Gå till huvudinnehållet

OM Fiskguiden

Till Fiskguiden

Du som konsument kan bidra till ett mer hållbart fiske och vattenbruk genom att göra ett medvetet val när du köper fisk och skaldjur. Till din hjälp finns Fiskguiden, WWFs konsumentguide för mer hållbara val av sjömat.

Varför behövs Fiskguiden?

Många fiskbestånd mår dåligt och överfisket är ett stort hot. Globalt är idag cirka 90 procent av alla kommersiella fiskbestånd överfiskade eller fiskade till sin gräns. WWF Fiskguiden hjälper både privatpersoner och andra aktörer att välja miljövänliga och hållbara sjömatsprodukter som kommer från hållbart förvaltade fisken eller från ansvarfulla miljöanpassade vattenbruk.

Klimatförändringar, förstörelse av livsmiljöer och försurning sätter också stark press på livet i haven, men ju fler medvetna konsumenter som aktivt väljer hållbara val, desto större blir påverkan på politiker och marknaden. Många följer Fiskguidens råd sedan många år.

Fiskguiden är, tillsammans med de andra konsumentguiderna, Köttguiden och Vegoguiden, en viktig komponent i många projektet som till exempel Eat4Change, vars mål är att inspirera unga att göra mer hållbara matval. Projektet finansieras av Europeiska unionen.

Vad är det som bedöms i guiden?

Guiden tar upp flera olika hållbarhetsparametrar som är viktiga för att göra en bedömning av hur hållbart ett fiske, eller en fiskodling är. Fisk och skaldjur får efter utvärdering sedan grönt, gult eller rött ljus – som trafikljusen.

WWF bedömer de vildfångade arterna efter tre kriterier: – hur bestånden mår – om kontrollen och förvaltningen är effektiv – och fiskets påverkan på ekosystemet där bland annat fiskeredskapen och bifångstmängder räknas in. För odlade arter granskas även var fodret kommer ifrån och miljöpåverkan från odlingen, liksom anställdas sociala och etiska rättigheter.

Fiskguiden tar upp cirka 80 olika arter och ger en så detaljerad bild av vilka val som är mer eller mindre hållbara. En art kan ha flera olika färger beroende på var och hur den är fiskad eller odlad.

Du kan bidra till ett mer hållbart fiske

Äter du fisk och skaldjur? Välj då arter som har grönt ljus i Fiskguiden, och sprid gärna guiden till vänner och bekanta. Här är fler sätt att hjälpa till:

  • Visa att du bryr dig! Har din mataffär eller favoritrestaurang dåligt utbud av grön eller miljömärkt fisk? Eller säljer de produkter som har rött ljus i WWFs fiskguide? Ju fler som frågar desto större sannolikhet att företaget ändrar sina policies och utbud.
  • Kräv information så du kan göra ett medvetet val. Det är inte alltid lätt att få svar på hur fisken du vill köpa är fiskad eller odlad eller vart den kommer ifrån, men butiker och restauranger är faktiskt skyldiga att uppge det enligt EUs marknadslagstiftning. Artens svenska och vetenskapliga namn måste framgå, samt fångstmetod och ursprung. Är det inte tydligt skyltat i butiken eller i menyn på restaurangen så kan du be personalen ta reda på svaren åt dig, för du har rätt att veta.
  • Hittar du inte sjömat med grönt ljus rekommenderar vi MSC, ASC och KRAV-certifierad sjömat som andrahandsval. Miljöcertifiering är inget självändamål men ett bra verktyg för att driva fisket och vattenbruket i en mer hållbar riktning.
  • Kolla upp fiskredskapet och odlingsmetoden. Fisk fiskas på många olika sätt, bland annat med trål, garn, långrev och bur. Olika fiskemetoder har olika påverkan på miljön. Bottentrål påverkar bottenlevande arter och livsmiljöer eftersom redskapet släpas längs havsbotten. Fiske med garn och långrev kan skada sjöfåglar och marina däggdjur som kan fastna på krokarna eller i garnen och drunkna. Välj gärna fisk som fångats med bur. Fisk som inte var tänkt att fångas kan släppas ut levande, och buren har liten påverkan på botten. Fisk som har odlats i slutna system på land har mindre påverkan på den omgivande miljön, men kräver mer energi än havsbaserade kassodlingar. Undersök därför om anläggningen är klimatcertifierad, eller hur deras energianvändning ser ut. Musslor som odlats i havet kan du äta med gott samvete – de kräver inget foder utan livnär sig på växtplankton och alger i vattnet vilket bidrar till bättre vattenkvalité.
  • Vissa fiskar är bättre att äta än andra. Arter som sill, skarpsill och makrill lever i stim, och fångas med mängdfångande redskap som snörpvad och flyttrål. Fisket kan bedrivas med låg bränsleförbrukning eftersom mycket fisk kan fångas på ganska kort tid, bifångsterna är små och bottenkontakten liten. Undvik djuphavsfiskar som hälleflundra, marulk, kungsfisk/uer, rödtunga och havskatt. De växer långsamt och blir könsmogna sent vilket gör dem känsliga för överfiske.
Matguiden app

