Fiskguiden är WWFs konsumentguide för mer hållbara och miljövänliga köp av fisk och skaldjur. Guiden i Sverige har getts ut sedan 2002. I år omfattar den närmre 90 av de fisk- och skaldjursarter som vanligen finns på den svenska marknaden. Var kan jag ladda ner den? Fiskguiden finns på sajten wwf.se/fiskguiden och är anpassad för mobil, dator och surfplatta. Den finns också som gratis app för androidtelefoner och iPhones. Sök i appbutiker eller på www.wwf.se/fiskguidenapp. OBS! Ingen tryckt upplaga ges ut sedan 2017, dels för att spara resurser men också för att alla uppdateringar görs digitalt och i appen.

Fiskguiden finns på sajten wwf.se/fiskguiden och är anpassad för mobil, dator och surfplatta. Den finns också som gratis app för androidtelefoner och iPhones. Sök i appbutiken eller på www.wwf.se/fiskguidenapp. OBS! Ingen tryckt upplaga ges ut sedan 2017 och alla uppdateringar görs digitalt och i appen. 

WWF bedömer de vildfångade arterna efter tre kriterier: – hur bestånden mår – om kontrollen och förvaltningen är effektiv – och fiskets påverkan på ekosystemet där bland annat fiskeredskapen och bifångstmängder räknas in.  

För odlade arter tittar vi också på var fodret kommer ifrån och miljöpåverkan från odlingen liksom anställdas sociala och etiska rättigheter. Fisk och skaldjur får efter utvärdering av odlingen sedan grönt, gult eller rött ljus – som trafikljusen.  

En art kan ha flera olika färger beroende på var och hur den är fiskad eller odlad.  

Fiskguiden innehåller ingen klimatgranskning, men sill, skarpsill och makrill är miljösmarta val, enligt WWF. De lever i stim och fångas med redskap som snörpvad och flyttrål. Fördelarna med fångstmetoderna är låg bränsleförbrukning för båtarna, fisken fångas på ganska kort tid, bifångsterna är små och bottenkontakten liten. Odlade musslor (som fångar kväve och minskar övergödning) är också klimatsmarta.

WWFs matkalkylator ger tips om hur du kan äta klimatsmart. Där kan du se vilka utsläpp olika livsmedel ger, bland annat de vanligaste matfiskarna, och komponera en måltid som ryms inom de planetära gränserna.

Välj fisk och skaldjur som har grönt ljus i Fiskguiden, och sprid gärna guiden till vänner och bekanta. Upptäcker du restauranger eller butiker som säljer fisk med rött ljus, säg gärna till och fråga varför de har dessa arter i sin butik. Ju fler som påtalar att de vill se fler hållbara fiskar i handeln, desto större sannolikhet att företaget ändrar sig. 
 
Ta reda på hur fisken fångats eller odlats. Fisk fiskas på många olika sätt, bland annat med trål, garn, långrev och bur. Olika fiskemetoder har olika påverkan på miljön. Bottentrål påverkar bottenlevande arter och livsmiljöer eftersom redskapet släpas längs havsbotten. Fiske med garn och långrev kan skada sjöfåglar och marina däggdjur som kan fastna på krokarna eller i garnen och drunkna. Fisk som har odlats i slutna system på land har mindre påverkan på den omgivande miljön, men kräver mer energi än havsbaserade kassodlingar. Undersök om anläggningen är klimatcertifierad, eller hur deras energianvändning ser ut.

Strömming (Clupea harengus):
Strömming/sill fiskad i Östersjön med garn eller flyttrål går från grönt till gult ljus på grund av att Östersjöbeståndet är utsatt för ett högt fisketryck, samt osäkerhet råder kring hur uttag av strömming påverkar torsken och torskens återhämtning. Andelen lekmogen fisk har minskat, strömmingen är mindre i storleken, och blir könsmogen/lekmogen tidigare.

