Gå till huvudinnehållet

klimatFörändringarna

Vad händer med klimatet?

Det är svårt att överskatta klimathotet. Den globala uppvärmningen och klimatförändringarna får katastrofala följder, som global avsmältning av glaciärer, höjda havsnivåer, fler och mer intensiva extremväder som perioder av extremhetta, torka, skyfall, stormar som i sin tur ökar risken för följder som skogsbränder och översvämningar. De fattigaste och mest sårbara människorna på vår planet drabbas hårt, bland annat på grund av hotad livsmedelsproduktion, men även vi i Sverige kommer att drabbas allt oftare. Därtill hotas viktiga arter, livsmiljöer och hela ekosystem. Nu räknas varje tiondels grad. Här kan du läsa mer om klimatförändringarna, människans påverkan och vilka lösningar WWF tror på.

Bli Planetfadder

 

Klimatförändringarna går allt snabbare

Ser vi till historien har klimatet alltid förändrats. Vår jord har varit både varmare och kallare beroende på det varierande avståndet till solen, våra kontinenters rörelser och den kemiska sammansättningen i atmosfären. Tidigare klimatförändringar har ofta tagit många tusen år, men nu ökar medeltemperaturen och klimatförändringarna väldigt snabbt. Den pågående klimatförändringen är omfattande, snabb och i många fall saknar den motstycke i historien. Vid de tillfällen i jordens historia när klimatet ändrats snabbt har det medfört stora och allvarliga konsekvenser för livet på jorden, både växter och djur. Till skillnad från tidigare klimatförändringar beror den vi ser idag på människan.  Det är framförallt den stora mängd fossila bränslen som kol, olja och gas som vi människor bränt och fortfarande bränner som är orsaken. Den samlade klimatforskningen är nu helt glasklar med att det är människan som är huvudorsaken bakom de förändringar som vi ser idag.

Den naturliga växthuseffekten ökas på

Den så kallade växthuseffekten är ett naturligt fenomen. Utan den skulle det liv som finns på jorden idag inte vara möjligt. Benämningen används just för att beskriva vissa gasers påverkan på klimatet. Växthusgaserna kan liknas vid en filt som lägger sig runt jorden – och under ”filten” blir det varmare, som inne i ett växthus.

Vår viktigaste växthusgas är helt vanlig vattenånga, som står för det mesta av den naturliga effekten. Andra naturligt förekommande växthusgaser är koldioxid, metan och lustgas. Mänskliga aktiviteter ligger bakom kraftigt ökade utsläpp av framförallt  koldioxid, metan och lustgas men även ett antal konstgjorda gaser, exempelvis freoner.

BLI PLANETFADDER

Klimatet och biologisk mångfald hänger ihop. Hjälp oss bromsa klimatförändringarna och skydda hotade arter! Bli fadder och stötta vårt arbete.

 

Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som Planetfadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till arbetet för att bevara den biologiska mångfalden och kämpa mot klimatförändringarna.

Bli Planetfadder – hjälp oss kämpa för en levande planet.

Fyll i uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Signera autogiro

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

 

Klimatförändringarnas effekter

Den senaste IPCC-rapporten ger ny information om risker för allvarliga konsekvenser, mer än vad man trodde innan, från en uppvärmning på 1,5 grader till 2 grader. Konsekvenserna visar på  kaskadeffekter som går över gränserna. Detta betyder att om ett ekosystem förstörs på ett ställe i världen så kommer alla i hela världen uppleva de allvarliga konsekvenserna. Vid en temperaturhöjning på 1,5 grader jämfört med förindustriell tid kommer 14 procent av de landlevande arterna att ställas inför en ”mycket hög” risk för utrotning. Då väntar också ”oåterkalleliga effekter” på ekosystem som korallrev, bergsglaciärer och inlandsisar vars frusna vatten skulle kunna höja havet flera meter. Enligt senaste rapporten spelar varje tiondels av grad roll eftersom varje steg av ytterligare uppvärmning gör saken värre. 1,5°C är inget paradis men ändå en kritisk tröskel för många system – och mycket säkrare än högre uppvärmningsnivåer.