Matguiden app

Ny app med alla WWFs tre konsumentguider samlade:
Köttguiden, Vegoguiden och Fiskguiden.

Appen finns att ladda ner både i Appstore och i Google Play.

Läs mer

Fiskguiden och företag

WWF välkomnar att konsumentguiderna Köttguiden, Fiskguiden, och Vegoguiden marknadsförs mot konsumenter i butik, på restaurang och i konsumentappar och andra verktyg! Många fler behöver göra betydligt bättre val för planeten och vi är glada om företag vill bidra till det. Guiderna kan också fungera bra i utbildningar eller som information till anställda.

WWF vill gärna se företag använda Fiskguiden och ser positivt på att företag lyfter fram guiden i sin marknadsföring. För att detta ska bli trovärdigt mot konsument och kunder måste företaget leva upp till sina påståenden. Här finns mer information om hur guiderna får användas i marknadsföring liksom marknadsföringsmaterial.

Frågor och svar om Fiskguiden

Fiskguiden är WWFs konsumentguide för mer hållbara och miljövänliga köp av fisk och skaldjur. Guiden i Sverige har getts ut sedan 2002. I år omfattar den närmre 95 av de fisk- och skaldjursarter som vanligen finns på den svenska marknaden. 

WWF bedömer de vildfångade arterna efter tre kriterier: – hur bestånden mår – om kontrollen och förvaltningen är effektiv – och fiskets påverkan på ekosystemet där bland annat fiskeredskapen och bifångstmängder räknas in.  

För odlade arter tittar vi också på var fodret kommer ifrån och miljöpåverkan från odlingen liksom anställdas sociala och etiska rättigheter. Fisk och skaldjur får efter utvärdering av odlingen sedan grönt, gult eller rött ljus – som trafikljusen.  

En art kan ha flera olika färger beroende på var och hur den är fiskad eller odlad.  

Fiskguiden innehåller ingen klimatgranskning, men sill, skarpsill och makrill är miljösmarta val, enligt WWF. De lever i stim och fångas med redskap som snörpvad och flyttrål. Fördelarna med fångstmetoderna är låg bränsleförbrukning för båtarna, fisken fångas på ganska kort tid, bifångsterna är små och bottenkontakten liten. Odlade musslor (som fångar kväve och minskar övergödning) är också klimatsmarta.

WWFs matkalkylator ger tips om hur du kan äta klimatsmart. Där kan du se vilka utsläpp olika livsmedel ger, bland annat de vanligaste matfiskarna, och komponera en måltid som ryms inom de planetära gränserna.

Välj fisk och skaldjur som har grönt ljus i Fiskguiden, och sprid gärna guiden till vänner och bekanta. Upptäcker du restauranger eller butiker som säljer fisk med rött ljus, säg gärna till och fråga varför de har dessa arter i sin butik. Ju fler som påtalar att de vill se fler hållbara fiskar i handeln, desto större sannolikhet att företaget ändrar sig. 
 
Ta reda på hur fisken fångats eller odlats. Fisk fiskas på många olika sätt, bland annat med trål, garn, långrev och bur. Olika fiskemetoder har olika påverkan på miljön. Bottentrål påverkar bottenlevande arter och livsmiljöer eftersom redskapet släpas längs havsbotten. Fiske med garn och långrev kan skada sjöfåglar och marina däggdjur som kan fastna på krokarna eller i garnen och drunkna. Fisk som har odlats i slutna system på land har mindre påverkan på den omgivande miljön, men kräver mer energi än havsbaserade kassodlingar. Undersök om anläggningen är klimatcertifierad, eller hur deras energianvändning ser ut.