Rött ljus om fiskad med ringnot i nordvästra Atlanten (Kanada – västra Newfoundland). Gult ljus om fiskad med garn eller flyttrål i Östersjön (se undantag på grönt), om fiskad med garn i Skagerrak och Kattegatt eller om fiskad med ringnot i nordvästra Atlanten (Kanada). Grönt ljus om fiskad med flyttrål vid Irland, nordvästra Skottland, i Keltiska havet eller i Engelska kanalen. Grönt ljus för norsk vårlekande sill som fiskas med trål eller ringnot i Barents hav och Norska havet, Nordsjön, Island, Färöarna, östra Grönland.

Grönt ljus om fiskad med flyttrål i Bottenhavet och Bottenviken eller om fiskad med fällor eller flyttrål i Rigabukten. Om fiskad med flyttrål eller ringnot i Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön eller i östra engelska kanalen (höstlekande sill) eller om fiskad med ringnot i nordvästra Atlanten (USA). MSC-certifierad. KRAV-certifierad.

Amerikansk hummer (Homarus americanus):
Burfångad amerikansk hummer (USA och Kanada ekonomisk zon) går från grönt till rött ljus på grund av bifångst av valen Nordkaparen (Eubalaena glacialis) i hummerfisket. Nordkaparen är listad som kritiskt hotad på Internationella naturvårdsunionens (IUCN) rödlista över hotade växter och djur. Endast ca 360–450 individer av Nordkaparen finns nu kvar. Av dessa är endast 100 honor. Intrassling i fiskeredskap samt kollisioner med båtar är de största hoten mot Nordkaparen.

Hummer (Homarus gammarus, Homarus americanus):
Rött ljus om fiskad med bur i Nordsjön eller Barents hav (norskt fiske, Homarus gammarus), samt om trålad, oavsett fångstområde. Burfångad amerikansk hummer (Homarus americanus) – USA och Kanada ekonomisk zon. Gult ljus om fiskad med bur i Skagerrak och Kattegatt (svenskt fiske, Homarus gammarus), eller om fiskad med bur vid Skottland eller England. Grönt ljus om MSC-certifierad.

Skipjack tonfisk (Katsuwonus pelamis):
Skipjack fiskad med ringnot i Atlanten går från gult till rött ljus. Beståndsuppskattningar är osäkra, beståndet är utsatt för ett högt fisketryck och en successiv minskning av medelvikten på skipjack över tid och som nu är lägre än den någonsin varit indikerar att beståndet fiskas för hårt. Fisket är även förknippat med hög andel av ungfisk i fångsten. Ringnotsfiske på fritt simmande tonfiskstim har lägre bifångster än ringnotsfiske med så kallad FAD (Fish Aggregating Device), men bifångster av hajar, rockor och svärdfisk kan inte uteslutas. För hårt fiske på tonfisk, kan generera effekter längre ner i näringsväven eftersom tonfisk fyller en viktig roll i ekosystemet som toppredator.

Skipjack fiskad med ringnot i Indiska Oceanen (både FAD-Free och med FAD) går från gult till rött ljus på grund av osäkra beståndsuppskattningarna, högt fisketryck, hög fiskedödlighet, bifångst av hajar, rockor och havssköldpaddor samt hög andel ungfisk i fångsten. Förvaltningen bedöms vara ineffektiv.

Skipjack fiskad med handlina eller spö i Indiska Oceanen går från grönt till gult ljus på grund av osäkra beståndsuppskattningarna, högt fisketryck samt hög andel ungfisk i fångsten. Förvaltningen bedöms vara ineffektiv och de vetenskapliga råden efterlevs ej.

Skipjack fångad med handlina i västcentrala och norra Atlanten går från gult till grönt ljus i och med genomförda förbättringar i förvaltningen som nu bedöms vara effektiv till största del. Fiskeredskapen har låg påverkan på känsliga och hotade arter, låg andel bifångst och utkast av andra arter, samt har liten/låg påverkan på bottenhabitat. Det råder dock fortfarande osäkerhet kring beståndsuppskattningarna och deras tillförlitlighet, samt andelen ungfisk i fångsten.

