EU-valet är ett av de största demokratiska valen i världen med val vart femte år. Då väljs över 700 ledamöter till Europaparlamentet vilka representerar medborgarna i de viktiga besluts som fattas inom EU. Beslut som tas på EU-nivå påverkar cirka en halv miljard människor och spelar även stor roll för det globala miljöarbetet.
EU fattar beslut som påverkar medborgarnas dagliga liv. EU ansvarar för många viktiga och praktiska frågor – vare sig det rör sig om att hjälpa företag att hantera finanskrisen eller att minska arbetslösheten. EU arbetar också för en bättre miljö och säkrare livsmedel samt en miljöpolitik ska skydda miljön och värna om folkhälsan, klimatet och den biologiska mångfalden
Inför EU-valet den 9 juni 2024 kämpar WWF för att få kandidater i alla länder att lova att arbeta för ett hållbart Europa som respekterar gränserna för vår planet.
Läs mer om våra prioriterade frågor inför kommande mandatperiod.
WWF vill att det inom EU sätts ett mål om klimatneutralitet senast 2040. Detta för att kunna hålla Parisavtalets mål på 1,5°C inom räckhåll och undvika de värsta effekterna av klimatkrisen.
WWF vill också att EU ska fastställa ett målår fär att upphöra med användningen av kol, fossilgas och olja.
WWF vill att man inom EU ska sätta vetenskapsbaserade och kvantifierade mål inom EU för stora livsmedelsproducenter, leverantörer och återförsäljare för inköp, reklam, marknadsföring och försäljning av hållbar och hälsosam mat.
WWF vill också mobilisera EU:s långtidsbudget för att bygga ett hållbart livsmedelssystem för alla. Skadliga subventioner måste fasas ut, och jordbrukarnas inkomststöd gradvis omfördelas till åtgärder för miljö och klimat.
WWF vill att EU ska anta och genomföra lagstiftning för att styra om alla miljöskadliga subventioner på nationell och EU-nivå för att i stället stödja den gröna omställningen.
WWF vill att EU:s och medlemsstaternas investeringar i naturen ska fördubblas, till minst 50 miljarder euro per år.
Genomförandet av EU:s strategi för biologisk mångfald behöver förstärkas i linje med det globala ramverket för biologisk mångfald, bland annat genom att se till att alla EU:s medlemsstater antar och genomför ambitiösa nationella handlingsplaner för biologisk mångfald.
WWF vill också att EU antar och genomför ett nytt ramverk för klimatanpassning inom EU som prioriterar naturbaserade lösningar.
Fotografen Mattias Klum har fotat djur och natur över hela världen och sett värdet av att vi människor samarbetar för vår planet. Han säger att vi här i Europa har en unik möjlighet att gå samman genom EU för att skydda de fantastiska naturrikedomar som fortfarande finns kvar här.
Och det som beslutas inom EU får effekt! En stor del av medlemsländernas egna miljölagar påverkas av EU-regler, och även andra länder påverkas av EUs politik.
I en ny WWF-rapport uppskattas att medlemsstaterna kanaliserar mellan 34 och 48 miljarder euros per år i stöd till aktiviteter som skadar naturen. En summa som är cirka 20-30 gånger så hög som den svenska miljöbudgeten. Rapporten undersöker miljöskadliga subventioner inom EU mellan 2021 – 2027 i Eus långtidsbudget och fokuserar specifikt på direktstöd för jordbruk, skogsbruk, fiske, transport och vattensektorer.
WWF har inför EU-valet frågat de svenska riksdagspartierna hur de tänker agera för klimatet och den biologiska mångfalden i EU. Sju av åtta partier uppger att de vill ha klimat och miljö som ett av EUs främsta prioriterade områden de kommande fem åren, men bara tre partier ställer sig bakom bindande mål för att skydda naturområden. Frågorna handlar bland annat om utfasning av fossila bränslen, livsmedelssystemet och EUs havs- och fiskepolitik. Svaren visar att skillnaden mellan våra svenska partier i många fall är stor. En majoritet av svenskarna vill att politiker ska göra mer för naturen och miljön. Omkring hälften anser också att politikerna är de som bär det största ansvaret för att stoppa klimatförändringarna. Det visar WWFs klimatbarometer, som släpptes den 26 mars 2024.
Under Järvaveckan deltog och modererade WWF, tillsammans med Naturskyddsföreningen, den miljöpolitiska utfrågningen. I vilken riktning vill partierna styra EU:s klimatpolitik? Vad krävs för att minska utsläppen? Hur vill partierna gynna och skydda den biologiska mångfalden?
Europaparlamentet är den enda direkt folkvalda EU-institutionen. Ledamöterna kallas EU-parlamentariker och deras uppgift är att besluta om EU:s budget och nya lagar, tillsammans med ministerrådet.
Europaparlamentet är tillsammans med Kommissionen och ministerrådet en av EUs tre demokratiska beståndsdelar. Parlamentets viktigaste uppgifter är att stifta lagar, ofta tillsammans med ministerrådet på Kommissionens förslag, samt att besluta om EUs budget.
