Gå till huvudinnehållet

Frågor och svar om Fiskguiden

Frågor och svar om Fiskguiden

Undrar du något om det du läser i Fiskguiden hittar du kanske svaret här, och gör du det inte ta gärna kontakt med oss.

Fiskguiden är WWFs konsumentguide för mer hållbara och miljövänliga köp av fisk och skaldjur. Guiden i Sverige har getts ut sedan 2002. Fiskguiden omfattar ca 95 av de fisk- och skaldjursarter som vanligen finns på den svenska marknaden.

WWF bedömer de vildfångade arterna efter tre kriterier: – hur bestånden mår – om kontrollen och förvaltningen är effektiv – och fiskets påverkan på ekosystemet där bland annat fiskeredskapen och bifångstmängder räknas in.  

För odlade arter tittar vi också på var fodret kommer ifrån och miljöpåverkan från odlingen liksom anställdas sociala och etiska rättigheter. Fisk och skaldjur får efter utvärdering av odlingen sedan grönt, gult eller rött ljus – som trafikljusen.  

En art kan ha flera olika färger beroende på var och hur den är fiskad eller odlad.  

Ett fiske kan ha en låg klimatpåverkan i form av exempelvis koldioxidutsläpp, men kan fortfarande vara icke hållbart ur miljösynpunkt, dvs ha en negativ ekosystempåverkan, exempelvis att man fiskar på ett bestånd som är svagt, eller att fisket har problem med bifångst och utkast, eller att fisket inte har en effektiv förvaltning.

Sill, skarpsill och makrill är exempel på fisken som kan ha låga CO2-utsläpp. De lever i stim och fångas med redskap som snörpvad och flyttrål. Fördelarna med fångstmetoderna är låg bränsleförbrukning för båtarna, fisken fångas på ganska kort tid, bifångsterna är små och bottenkontakten liten.

Odlade musslor (som fångar kväve och minskar övergödning) är också klimatsmarta. WWFs matkalkylator ger tips om hur du kan äta klimatsmart. Där kan du se vilka utsläpp olika livsmedel ger, bland annat de vanligaste matfiskarna, och komponera en måltid som ryms inom de planetära gränserna.

Välj fisk och skaldjur som har grönt ljus i Fiskguiden, och sprid gärna guiden till vänner och bekanta. Upptäcker du restauranger eller butiker som säljer fisk med rött ljus, säg gärna till och fråga varför de har dessa arter i sin butik. Ju fler som påtalar att de vill se fler hållbara fiskar i handeln, desto större sannolikhet att företaget ändrar sig. 
 
Ta reda på hur fisken fångats eller odlats. Fisk fiskas på många olika sätt, bland annat med trål, garn, långrev och bur. Olika fiskemetoder har olika påverkan på miljön. Bottentrål påverkar bottenlevande arter och livsmiljöer eftersom redskapet släpas längs havsbotten. Fiske med garn och långrev kan skada sjöfåglar och marina däggdjur som kan fastna på krokarna eller i garnen och drunkna. Fisk som har odlats i slutna system på land har mindre påverkan på den omgivande miljön, men kräver mer energi än havsbaserade kassodlingar. Undersök om anläggningen är klimatcertifierad, eller hur deras energianvändning ser ut.

Gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), fiskad i Indiska Oceanen får rött ljus (oavsett fiskemetod). Den gulfenade tonfisken i Indiska Oceanen är överfiskad. Beståndet uppvisar en extremt låg biomassa (endast 31% av det ursprungliga beståndet kvarstår). Fiskeuttaget ligger på 32% över MSY (maximal hållbar avkastning). Förvaltningen är ineffektiv. Det finns inga bevarande- eller förvaltningsåtgärder på plats.

Torsk (Gadus morhua) fiskad med bottentrål i Barents hav och Norska havet går från gult till rött ljus. Fisket är förknippat med bifångst av känsliga och hotade arter, hajar och rockor . Tex arten Kungsfisk/Uer/Rödfisk (Sebastes norvegicus), en art som är överfiskad och hotad.
Fisket medför en negativ bottenpåverkan, och beståndets biomassa minskar. Förekomst av ungfisk och andra arter (icke-målart) i fångsten.