Rött ljus om fiskad med garn eller ringnot i Indiska oceanen eller om fiskad med ringnot i östcentrala och östra Atlanten. Om fiskad med ringnot (FSS) i västcentrala och norra Atlanten. Om fiskad i östcentrala och södra Stilla havet eller om fiskad med garn i västcentrala Stilla Havet.

Gult ljus om fiskad med ringnot i västcentrala Stilla havet, fiskad med handlina eller spö i Indiska oceanen eller i östcentrala och östra Atlanten. Grönt ljus om MSC-certifierad, eller om fiskad med handlina eller spö i Indiska oceanen (Indonesisk ekonomisk zon), västcentrala Stilla havet eller i västcentrala och norra Atlanten.

Gulfenad tonfisk (Thunnus albacares):
Gulfenad tonfisk som fiskas med ringnot i västra och centrala Stilla havet går från gult till
rött ljus på grund av hög andel ungfisk i fångsten, bifångst av känsliga och hotade arter (hajar, rockor, havssköldpaddor, marina däggdjur). Beståndet kännetecknas av osäkert dataunderlag (utkast, bifångst) på grund av otillräckliga observationstillfällen. Förvaltningen bedöms vara delvis effektiv. Beståndet bedöms vara fullt nyttjat och det finns väldigt lite eller inget utrymme för ett ökat fisketryck.

Rött ljus generellt om fiskad med långrev, ringnot eller garn oavsett fångstområde (se undantag på gult ljus). Gult ljus om fiskad med ringnot (DOL) i östcentrala och södra Stilla havet, fiskad med ringnot (FSS) i västcentrala och södra Stilla havet, om fiskad med handlina eller spö i Indiska Oceanen, Atlanten eller vid Maldiverna. Grönt ljus om MSC-certifierad, om fiskad med handlina eller spö i Indiska oceanen (Indonesisk ekonomisk zon) västcentrala Stilla havet eller i västcentrala och norra Atlanten

Torsk (Gadus morhua):
Torsk fiskad med handlina eller spö vid Färöarna får gult ljus i årets Fiskguiden (ny utvärdering). Rekryteringen (mängden nytillkommen fisk) har legat på en låg nivå under 2019 och 2020. Handlina och spö bedöms vara skonsamma fiskemetoder med låg ekosystempåverkan, både på livsmiljöer och andra arter. Färöarna har ett implementerat utkastförbud på plats. Förvaltningen bedöms vara effektiv. Bifångst- och utkastnivåer är låga.

Rött ljus om fiskad i norra Atlanten (se undantag på gult ljus, Gadus Morhua). Om fiskad i nordvästra Stilla Havet (Gadus macrocephalus). Gult ljus om fiskad med långrev, trål eller garn i Barents hav och Norska havet (Gadus morhua). Om fiskad med handlina eller spö vid Färöarna (Gadus morhua). Grönt ljus om MSC-certifierad eller KRAV-certifierad.

Makrill (Scomber scombrus):
Makrill fiskad med flyttrål i Nordostatlanten går från gult till grönt ljus på grund av att fisketrycket bedöms vara hållbart, och beståndet livskraftigt. Andel lekmogen fisk överstiger aktuellt gränsvärde. Fisket bedöms ha en låg påverkan på ETP-arter, dvs känsliga och hotade arter, samt en låg andel bifångst och ungfisk i fångsten. Utkastförbud råder (Ryssland, Island, Färöarna, Norge, EU (landningsskyldighet)). Förvaltningen bedöms vara effektiv.

Rött ljus om fiskad i ostcentrala Atlanten eller Medelhavet. Gult ljus om fiskad med garn i Nordostatlanten, eller om fiskad med flyttrål i Nordvästatlanten. Grönt ljus om fiskad i Nordostatlanten.