Den ökande halten av växthusgaser i atmosfären, där koldioxid är den gas som ger störst bidrag, innebär att växthuseffekten förstärks och det blir varmare. Vi har inte haft en så hög halt av koldioxid på två miljoner år.
Redan idag dvs 2021 (enligt senaste IPCC rapporten) uppgår temperaturhöjningen till 1,1 grader jämfört med förindustriell tid och det senaste decenniet har varit det varmaste som någonsin uppmätts. Temperaturökningen är den snabbaste som varit på flera tusen år. Vi beräknas nå eller överskrida 1,5 grader inom de kommande årtiondena beroende på hur vi lyckas begränsa utsläppen. De ökade utsläppen leder dock till mycket mer än att det i genomsnitt blir varmare. Vårt klimatsystem är komplext och det blir olika typer av förändringar på olika platser. Om uppvärmningen begränsas till 1,5 grader kan Arktis sommaris behållas men vid högre temperaturer är det mycket osäkert. De regionala skillnaderna på förändringar är stora. På vissa platser blir det torrare, på andra blir det större nederbörd samtidigt som risken för olika typer av extremväder ökar, exempelvis fler och kraftigare värmeböljor både på land och i havet.

Haven har tagit upp hela 90 procent av energiökningen i klimatsystemet de senaste 40 åren. Havsnivåhöjningen, som beror på temperaturökning och avsmältning av landisar, är idag redan 20 cm högre jämfört med slutet av1800-talet och kommer pågå i många hundra år även om lyckas stoppa utsläppen. Höjningen vi har idag är den snabbaste på flera tusen år. Haven har även absorberat en tredjedel av människans koldioxidutsläpp, vilket redan har lett till en succesiv försurning av våra hav.

Ett annat exempel är hur den accelererande växthuseffekten bidrar till att mark som länge varit frusen året runt tinar – då lösgörs växthusgasen metan. Detta händer på Tundran i Sibirien. När glaciärer och havsistäcket smälter barläggs dessutom mark och oceaner. De har mörkare ytor än det tidigare is- och snötäcket. Som en direkt koppling reflekteras mindre solstrålning bort från jorden och uppvärmningen förstärks ytterligare.

En oroväckande tanke är att vår planet skulle kunna fångas i en snabbt nedåtgående spiral till följd av naturliga negativa fenomen och konsekvenser som dessa. Den här typen av risker gör arbetet med att minimera den mänskliga påverkan på klimatet genom att sluta förbränna fossila bränslen och på andra sätt minska utsläppen ännu mer akut.

Under min livstid har jag noterat märkbara förändringar i havsisens cykel av frysning och smältning. Isbildningen varar nu under en månad, det är längre än förut. Isen börjar brytas upp en månad tidigare än förr.

Vladilen Ivanovich Kavry Klimatvittne i Chukotka, Ryssland
Natt över staden Mexico-City, Mexico

Människans påverkan på klimatet

Vi har idag allt mer heltäckande och detaljerade kunskaper om klimatsystemet och kan förutse klimatförändringar även på regional nivå. Med allt mer avancerade och förbättrade klimatmodeller går det att koppla risken för olika typer av extremväder till människans utsläpp av växthusgaser. Detta och  att det är ett faktum att människan är huvudorsaken till klimatförändringarna visas den senaste rapporten från FNs klimatpanel. Våra utsläpp rubbar naturens balans idag, och ännu mer i framtiden. Enligt senaste rapporten har de förändringar vi gör idag, en stor betydelse. De val vi gör idag har en betydelse om huruvida vi skulle froda eller överleva under de kommande decennier.

Läs här

GÖR SKILLNAD HELA ÅRET!

Ät mindre men bättre kött, ät mer proteiner från växtriket (bönor, linser, ärtor) och sluta slänga ätbar mat – för då är både du, klimatet och den biologiska mångfalden vinnare!

❯ Här får du inspiration och tips

Minska din belastning på jordklotet genom att dra ner på onödiga eller ohållbara köp och överkonsumtion av prylar, som kläder, möbler och elektronikprodukter.

❯ Här får du inspiration och tips

Välj klimatsmartare transportsätt när det är möjligt – som elbil, kollektivtrafik, tåg och cykel. Många av oss har alternativ och möjligheten att tänka till.

❯ Här får du inspiration och tips

Spara energi i din bostad och var med och hejda klimatförändringarna, samtidigt som du minskar elräkningen. Det här är en utmaning som passar även barnen.

❯ Här får du inspiration och tips

Fråga efter investeringar som inte bidrar till den globala uppvärmningen eller utarmning av den biologiska mångfalden. Då visar du att det finns efterfrågan på gröna sparalternativ!

❯ Här får du hjälp

Dela gärna:

Senast ändrad 17/05/22

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se