Strömming/Sill (Clupea harengus), fiskad i Egentliga Östersjön får rött ljus (låg tidigare på gult). Beståndet är utsatt för överfiske och befinner sig under samtliga biologiska referensvärden, tex minskad lekbiomassa, svag rekrytering, samt att könsmognaden infaller tidigare. Förvaltningen är ineffektiv, med en bristfällig kontroll och övervakning. Det förekommer även missrapportering (skarpsill och sill), och det råder osäkerhet kring hur uttag av strömming påverkar torsken och torskens återhämtning.

Strömming/Sill (Clupea harengus), fiskad i Bottniska viken, går från grönt ljus till rött.
Beståndet befinner sig under samtliga biologiska gränsvärden, med minskad lekbiomassa, svag rekrytering. Man ser även att könsmognaden infaller tidigare.
Beståndet bedöms dock inte vara överfiskat i dagsläget enligt ICES.

Skarpsill (Sprattus sprattus), fiskad i Östersjön går från grönt till gult ljus.
Fiskeuttaget överskrider kvoterna och överstiger FMSY. Förvaltningen är ineffektiv. Kontrollen och övervakningen är bristfällig. Det förekommer även missrapportering (skarpsill och sill). Beståndet har en låg rekrytering. Skarpsillsfisket är förknippat med bifångst av sill/strömming från Egentliga Östersjön – ett bestånd som i dagsläget är utsatt för överfiske. Skarpsill är en av de arter som utgör torskens huvudföda; och det råder osäkerhet kring hur uttaget av skarpsill påverkar torsken och torskens återhämtning.
Vårlekande sill (Clupea harengus) (NVG-sillen), fiskad i Barents hav, Norska havet, Nordsjön, och vid Island, Färöarna och Grönland går från grönt ljus till gult. Fisketrycket är för högt, och den totala tillåtna fångstmängden (TAC) har överskridits sedan 2013. Beståndet har en låg rekrytering och biomassan minskar, vilket har pågått sedan 2009, för att öka 2021, och sedan minska igen 2022. Fisket medför sannolikt betydande förändringar i ekosystemet med tanke på artens stora betydelse för ekosystemet.

Makrill (Scomber scombrus), fiskad i Nordostatlanten, går från grönt till gult ljus på grund av felrapportering av landade volymer (man rapporterar lägre volymer än vad man egentligen fiskar upp). Fisketrycket är för högt och beståndet är utsatt för överfiske. Det saknas en koordinerad fiskeförvaltning för detta bestånd. De fiskande nationerna kan ej komma överens om uttaget, vilket har medfört och medför att fiskeuttaget överskridit de vetenskapliga råden med över 40% de senaste 13 åren. Makrillsbeståndets tillväxt och biomassa har minskat och visar signaler om en fortsatt nedåtgående trend.

Kanadasik (Coregonus clupeaformis) och amerikansk siklöja (Coregonus artedi), fiskad i Nordamerika (USA) går från rött ljus till grönt respektive gult ljus.
·       Kanadasik (Coregonus clupeaformis), fiskad i Lake Michigan (fiskeförvaltande stat; Michigan) med bur/fällor får gult ljus. Beståndet har minskat kraftigt de senaste 15 åren. Vissa områden med så mycket som 50–80%. Låg rekrytering har lett till en minskad beståndsstorlek. Fisket är förknippat med bifångst av andra arter samt förekomst av ungfisk i fångsten. Förvaltningen bedöms vara delvis effektiv.

·       Kanadasik (Coregonus clupeaformis), fiskad i Lake Superior med bur/fällor (fiskeförvaltande stater; Wisconsin och Michigan) får grönt ljus. Beståndet och fisketrycket befinner sig inom satta biologiska gränsvärden. Bifångster och utkast inom fisket bedöms vara låga. Fisket medför en minimal ekosystempåverkan och fiskemetoden bedöms ha en låg påverkan på livsmiljöerna. Förvaltningen är effektiv med förvaltningsplaner på plats. Både kontroll och övervakning bedöms vara effektiv.