Skarpsill (Sprattus sprattus):
Skarpsill fiskad med flyttrål i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön går från gult till grönt ljus på grund av definierade referenspunkter om minskad fiskedödlighet, ökad andel lekmogen fisk och ökad reproduktionskapacitet. Bifångst och utkast bedöms vara låga. Låg påverkan på ETP-arter, dvs känsliga och hotade arter samt låg påverkan på bottenhabitat. Förvaltningen bedöms vara delvis implementerad.

Grönt ljus om MSC-eller KRAV-certifierad eller om fiskad i nordostatlanten eller Östersjön.

Sardin (Sardina pilchardus):
Sardin fiskad med ringnot i Biscayabukten går från gult till grönt ljus på grund av förbättrat beståndstatus, minskad fiskedödlighet och ökad andel lekmogen fisk. Förvaltningen bedöms till stor del vara effektiv.

Rött ljus om trålad i Medelhavet. Gult ljus om fiskad med ringnot i Nordostatlanten eller Medelhavet. Grönt ljus om fiskad med trål eller ringnot vid Mauretanien och Marocko. Finns som MSC-certifierad.

Abborre (Perca fluviatilis):
Abborre fiskad med garn i Schweiz (insjö), går från gult till grönt ljus på grund av effektiv förvaltning, livskraftiga bestånd, minimal negativ ekosystempåverkan samt minimal bifångst.

Abborre fiskad i Peipussjön i Estland går från gult till grönt ljus.
Effektiv förvaltning, livskraftiga bestånd, minimal negativ ekosystempåverkan, minimal bifångst.

Rött ljus om fiskad i Östersjön generellt (se undantag på gult ljus), generellt om fiskad i Europa (insjö). Gult ljus om fiskad med garn eller bur i Östersjön (svensk kust), om fiskad med garn eller bur i Rigabukten (Estland), om fiskad i Vörtsjärvssjön (Estland) eller om fiskad med garn eller bur i Polen (insjö). Grönt ljus om MSC-certifierad, om fiskad med garn i Vänern, Vättern, Hjälmaren eller Mälaren.

Regnbåge (Oncorhynchus mykiss):
Regnbåge odlad i dammar, tankar eller i genomflödessystem i Schweiz går från gult till grönt ljus. Detta vattenbruk kännetecknas av en låg foderkoefficient. Majoriteten av foderingredienserna är fullt spårbara och kommer från hållbara och ansvarfulla källor. GMO-fritt. Ynglen kommer från kläckerier. Låg energiförbrukning och kemikalieanvändning. Ekosystempåverkan är låg i och med låg andel näringsläckage, föroreningar och förekomst av sjukdomar och parasiter. Låg risk för rymningar och påverkan på den vilda populationen. Schweiz har ratificerat ILO-konventionerna. Rättvisa arbetsförhållanden och en god relation till lokalbefolkningen råder.

Rött ljus om odlad i Sydamerika eller om odlad i dammar eller genomflödessystem i Turkiet. Gult ljus om odlad i öppna kassar i Sverige eller om odlad i RAS; dammar, tankar eller genomflödessystem i Europa. Grönt ljus om ASC-certifierad, om odlad i landbaserade recirkulerande system (RAS) i Danmark eller om odlad i öppna kassar i Finland.

Guiden hjälper både privatpersoner och andra aktörer att välja miljövänliga och hållbara sjömatsprodukter som kommer från hållbart förvaltade fisken eller från ansvarfulla miljöanpassade vattenbruk.  

Många fiskbestånd mår dåligt och överfisket är ett stort hot. Globalt är idag cirka 90 procent av alla kommersiella fiskbestånd överfiskade eller fiskade till sin gräns.    

Klimatförändringar, förstörelse av livsmiljöer och försurning sätter också stark press på livet i haven. Ju fler medvetna konsumenter som aktivt väljer hållbara val, desto större blir påverkan på politiker och marknaden. Många följer Fiskguidens råd sedan många år.

