Ingen annanstans på jorden är klimatförändringarna så tydliga som i Arktis. Här går uppvärmningen snabbast. Sommarisens yta har nästan halverats sedan 1978 och volymen har minskat med ofattbara 75%. Flera arter, däribland isbjörn och valross, är beroende av isen och hotas när deras livsmiljöer försvinner.
När havsisarna smälter bort under sommaren trängs valrossarna ihop på land i enorma flockar, och många ungar kläms till döds. Med mindre is ökar även den storskaliga jakten på naturresurser. För att undvika katastrofala effekter måste vi skydda Arktis nu! En frisk natur med ett rikt djurliv kan även skydda oss mot många av klimatförändringarnas konsekvenser.
Klimatet och biologisk mångfald hänger samman
Som Isbjörnsfadder hjälper du oss i vårt arbete för isbjörnarna, valrossarna och andra hotade arter, och gör så vi kan fortsätta kämpa för att bromsa den globala uppvärmningen.
Tidningen WWF Magasin digitalt fyra gånger per år, spännande läsning illustrerad med vackra naturfoton.
Polarrapporten (e-nyhetsbrev) fyra gånger per år med rapportering från WWFs klimatarbete och konkreta naturvårdsresultat.
Tillgång till WWFs Instagramkonto för faddrar där vi delar härliga bilder, filmer och du får möjlighet att följa oss i vårt viktiga arbete.
Den perfekta presenten till den som har allt – ge bort ett fadderskap för att rädda utrotningshotade djur! Ge bort en gåva som gör skillnad!
När havsisen drar sig tillbaka öppnar sig ishavet för sjöfart och exploatering av olja, gas, mineraler och fiske. Det är viktigt att detta regleras så att vi inte råkar ut för katastrofala oljeutsläpp och utfiskade hav.
På ingen annan plats på jorden är klimatförändringarna så tydliga som i Arktis. Flera arter är helt beroende av isen för sin överlevnad. Vi arbetar hårt för att ta reda på så mycket information som möjligt om hur vi på bästa sätt kan rikta våra insatser till ett Arktis som är i snabb förändring.
Basen för allt levande i Arktis kommer att förändras drastiskt när artsammansättningen av växt- och djurplankton blir annorlunda, när vattentemperaturen ökar och havsisen försvinner. Den kemiska strukturen kommer också att ändras, när ishaven försuras i snabb takt. Detta kan medföra att många djur som är beroende av kalk för för sin tillväxt av ben (som fiskar), eller för att bygga skal (som musslor) kommer att få det svårare.
Den illegala jakten av isbjörn i denna del av Ryssland uppskattas till 100-150 isbjörnar per år. Men sedan isbjörnspartullens tillkomst har denna tjuvjakt minskat kraftigt. Det beror på att isbjörnspatrullen har stort inflytande på andra jägare längs kusten och på att polisen efter påtryckningar från bland annat WWF har börjat ta fast tjuvjägare och ställa dem inför rätta.
Se vår film om hur Arktis och dess invånare påverkas när isarna smälter. Basen för allt levande i Arktis kommer att förändras drastiskt när artsammansättningen av växt- och djurplankton blir annorlunda när vattentemperaturen ökar och havsisen försvinner.
Se vår film om hur Arktis och dess invånare påverkas när isarna smälter. Basen för allt levande i Arktis kommer att förändras drastiskt när artsammansättningen av växt- och djurplankton blir annorlunda när vattentemperaturen ökar och havsisen försvinner.
Se Rhys Gerholdt från WWF i USA på plats i Arktis, då han berättar om situationen och om hur du kan hjälpa till som Isbjörnsfadder.
Se Rhys Gerholdt från WWF i USA på plats i Arktis, då han berättar om situationen och om hur du kan hjälpa till som Isbjörnsfadder.
Isbjörnen delar sin livsmiljö med djur som vikare och fjällrävar och lever i Arktis på packisen nära kuster och öar vid sidan av ursprungsbefolkningen, det urfolk som WWF också stöttar i deras kamp för att leva i ett Arktis som förändras. I det framtida Arktis finns det både vinnare och förlorare. Exempel på arter som redan ökar i antal är torsk, blåval och späckhuggare. Just späckhuggaren har börjat ta över som toppredator istället för isbjörnen i områden där sommarisen har smält bort. Bland de arter som kan nämnas som förlorare finns isbjörn, vikare och grönlandssäl. De är alla beroende av havsisen för att jaga, vila eller föda sina ungar på.
WWF har bildat isbjörnspatruller i alla de länder som har vilda isbjörnar. Deras syfte är att minska konflikten mellan människor och isbjörnar samt minska den illegala jakten. När läget är akut kör patrullen bort björnarna från samhällena, men den största delen av arbetet är förebyggande. Genom att lägga ut stora matdepåer av självdöda valrossar en bit utanför byarna kommer färre isbjörnar fram till husen för att leta efter matrester bland soporna. Patrullen samlar också in vetenskapliga data, besöker skolor och för diskussioner med de lokala myndigheterna.
WWF stödjer även isbjörnsforskning via WWFs Arktiska Nätverksinitiativ på Svalbard och i Kanada. Dessutom pågår ett arbete om renar, där deras kalvningsområden kartläggs i relation till hur det sammanlagda framtida nyttjandet av olika sektorer kommer att påverka rennäringen. En viktig del i det arktiska arbetet är att ta fram nya sätt för att förvalta en värld som är i kraftig förändring, exempelvis genom ekosystembaserad förvaltning.
WWF arbetar på bred politisk front och tillsammans med olika samhällsaktörer för att bromsa den globala uppvärmningen och få alla att höja blicken för att nå målen. Vi samarbetar även med många olika företag för att få dem att verka för en hållbar utveckling och för ett bättre klimat.
Jag har fyrtio års erfarenhet av Arktis och jag inser att det Arktis som jag såg som tonåring, kommer att försvinna. Klimatförändringarna är så snabba i denna kalla region att det har medfört ett hett politiskt intresse. Men det är knappast kört för Arktis, det finns fortfarande möjlighet att minska vår påverkan. Jag är en sann optimist och Världsnaturfonden WWFs arbete är en betydelsefull insats för att rädda både djur och växter i Arktis. Ett av de bästa sätten att stödja och rädda Arktis är genom att bli Isbjörnsfadder.
Tom Arnbom Arktisexpert Världsnaturfonden WWF
Naturvård
Insamling & administration
Den största andelen av pengarna går direkt till projekt för att skydda isbjörnen och dess livsmiljö. WWF använder också en del av medlen för att skydda andra arter, verka för biologisk mångfald och göra insatser för att stoppa klimatförändringarna. Tack för ditt stöd för en friskare planet!
Ring oss på 08-624 74 14
Öppet vardagar 08.00-18.00
givarservice@wwf.se
Senast ändrad 23/09/21