  • Regnbåge (Oncorhynchus mykiss) odlad i kassar i svenska insjöar går från gult ljus till grönt på grund av foderförbättringar med bland annat högre spårbarhet och transparens med avseende på ingredienser och en lägre foderkoefficient (dvs går åt mindre foder än tidigare att producera 1 kg fisk).
  • Strömming/Sill (Clupea harengus) fiskad med garn i Bottenhavet och Bottenviken går från gult till grönt. Ett mer solitt dataunderlag med avseende på beståndsstatus finns nu på plats. Både gränsvärden och referensvärden är införda. Fisket bedöms har låg påverkan på både bottenhabitat och känsliga och hotade arter.
  • Röding (Salvelinus spp) odlad i dammar, Europa (tidigare gul). Ökad spårbarhet och högre fodereffektivitet.
  • Siklöja, C.albula, fiskad i Vättern går från gult till grönt ljus. Trafikljusförändring beror på förbättrad förvaltning, förbättrad beståndsstatus och lägre fisketryck.
  • Blåmussla (Mytilus edulis) från Tyskland, odlad (tidigare gult ljus). Minskad negativ ekosystempåverkan. Nativ art, så påverkan pga rymningar anses vara minimal. Förvaltningen bedöms vara delvis effektiv och det förekommer inga konflikter med lokalbefolkning.
  • Kammussla (Pecten maximus) (tidigare gul). Handplockade. Nordöstra Atlanten (Frankrike, Irland, Storbritannien). Trafikljusförändring beror på förbättrad beståndsstatus.
  • Skarpsill (Sprattus sprattus) fiskad i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön går från grönt till gult ljus då beståndet har minskat drastiskt i storlek. Både lekbiomassa och fiskeridödligheten ligger på fel sida om respektive gränsvärden.
  • Åttaarmad bläckfisk (Octopus vulgaris) fiskad med handlina och spö i Östcentrala Atlanten av Mauritanien & Senegal går från grönt till gult ljus. Detta beror på en ineffektiv förvaltning med saknad av kontroll. Beståndet anses vara fiskat till sin gräns.
  • Lax (Salmo salar), fiskad med långrev i Östersjön går från gult till rött ljus på grund av ineffektiv förvaltning och svaga bestånd. Påverkan på det överfiskade östra beståndet av Östersjötorsk kan ej uteslutas.
  • Öring (Salmo trutta), Östersjön (bur) går från gult till rött ljus. Osäkert underlag med avseende på beståndsstatus. Förekomst av ungfisk och andra arter (icke-målart) i fångsten.
  • Liten hälleflundra, Blåkveite (Reinhardtius hippoglossioides) fiskad i nordvästra atlanten, Grönländsk ekonomisk zon, med långrev går från gult ljus till rött på grund av för högt satta kvoter (ligger ej i linje med de vetenskapliga råden). Databrist gällande påverkan på känsliga och hotade arter.
  • Flundra, Skrubbskädda (Platichthys flesus) fiskad i Arkonahavet och Bornholmshavet med garn och trål går från gult till rött ljus på grund av negativ påverkan på Östersjötorsk och tumlare, samt problematik med bifångst och utkast.
  • Tilapia (Oreochromis niloticus) odlad i Brasilien går från gult till rött på grund av hög antibiotikaanvändning, rymningar samt negativ på verkan på miljön i och med utsläpp från odlingarna. Svag lagstiftning och förvaltning.

Guiden hjälper både privatpersoner och andra aktörer att välja miljövänliga och hållbara sjömatsprodukter som kommer från hållbart förvaltade fisken eller från ansvarfulla miljöanpassade vattenbruk.  

Många fiskbestånd mår dåligt och överfisket är ett stort hot. Globalt är idag cirka 94 procent av alla kommersiella fiskbestånd överfiskade eller fiskade till sin gräns.    

Klimatförändringar, förstörelse av livsmiljöer och försurning sätter också stark press på livet i haven. Ju fler medvetna konsumenter som aktivt väljer hållbara val, desto större blir påverkan på politiker och marknaden. Många följer Fiskguidens råd sedan många år.