Av de 89 arterna i guiden har 75 arter alternativ på grönt ljus (84%), 59 på gult ljus (66%), 79 på rött ljus (89%). 47 stycken har grönt ljus, dvs 53% även utan certifiering. 

Sju arter saknar idag alternativ på grönt ljus. 

För ål (Anguilla anguilla), hajar, rockor, röd snapper (Lutjanus campechanus) och vitling (Merlangius merlangus) saknas även alternativ på gult ljus och bör därför alltid undvikas. Det gäller också den svenska flodkräftan (Astacus astacus) som är akut hotad på SLU Artdatabankens rödlista. 

Ja. Arbetet med Fiskguiden och utvärderingen av fisk- och skaldjur (sjömat) görs i samarbete mellan många WWF-kontor. Fiskguider finns numera i 28 länder. 

WWF anser att MSC, ASC och KRAV är de bästa tillgängliga certifieringarna på marknaden och generellt ett bättre alternativ än liknande produkter som inte certifierats. Certifieringar garanterar att produkterna är spårbara vilket innebär att du som konsument kan vara trygg i att fisken är utvärderad och gör förbättringar samt är fångad med de redskap och i de vatten som uppges på produkten.  
 
Miljömärkningar är ett steg på vägen mot ett mer ansvarsfullt fiske eller vattenbruk, och bidrar till att förändra marknaden i positiv riktning. Genom att köpa produkter med dessa märken så stöttar du fiskare och odlare som investerat i förbättringsåtgärder. MSC, ASC och KRAV-certifierade produkter får grönt ljus i Fiskguiden. Gå gärna in på respektive certifierings hemsida för att se fullständiga listor och uppdateringar. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till mer ansvarsfullt fiske och vattenbruk. WWF menar att MSC, ASC och KRAV bidrar till att konsumenter kan göra bättre val av fisk och skaldjur.

Att en art får rött ljus i Fiskguiden är inte samma sak som att den är officiellt rödlistad av SLU Artdatabanken. Rödlistan är en bedömning över arters risk att dö ut i Sverige. WWFs röda ljus i Fiskguiden är en ögonblicksbild från verkligheten baserad på hur bestånden mår, förvaltningens effektivitet och hur fisket eller odlingen påverkar ekosystemet (uttag, redskap och bifångster).

Lax, sill, torsk och räkor står för en stor del av konsumtionen och laxen är mest populär (lax står för 30 procent, sill 14 procent, torsk 11 procent och räkor 26 procent av konsumtionen). Andra vanliga arter är alaska pollock, makrill, gråsej, regnbåge och tonfisken skipjack. Den mesta fisken importeras från Norge, Danmark och Kina.

Lax, sill/strömming, torsk, räkor (bearbetade och kallvattenräkor), tonfisk (skipjack/bonit), alaska pollock, makrill, gråsej och regnbåge är de vanligaste valen vi gör när vi ska äta sjömat i vårt land. De tio största arterna bidrar sammanlagt med så mycket som 80 procent av konsumtionen.

Svenskarna äter cirka 14 kilo sjömat per person och år, vilket motsvarar en till två fiskmåltider per vecka. Konsumtionen har gått ned sedan 2014, men ökade något under 2018.

Lax (Salmo salar):
Grönt ljus om ASC-certifierad, KRAV-certifierad eller om fiskad med garn i Vättern. Gult ljus om odlad i öppna kassar (Norge, Skottland, Irland, Island eller Färöarna), stödutsatt i avelsprogram från Sverige eller norra Europa, fiskad med bur i Östersjön eller om fiskad med garn i Vänern. Rött ljus för vildlax fiskad med garn eller långrev i Östersjön, om odlad i Sydamerika (insjöar, sydöstra Stilla Havet) samt generellt oavsett fångstmetod eller fångstområde; produktionssystem och produktionsland (vattenbruk) i Sydamerika.