·       Amerikansk siklöja (Coregonus artedi), fiskad med garn i Lake Superior (förvaltande stat; Wisconsin) får gult ljus. Det råder databrist då datainsamling med avseende på beståndets status ej utförs kontinuerligt. Beståndet anses vara känsligt för högt fisketryck. Bifångster och utkast inom fisket bedöms vara låga. Fisket medför en minimal ekosystempåverkan och fiskemetoden bedöms ha en låg påverkan på livsmiljöerna. Förvaltningen är effektiv med förvaltningsplaner på plats. Både kontroll och övervakning bedöms vara effektiv.

Skarpsill (Sprattus sprattus) fiskad med flyttrål i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön går från gult till grönt ljus pga definierade referenspunkter om minskad fiskedödlighet, ökad lekbiomassa (lekmogen fisk) och god rekrytering. Beståndet anses vara i gott skick. Utkast inom fisket bedöms vara försumbart. Förvaltningen bedöms vara effektiv.

Braxen (Abramis brama) fiskad i Östersjön (svensk kust) med garn och bur/fällor går från gult till grönt ljus. Rådet baseras på SLU Aquas observationer vid Råneå i Bottenviken och Kvädöfjärden i centrala Östersjön. Beståndet verkar vara i bra skick, och dataunderlaget och datakvalitén har ökat. Fisket medför sannolikt ingen/eller låg negativ påverkan på ekosystemet.

Jätteräka (Penaeus vannamei) odlad i RAS med biofloc har grönt ljus. Denna odlingsmetod har låg foderanvändning och en minimal/låg ekosystempåverkan. Odlingarna har en minimal/ låg påverkan på miljön i och med låga utsläpp. Förvaltningen är effektiv. Produktion i Europa uppgår till cirka 500 ton. Produktion sker främst i Stor Britannien, Tyskland, Österrike och Schweiz.

Illustrationerna är från Scandinavian fishing yearbook, och WWF äger inte rättigheterna för att dela dessa vidare.

Guiden hjälper både privatpersoner och andra aktörer att välja miljövänliga och hållbara sjömatsprodukter som kommer från hållbart förvaltade fisken eller från ansvarfulla miljöanpassade vattenbruk.  

Många fiskbestånd mår dåligt och överfisket är ett stort hot. Globalt är idag cirka 94 procent av alla kommersiella fiskbestånd överfiskade eller fiskade till sin gräns.    

Klimatförändringar, förstörelse av livsmiljöer och försurning sätter också stark press på livet i haven. Ju fler medvetna konsumenter som aktivt väljer hållbara val, desto större blir påverkan på politiker och marknaden. Många följer Fiskguidens råd sedan många år.

Ja. Arbetet med Fiskguiden och utvärderingen av fisk- och skaldjur (sjömat) görs i samarbete mellan många WWF-kontor. Fiskguider finns numera i 28 länder. 

Att en art får rött ljus i Fiskguiden är inte samma sak som att den är officiellt rödlistad av SLU Artdatabanken. Rödlistan är en bedömning över arters risk att dö ut i Sverige. WWFs röda ljus Fiskguiden är en ögonblicksbild från verkligheten baserad på hur bestånden mår, förvaltningens effektivitet och hur fisket eller odlingen påverkar ekosystemet (uttag, redskap och bifångster).

Lax (Salmo salar):
Gult ljus om fiskad med bur/fällor i Östersjön, samt om odlad i öppna kassar (Norge, Skottland, Irland, Island eller Färöarna).

Rött ljus oavsett fångstmetod eller fångstområde (se undantag på gult), samt oavsett produktionssystem
eller produktionsland (vattenbruk) (se undantag på gult ljus).

