KLIMATBAROMETERN 2023

Vad är klimatbarometern?

WWFs Klimatbarometer har undersökt svenska folkets opinion runt klimat och miljö årligen sedan 2017, runt Earth Hour. Vi har borrat djupare i hur svenska folket ser på klimatfrågan och förlusten av biologisk mångfald, och ställt frågor kring vilka samhällsföreteelser man oroar sig för. Under de senaste sex åren har klimatförändringarna alltid legat i topp två bland de samhällsföreteelser som den svenska allmänheten oroar sig mest för. Vi har även undersökt hur befolkningen agerar i klimatfrågan och vad man vill att beslutsfattare ska göra. 2023 har vi sett ett ökat tryck på att politikerna ska agera för klimatet och naturen – särskilt från folk utanför storstäderna, jämfört med förra året.

WWF Klimatbarometer 2023 har genomförts av Kantar Public på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Den bygger på lite mer än 2000 intervjuer med svenska allmänheten 18-79 år och är riksrepresentativ. Datainsamlingen genomfördes i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen mellan 16-27 mars 2023.

Sammanfattning WWFs Klimatbarometer 2023: Ökat tryck på att politikerna ska agera för klimatet och naturen

WWFs Klimatbarometer 2023 visar att det skett en jordskredsökning, bland svenskar utanför storstäderna, som anser att politikerna ska agera för klimatet. Hela 70 procent menar att politikerna borde göra mycket mer för att begränsa klimatförändringarna – jämfört med 60 procent förra året. Det finns en stark opinion bland hela Sveriges befolkning för att politikerna ska göra mer, en av tre av tycker att Sveriges klimatmål ska skärpas. Två av tre anser att regeringen borde satsa mer resurser på att Sverige ska leva upp till FNs globala mål, att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030.

Krig ligger i topp för de samhällsföreteelser som man oroar sig för, medan klimatet kommer på andra plats. Bland de unga, 18-29 år, är det dock klimatförändringarna som toppar oron. De miljöfrågor som toppar oron utöver klimatet, är miljöförstöring och förlust av biologisk mångfald. Unga oroar sig också i högre grad för förlust av biologisk mångfald, än vad genomsnittet av allmänheten gör.
Kollektivtrafik hamnar i topp bland respondenterna av de viktigaste klimatpolitiska åtgärder man vill att beslutsfattarna ska genomföra, såväl bland de svarande i städerna som på landsbygden.
Sju av tio anser att politiker och beslutsfattare borde göra mycket mer för att begränsa klimatförändringarna.
Två av tre anser att regeringen ska satsa mer resurser för att Sverige ska leva upp till FNs globala mål om att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030.
En av tre uppger att de tycker Sveriges klimatmål ”att senast 2045 uppnå netto-noll utsläpp” borde skärpas. 64 procent anser att ”regeringen borde satsa mer resurser för att Sverige ska leva upp till FNs globala mål att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030”.
Fyra av tio uppger att de är beredda att betala mer ur egen ficka för mer hållbar mat.
Det finns ett stort folkligt stöd att skydda mer natur i Sverige. Drygt sju av tio uppger att det är viktigt för dem att Sverige skyddar 30 procent av vår natur till år 2030, det mål som världens ledare antog på FN-mötet COP15 i Montreal i december.
En klar majoritet vill att regeringen satsar mer resurser på att Sverige ska leva upp till FN:s globala mål att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030.

Läs hela Klimatbrometern (PowerPoint)

Ungas röster

Bland de unga, 18-29 år, toppar klimatförändringarna oron. Unga oroar sig också i högre grad för förlust av biologisk mångfald, än vad genomsnittet av allmänheten gör.

Vi unga är medvetna om att klimatförändringarna har en direkt påverkan på vår framtid. Vi har höga förväntningar på våra ledare och beslutsfattare att vidta åtgärder för att hantera klimatförändringarna på ett ansvarsfullt sätt. Det är vår skyldighet att agera och ta ansvar för att skydda vårt klimat och vår miljö. Genom att arbeta tillsammans kan vi skapa en mer hållbar och trygg framtid för oss alla.
Mohamed Ahmed WWFs ideella ledarskapsprogram, WWF Sweden Youth.

Jag som är en väldigt naturnära människa har levt i ett med naturen sen jag föddes och ser spår av klimatförändringarna varje dag. Vi naturfolk, så kallade urfolken, ur mitt synfält samer och de som jobbar inom rennäringen ser stora konsekvenser för renarna och betet. Att det blir varmare påverkar alla djur och hur vi lever med naturen. Politiker måste lyssna på både ungas perspektiv och de som lever i ett med naturen.
Mikajosefin Jonsson Gehrke WWFs ideella ledarskapsprogram, WWF Sweden Youth.

Det är simpelt, det handlar om vår framtid. Planetens överlevnad är vår överlevnad. Politisk vilja är den avgörande drivfaktorn för förändringar då det leder till politisk handlingskraft, som är nyckeln till att reda ut klimatfrågan. Alldeles för stor del av politisk drivkraft idag styrs av strävan efter ekonomisk vinst, och rikedomar må köpa mycket, men inte en tidsmaskin.
Kimia Kazempour WWFs ideella ledarskapsprogram, WWF Sweden Youth.