VAttenbrist. Barn sitter vid uttorkad sjö.

klimatFörändringarna

stöd vårt arbete

Vad händer med klimatet?

Det är nästintill omöjligt att överskatta klimathotet. Den globala uppvärmningen och klimatförändringarna får katastrofala följder, som global avsmältning av glaciärer, höjda havsnivåer, fler och mer intensiva extremväder som perioder av extremhetta, torka, skyfall, stormar som i sin tur ökar risken för följder som skogsbränder och översvämningar. De fattigaste och mest sårbara människorna på vår planet drabbas hårt, bland annat på grund av hotad livsmedelsproduktion, men även vi i Sverige kommer att drabbas allt oftare. Därtill hotas viktiga arter, livsmiljöer och hela ekosystem. Läs mer om klimatförändringarna, människans påverkan och vilka lösningar WWF tror på.

Klimatförändringarna går allt snabbare

Ser vi till historien har klimatet alltid förändrats. Vår jord har varit både varmare och kallare beroende på det varierande avståndet till solen, våra kontinenters rörelser och den kemiska sammansättningen i atmosfären. Tidigare klimatförändringar har ofta tagit många tusen år, men nu ökar medeltemperaturen och klimatförändringarna väldigt snabbt. Den pågående klimatförändringen är omfattande, snabb och i många fall saknar den motstycke i historien. Vid de tillfällen i jordens historia när klimatet ändrats snabbt har det medfört stora och allvarliga konsekvenser för livet på jorden, både växter och djur. Till skillnad från tidigare klimatförändringar beror den vi ser idag på människan.  Det är framförallt den stora mängd fossila bränslen som kol, olja och gas som vi människor bränt och fortfarande bränner som är orsaken. Den samlade klimatforskningen är nu helt glasklar med att det är människan som är huvudorsaken bakom de förändringar som vi ser idag.

Den naturliga växthuseffekten ökas på

Den så kallade växthuseffekten är ett naturligt fenomen. Utan den skulle det liv som finns på jorden idag inte vara möjligt. Benämningen används just för att beskriva vissa gasers påverkan på klimatet. Växthusgaserna kan liknas vid en filt som lägger sig runt jorden – och under ”filten” blir det varmare, som inne i ett växthus.

Vår viktigaste växthusgas är helt vanlig vattenånga, som står för det mesta av den naturliga effekten. Andra naturligt förekommande växthusgaser är koldioxid, metan och lustgas. Mänskliga aktiviteter ligger bakom kraftigt ökade utsläpp av framförallt  koldioxid, metan och lustgas men även ett antal konstgjorda gaser, exempelvis freoner.

Grupp av Rockhopper pingviner, Falklandsöarna

Många förändringar i uppvärmningens spår

Den ökande halten av växthusgaser i atmosfären, där koldioxid är den gas som ger störst bidrag, innebär att växthuseffekten förstärks och det blir varmare. Vi har inte haft en så hög halt av koldioxid på två miljoner år. Redan 2020 hade vi en medeltemperatur på jorden som var 1,1 grader varmare än slutet på 1800-talet och det senaste decenniet har varit det varmaste som någonsin uppmätts. Temperaturökningen är den snabbaste som varit på flera tusen år. Vi beräknas nå eller överskrida 1,5 grader inom de kommande 20 åren beroende på hur vi lyckas begränsa utsläppen. De ökade utsläppen leder dock till mycket mer än att det i genomsnitt blir varmare. Vårt klimatsystem är komplext och det blir olika typer av förändringar på olika platser. Exempelvis värms landytan upp snabbare än haven och uppvärmning går mer än dubbelt så fort i Arktis jämfört med det globala genomsnittet. De regionala skillnaderna på förändringar är stora. På vissa platser blir det torrare, på andra blir det större nederbörd samtidigt som risken för olika typer av extremväder ökar, exempelvis fler och kraftigare värmeböljor både på land och i havet.

Haven har tagit upp hela 90 procent av energiökningen i klimatsystemet de senaste 40 åren. Havsnivåhöjningen, som beror på temperaturökning och avsmältning av landisar, är idag redan 20 cm högre jämfört med slutet av1800-talet och kommer pågå i många hundra år även om lyckas stoppa utsläppen. Höjningen vi har idag är den snabbaste på flera tusen år. Haven har även absorberat en tredjedel av människans koldioxidutsläpp, vilket redan har lett till en succesiv försurning av våra hav.

Ett annat exempel är hur den accelererande växthuseffekten bidrar till att mark som länge varit frusen året runt tinar – då lösgörs växthusgasen metan. Detta händer på Tundran i Sibirien. När glaciärer och havsistäcket smälter barläggs dessutom mark och oceaner. De har mörkare ytor än det tidigare is- och snötäcket. Som en direkt koppling reflekteras mindre solstrålning bort från jorden och uppvärmningen förstärks ytterligare.

En oroväckande tanke är att vår planet skulle kunna fångas i en snabbt nedåtgående spiral till följd av naturliga negativa fenomen och konsekvenser som dessa. Den här typen av risker gör arbetet med att minimera den mänskliga påverkan på klimatet genom att sluta förbränna fossila bränslen och på andra sätt minska utsläppen ännu mer akut.

Under min livstid har jag noterat märkbara förändringar i havsisens cykel av frysning och smältning. Isbildningen varar nu under en månad, det är längre än förut. Isen börjar brytas upp en månad tidigare än förr.

Vladilen Ivanovich Kavry Klimatvittne i Chukotka, Ryssland
Natt över staden Mexico-City, Mexico

Människans påverkan på klimatet

Vi har idag allt mer heltäckande och detaljerade kunskaper om klimatsystemet och kan förutse klimatförändringar även på regional nivå. Med allt mer avancerade och förbättrade klimatmodeller går det att koppla risken för olika typer av extremväder till människans utsläpp av växthusgaser. Detta och  att det är ett faktum att människan är huvudorsaken till klimatförändringarna visas den senaste rapporten från FNs klimatpanel. Våra utsläpp rubbar naturens balans idag, och ännu mer i framtiden.

Läs här

Ikon teman i klimatpåverkan

Så minskar du din klimatpåverkan

Visste du att våra transporter, maten vi äter, våra byggnader, vårt sparande och vår prylkonsumtion orsakar enorma koldioxidutsläpp? WWF arbetar hårt för att Sveriges politiker ska göra det lätt och lönsamt för alla att leva klimatsmart, men det finns också mycket du själv kan göra för att minska din klimatpåverkan.

Isbjörn

BLI Isbjörnsfadder

Klimatet och biologisk mångfald hänger ihop. Hjälp oss bromsa klimatförändringarna och skydda hotade arter!

Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

 

Som Isbjörnsfadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till vårt arbete för klimatet, isbjörnarna och de andra invånarna i Arktis.

Bli fadder – hjälp oss kämpa för ett levande Arktis!

 

 

Fyll i uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Signera autogiro

Ha tålamod, din bank kontaktas.

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Dela gärna:

Senast ändrad 25/08/21

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se