Räka / Nordhavsräka (Pandalus borealis):
Grönt ljus om MSC-certifierad, KRAV-certifierad eller om fiskad med trål utanför Baffinön (Kanada). Gult ljus om fiskad med trål vid Svalbard, Island eller Grönland eller om fiskad med trål vid Kanada (se undantag grönt ljus). Rött ljus om fiskad med trål i Skagerrak, Kattegatt eller Nordsjön.

Torsk (Gadus morhua, Gadus macrocephalus):
Grönt ljus om MSC-certifierad eller KRAV-certifierad. Gult ljus om fiskad med långrev, trål eller garn i Barents hav och Norska havet (Gadus morhua) eller om fiskad med handlina eller spö vid Färöarna (Gadus morhua). Rött ljus om fiskad i norra Atlanten (se undantag på gult ljus, (Gadus morhua) eller om fiskad i nordvästra Stilla Havet (Gadus macrocephalus).

Strömming/Sill (Clupea harengus):
Grönt ljus om MSC-certifierad eller KRAV-certifierad. Om fiskad med flyttrål eller ringnot i Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön eller i östra Engelska kanalen (höstlekande sill). Om fiskad med flyttrål eller ringnot i Barents hav, Norska havet, Nordsjön, Island, Färöarna, östra Grönland (norsk vårlekande sill). Fiskad med flyttrål i Bottenhavet och Bottenviken. Fiskad med fällor eller flyttrål i Rigabukten eller om fiskad med ringnot i nordvästra Atlanten (USA).

Gult ljus om fiskad med garn eller flyttrål i Östersjön (se undantag på grönt), fiskad med garn i Skagerrak och Kattegatt. Om fiskad med ringnot i nordvästra Atlanten (Kanada) eller om fiskad med flyttrål vid Irland, nordvästra Skottland, i Keltiska havet eller i Engelska kanalen

Rött ljus om fiskad med ringnot i västra Newfoundland, Kanada, nordvästra Atlanten).

Alaska Pollock (Theragra chalcogramma):
Grönt ljus om MSC-certifierad. Gult ljus om fiskad med snurrevad i Nordvästra Stilla havet, om fiskad med flyttrål i Nordvästra Stilla havet (Ryssland, öster om 174 breddgraden)

Rött ljus om fiskad med bottentrål i Nordvästra Stilla havet (Japans ekonomiska zon – EEZ) eller om fiskad med flyttrål i Nordvästra Stilla havet (Rysslands ekonomiska zon – EEZ; väst om 174 breddgraden).

Sej / Gråsej (Pollachius virens):
Grönt ljus om MSC-certifierad eller KRAV-certifierad, fiskad med långrev eller garn vid Island eller om fiskad med ringnot i Barents Hav eller Norska havet.

Gult ljus om trålad vid Island eller Färöarna. Rött ljus om fiskad med bottentrål i Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön, Barents hav eller Norska havet.

Ja, men trots lagkraven är informationen ofta otillräcklig. Enligt EUs marknadsförordning nr 1379/2013 för fisk- och vattenbruksprodukter måste butiker och restauranger visa:   

• Artens namn i dagligt tal och vetenskapligt namn.  
• Informationom produkten är vildfångad eller odlad.  
• För vildfångade arter måste fångstplats och fångstmetod/fiskeredskap anges  
• För odlad fisk ska odlingsplats uppges (sött eller saltvatten ochi vilket land arten odlats)   

Även information om produkten är tinad och minsta hållbarhetstid (”bäst före-dag” eller ”sista förbrukningsdag”) ska finnas med enligt kraven i livsmedelsmärkningen. Frivillig information om fångst- eller landningsdag, miljömässiga, sociala och etiska aspekter, produktionsteknik och näringsinnehåll kan också finnas med. 

Fisk är nyttigt, men tyvärr finns det några arter som innehåller hälsofarliga miljögifter. Läs Livsmedelsverkets råd om hur ofta man kan äta dessa fiskar.