Räka / Nordhavsräka (Pandalus borealis):
Gult ljus om fiskad vid Island (ekonomisk zon- EEZ), om fiskad vid Svalbard (ekonomisk zon- EEZ), eller om fiskad vid Grönland (ekonomisk zon- EEZ) i Nordvästra Atlanten.

Rött ljus om fiskad i Skagerrak, Kattegatt eller Nordsjön, Norska rännan (Sverige, Danmark och Norge ekonomisk zon- EEZ), fiskad vid Grönland (ekonomisk zon – EEZ) i Nordöstra Atlanten, eller om fiskad i Kanada (ekonomisk zon – EEZ).

Torsk (Gadus morhua, Gadus macrocephalus):
Gult ljus om fiskad med långrev eller garn i Barents hav och Norska havet (G. morhua), fiskad handlina eller spö, Kanada (G. morhua), fiskad med garn längs Grönlands kust, Nordvästra Atlanten (G. morhua), eller om trålad i Berings Hav (Gadus macrocephalus).
Rött ljus om fiskad i norra Atlanten (se undantag på gult ljus, (G. morhua), eller om fiskad i nordvästra Stilla Havet (Gadus macrocephalus) se undantag på gult.
Strömming/Sill (Clupea harengus):
Grönt ljus om fiskad i Rigabukten, eller om fiskad med flyttrål eller ringnot i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön, eller om fiskad i östra Engelska kanalen (höstlekande sill)

Gult ljus om fiskad med flyttrål eller ringnot i Barents hav, Norska havet, Nordsjön, östra Grönland (norsk vårlekande sill), fiskad med ringnot i nordvästra Atlanten (Kanada), eller om fiskad med flyttrål vid Irland, nordvästra Skottland, i Keltiska havet eller i Engelska kanalen
Rött ljus om fiskad med ringnot i nordvästra Atlanten (Kanada – västra Newfoundland),
fiskad med flyttrål eller garn i Skagerrak, Kattegatt tom Västra Östersjön (vårlekande sill),
eller om fiskad i Östersjön (se undantag på grönt), svenskt fiske i Bottniska viken.

Alaska Pollock (Theragra chalcogramma):
Gult ljus om fiskad med snurrevad i Nordvästra Stilla havet (USA)
Rött ljus om fiskad med bottentrål i Nordvästra Stilla havet (Japans ekonomiska zon – EEZ),
eller om fiskad med flyttrål i Nordvästra och nordöstra Stilla havet (Rysslands ekonomiska zon – EEZ)

Sej / Gråsej (Pollachius virens):
Grönt ljus om fiskad med långrev eller garn vid Island eller om fiskad med ringnot i Barents Hav eller Norska havet.
Gult ljus om trålad vid Island eller Färöarna.
Rött ljus om fiskad med bottentrål i Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön, Barents hav eller Norska havet.

 

 

Köttguiden framsida

Köttguiden

Att äta mindre men bättre kött är något av det viktigaste du kan göra för vår planet. Köttguiden hjälper dig att välja rätt när du väl äter kött.

Till guiden

vegoguiden-1024×512

Vegoguiden

Välj mer och bättre vego! Med Vegoguiden får du hjälp att välja rätt vego.

Till guiden

Fiskguiden-fisk

Fiskguiden

Bidra till ett mer hållbart fiske och vattenbruk (fiskodling) genom att göra medvetna val när du köper fisk och skaldjur.

Till guiden

Kontakt

Mejla gärna dina frågor och funderingar om Fiskguiden till oss på fiskguiden@wwf.se.

Östersjöfadder

  • Östersjön är ett av världens mest förorenade hav
  • Döda bottnar lika stora som en yta 1,5 gånger så stor som Danmark
  • Som fadder hjälper du oss stoppa överfisket och övergödningen!
Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som Östersjöfadder bidrar du månadsvis via autogiro regelbundet till WWFs arbete för ett friskt och levande Östersjön.

Fyll i uppgifter

Faktureringsdetaljer

Sverige

Signera autogiro

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Dela gärna:

Senast ändrad 29/09/23

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se