Parlamentet ska ge förslag på samt godkänna vilka som utses till de politiska posterna i Kommissionen. Till parlamentet väljs var femte år 720 ledamöter varav 20 stycken går till svenska politiker. I dagsläget finns åtta svenska partier representerade bland dessa 20 platser.
Kärnan för Europaparlamentets arbete är de ämnesorienterade utskotten. I utskotten behandlar ledamöterna EU-kommissionens lagförslag. Det finns 20 ständiga utskott. I de flesta av utskotten finns det svenska ledamöter.
För att få bilda en politisk grupp i Europaparlamentet måste flera krav uppfyllas. I gruppen ska det ingå minst 25 ledamöter från åtminstone en fjärdedel av länderna. En ledamot får inte ingå i flera grupper samtidigt.
Viktigare uppdrag, som posterna som utskottsordföranden eller rapportör för en viktig fråga, fördelas efter partigruppernas storlek. Ju större grupp, ju fler uppdrag får gruppen och även mer talartid i utskotten och kammaren.
När Europaparlamentet ska fatta beslut i olika frågor behandlas först betänkandena från utskotten i de politiska grupperna. Gruppen kan därefter lämna in olika ändringsförslag. Även om grupperna samordnar sig inför omröstningarna måste inte ledamöterna rösta som gruppen i stort.
Cirka 80 procent av medlemsstaternas nationella miljölagstiftning påverkas av beslut på EU-nivå.
Med cirka 7,5 procent av världens utsläpp och ett ledarskap i den internationella klimatpolitiken sedan decennier spelar EU en avgörande roll för hur världens länder ska klara av att bekämpa klimatförändringarna med sikte på max 1,5 grader. EUs medlemsländer har mer och mer gått mot att vara tjänsteekonomier som i stort är beroende av importerade naturresurser. Det gör oss särskilt utsatta. Vi påverkas inte enbart av klimatförändringar och miljöförstöring utan också när länder som vi importerar naturresurser ifrån drabbas av ekologiska förändringar och försämringar av ekosystemen som negativt påverkar deras förmåga att bidra med naturresurser till EU och resten av världen.
EUs miljö- och klimatpolitik är också viktig för att flytta fram positionerna globalt. Det koncentrerade välstånd som EUs medlemsländer innehar gör att unionen har tryck på sig att agera inom unionens gränser för att också ha trovärdighet i en global kontext. Utan ett pådrivande EU inom de globala miljö- och klimatforumen skulle de positiva krafterna försvagas för hur vi kan göra vår planet mer hållbar. Det är också EUs historiskt skarpa miljö- och klimatmål som banat vägen för tuffa internationella avtal, samt fått företag världen över att ställa tuffare krav på sina verksamheter.
Det är viktigt att EU även framöver fortsätter att gå i bräschen för en tuffare miljö- och klimatpolitik, såväl inom unionen som globalt sett. Vi står vid ett vägskäl där de beslut som fattas de kommande fem åren kommer att sätta ramarna för hur vi kan nå våra klimat- och miljömål. Därför är det av avgörande betydelse att vi får ett Europaparlament som kommer att stå upp för våra största utmaningar och viktigaste framtidsfrågor.
Trots insatser att bromsa förlusten av biologisk mångfald har den negativa trenden inte vänts. År 2021 hade bara 15 procent av livsmiljöerna inom EU god bevarandestatus och 81 procent dålig bevarandestatus, enligt Europeiska miljöbyrån. Det räcker inte att skydda kvarvarande värdefull natur. För att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald så att naturen är på väg mot återhämtning år 2030 behövs även omfattande återskapande av natur. Restaureringslagen, en lagstiftning om att återställa natur inom EU, har stor potential att bli den game changer som behövs. Det är också den första stora lagstiftningen om biologisk mångfald sedan livsmiljödirektivet lades fram för tre decennier sedan.
Läs mer om restaureringslagen
I Europaparlamentet i dag finns sju politiska grupper som samlar politiker från de olika EU-länderna med utgångspunkt i politisk tillhörighet. Även om grupperna samordnar sig inför omröstningarna måste inte ledamöterna rösta som gruppen i stort.
WWF EU har tillsammans med BirdLife Europe, Climate Action Network Europe, European Environmental Bureau, Transport & Environment granskat hur ledamöterna i Europaparlamentet röstat i frågor som rör natur, miljö och klimat under den gångna mandatperioden (2019-2024). Resultaten visar både hur de olika medlemsländernas partier röstat samt partigrupperna.
Läs granskningen på WWF EU
Läs mer om granskningen
EU kan kännas avlägset för många av oss. Men politiken i Bryssel har en enorm påverkan på vår miljö och klimat. De närmaste åren ska EU fatta avgörande beslut om klimatmål, jordbruk och naturskydd.
– Valet står mellan att fortsätta med dagens ohållbara matsystem, eller att styra EUs stora jordbrukssubventioner till sådant som förbättrar miljön och den biologiska mångfalden, säger Em Petersson, politiskt sakkunnig, WWF.
Expert vattenförvaltning och vattenresurser
Senast ändrad 03/06/24
