Flera europeiska länder drabbas just nu av mycket höga temperaturer, historiska värmerekord tillsammans med låga vattennivåer och torka. Våtmarksnationalparken Doñana i Spanien håller på att torrläggas, och den biologiska mångfalden utarmas. Det går inte längre att blunda för riskerna, vi behöver brådskande åtgärder här och nu.
Jorden är redan varmare än förindustriell tid, och detta är den viktigaste drivkraften bakom de extrema väderhändelser vi bevittnar runt om i världen. Klimatförändringar gör värmeböljor hetare och mer frekventa. Det skapar också varmare och torrare förhållanden, vilket ökar risken för mer frekventa skogsbränder.
Extremt och oförutsägbart väder kommer att bli vanligare över hela världen i takt med att klimatmönstren förändras. Världen har redan värmts upp med 1,1 grad. Vid 1,5 graders temperaturhöjning kommer extremväder oftare och blir mer intensiva. Vid 2 graders global uppvärmning riskerar den extrema hettan oftare att nå kritiska trösklar för jordbruk och hälsa. Om vi fortsätter som nu, hamnar vi på en temperaturökning som är över 3 grader till år 2100, vilket ger dramatiska konsekvenser för såväl djur och natur som oss människor.
Sverige är inte förskonat, även om prognoserna ser bättre ut här än i många andra länder. Det är främst de östra delarna av Sverige som drabbas. Just nu är det väldigt torrt i Mälardalen och ner mot Blekinge. Där pratar man nu om att nivåerna är på samma som extremsommaren 2018.
Ett varmare klimat kommer enligt SMHI ge varmare och mer nederbördsrika vintrar. Samtidigt kommer avdunstningen och växternas vattenförbrukning att öka under sommarhalvåret, vilket kan ge minskad tillgång till vatten, särskilt i södra Sverige. De problem med vattenbrist som flera län upplevt på senare år kommer därför med största sannolikhet att återkomma. Ett framtidsscenario är därför att det blir blötare vintrar men även torrare somrar, dvs en större variation under året än tidigare.
Dessutom kommer effekterna av vattenbristen inte att stanna i länderna där torkan är som värst. Priserna för varor från dessa länder riskerar att gå upp, vilket även kan påverka svenska konsumenter och företag. Även företag med produktion i länder med vattenbrist kan drabbas på olika sätt.
Läs mer om klimatförändringar i Sverige
I synnerhet kommer södra Spanien, Grekland och Turkiet – regioner som idag redan lider av torka – drabbas allra värst. I dessa länder kan tre fjärdedelar av befolkningen riskera vattenbrist. Som en följd hotas Medelhavsländernas ekonomier som är beroende av jordbruk och turism. Enligt FNs Klimatpanels, IPCC, Sixth Assessment Report har följande risker identifierats för Europa vid global uppvärmning över 1,5 grader.
De huvudsakliga riskerna är:
Naturreservatet Doñana är Europas största våtmarksområde med ett unikt ekosystem med kärr, dammar, laguner och skogar. I nationalparken lever normalt närmare 400 fågelarter samt sötvattensfiskar, reptiler, det iberiska lodjuret och även stundtals svenska lövsångare och ladusvalor. Platsen är strategiskt viktig för uppemot en miljon flyttfåglar från nordligare breddgrader som häckar, övervintrar och vilar på sina färder till och från Afrika.
Nationalparken håller idag på att torrläggas och den biologiska mångfalden utarmas. I vintras anlände bara 90 000 flyttfåglar. Nästan 60 procent av lagunerna i Doñanaparken nu är helt torrlagda. Det har knappt regnat på över två år och marken är torr och sprucken istället för blötlagd.
I Doñana finns olagliga jordbruksmarker som brukar mer vatten än vad som är lovligt, och därmed skyndar på torkan och utarmar det unika ekosystemet. På grund av detta riskerar Doñana att strykas från världsarvslistan, där nationalparken funnits listad sedan mitten av 90-talet. WWF arbetar för att bevara våtmarken och uppmärksamma dess viktiga roll för den biologiska mångfalden samt hur jordbrukspolitiken i området påverkar torkan och vattentillgångarna.
Läs mer på wwf.es
Vi vet att de främsta drivkrafterna bakom klimatförändringarna är mänskliga aktiviteter, främst förbränning av fossila bränslen som kol, olja och gas. Dessa aktiviteter producerar fyra värmefångande gaser som får temperaturen att stiga. Vi måste göra allt vi kan för att säkerställa att vi begränsar ytterligare uppvärmning och håller det globala temperaturmålet 1,5 grader inom räckhåll för att undvika de mest katastrofala effekterna på människor och natur.
Enligt IPCC är det fortfarande möjligt att vända trenden. Men då krävs omedelbara, kraftiga utsläppsminskningar som leder till nollutsläpp globalt senast 2050, och det är först i slutet av seklet som de flesta positiva effekterna i så fall kommer att märkas.
WWF arbetar på flera plan med klimatfrågan. Vi påverkar politiska processer och beslut på både nationell och global nivå, samarbetar med företag och städer för minskade koldioxidutsläpp och driver innovativa fältprojekt för bland annat hållbara energilösningar i många länder. WWF samarbetar även med flera storföretag för att minska företags vattenpåverkan samt driva på för en mer effektiv och rättvis vattenförvaltning i områden drabbade av bland annat vattenbrist och torka. WWF arbetar även med naturbaserade lösningar som innebär att man skyddar, utvecklar och skapar ekosystem i syfte att bibehålla och stärka ekosystemtjänster för att hantera samhällsutmaningar. Genom att skydda och restaurera ekosystem kan klimatförändringens effekter som torka eller översvämningar mildras, kolsänkor skapas och biologisk mångfald främjas.
Tillsammans kan vi göra en insats för att bevara djur och natur och kämpa mot klimatförändringarna. Stöd WWFs arbete genom att bli Planetfadder.
Vi kan alla göra en insats för att bevara djur och natur och kämpa mot klimatförändringarna. Bli fadder och stötta vårt arbete. För det finns hopp. Där WWF jobbar aktivt för att skydda livsmiljöer, återhämtar sig livet igen.
Senast ändrad 28/09/23
