planeten-foto-bjorn-.jpg

Kämpa med oss mot naturkrisen

På drygt 50 år har populationerna av vilda ryggradsdjur minskat med 69 procent i genomsnitt* och ofattbara 1 miljon arter är riskerar att försvinna**.  Men det är inte för sent att ändra den negativa utvecklingen.

Stötta vårt arbete för en levande planet –  bli Planetfadder!

*Visar undersökningar av 31 821 populationer hos 5 230 arter av vilda ryggradsdjur, mellan åren 1970 och 2018. Källa: Living Planet Report 2022. **Källa: IPBES Global Assessment on Biodiversity and Ecosystem Services, 2019

Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som Planetfadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till arbetet för att bevara den biologiska mångfalden och kämpa mot klimatförändringarna.

Bli Planetfadder – hjälp oss kämpa för en levande planet.

Fyll i uppgifter

Faktureringsdetaljer

Sverige

Signera autogiro

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Dela gärna:

Senast ändrad 06/04/23

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se