Av de 89 arterna i guiden har 75 arter alternativ på grönt ljus (84%), 59 på gult ljus (66%), 79 på rött ljus (89%). 47 stycken har grönt ljus, dvs 53% även utan certifiering. 

Ja. Arbetet med Fiskguiden och utvärderingen av fisk- och skaldjur (sjömat) görs i samarbete mellan många WWF-kontor. Fiskguider finns numera i 28 länder. 

Att en art får rött ljus i Fiskguiden är inte samma sak som att den är officiellt rödlistad av SLU Artdatabanken. Rödlistan är en bedömning över arters risk att dö ut i Sverige. WWFs röda ljus Fiskguiden är en ögonblicksbild från verkligheten baserad på hur bestånden mår, förvaltningens effektivitet och hur fisket eller odlingen påverkar ekosystemet (uttag, redskap och bifångster).

Lax (Salmo salar):
Gult ljus om fiskad med bur/fällor i Östersjön, samt om odlad i öppna kassar (Norge, Skottland, Irland, Island eller Färöarna).

Rött ljus oavsett fångstmetod eller fångstområde (se undantag på gult samt oavsett produktionssystem eller produktionsland (vattenbruk) (se undantag på gult ljus).

Räka / Nordhavsräka (Pandalus borealis):
Grönt ljus om fiskad utanför Baffinön (Kanada). Gult ljus om fiskad i nordöstra Atlanten (se undantag på rött), eller om fiskad vid Kanada (se undantag grönt ljus). Rött ljus om fiskad i Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön eller vid Grönland (Nordöstra Atlanten).

Torsk (Gadus morhua, Gadus macrocephalus):
Gult ljus om fiskad med långrev, trål eller garn i Barents hav och Norska havet (Gadus morhua), eller om fiskad med handlina eller spö vid Färöarna (Gadus morhua). Om fiskad med garn längs Grönlands kust, Nordvästra Atlanten (G. morhua). Om fiskad med garn längs Grönlands kust, Nordvästra Atlanten (G. morhua), eller om trålad i Berings Hav (Gadus macrocephalus.
Rött ljus om fiskad i norra Atlanten (se undantag på gult ljus, (Gadus morhua) eller om fiskad i nordvästra Stilla Havet (Gadus macrocephalus).

Strömming/Sill (Clupea harengus):
Grönt ljus om fiskad med flyttrål eller garn i Bottenhavet och Bottenviken. Om fiskad med fällor i Östersjön (öster om Bornholm), eller med fällor eller flyttrål i Rigabukten. Fiskad med flyttrål eller ringnot i Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön eller i östra Engelska kanalen (höstlekande sill). Fiskad med flyttrål eller ringnot i Barents hav, Norska havet, Nordsjön, östra Grönland (norsk vårlekande sill). Fiskad med flyttrål Island, Färöarna. Om fiskad med ringnot i nordvästra Atlanten (USA).
Gult ljus om fiskad i Östersjön (se undantag på grönt och rött). Om fiskad med ringnot i nordvästra Atlanten (Kanada). Om fiskad med flyttrål vid Irland, nordvästra Skottland, i Keltiska havet eller i Engelska kanalen.
Rött ljus om fiskad med ringnot i nordvästra Atlanten (Kanada – västra Newfoundland). Om fiskad med flyttrål eller garn i Skagerrak, Kattegatt tom Västra Östersjön (vårlekande sill).

Alaska Pollock (Theragra chalcogramma):
Gult ljus om fiskad med snurrevad i Nordvästra Stilla havet, om fiskad med flyttrål i Nordvästra Stilla havet (Ryssland, öster om 174 breddgraden).
Rött ljus om fiskad med bottentrål i Nordvästra Stilla havet (Japans ekonomiska zon – EEZ) eller om fiskad med flyttrål i Nordvästra Stilla havet (Rysslands ekonomiska zon – EEZ; väst om 174 breddgraden).

Sej / Gråsej (Pollachius virens):
Grönt ljus om fiskad med långrev eller garn vid Island eller om fiskad med ringnot i Barents Hav eller Norska havet.

Gult ljus om trålad vid Island eller Färöarna.
Rött ljus om fiskad med bottentrål i Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön, Barents hav eller Norska havet.

Kontakt

Mejla gärna dina frågor och funderingar om Fiskguiden till oss på fiskguiden@wwf.se.

Dela gärna:

Senast ändrad 02/11/22

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se