Soppsköldpadda

Havssköldpaddor

Det finns totalt sju arter av havslevande sköldpaddor. Havssköldpaddor (Cheloniidae) är en familj i ordningen sköldpaddor, med sex arter. De ingår tillsammans med havslädersköldpaddor (som är placerade i en egen familj, Dermochelyidae) i överfamiljen Chelonioidea inom ordningen sköldpaddor (Testudines).
Havssköldpaddans skal är strömlinjeformat och benen är omvandlade till simfötter. De tillhör klassen kräldjur (Reptilia) och lägger ägg.

Arter

Oäkta karettsköldpadda eller falsk karettsköldpadda (Caretta caretta)
Soppsköldpadda (Chelonia mydas)
Karettsköldpadda eller äkta karettsköldpadda (Eretmochelys imbricata)
Bastardsköldpadda eller atlantisk bastardsköldpadda (Lepidochelys kempii)
Sydlig bastardsköldpadda (Lepidochelys olivacea)
Plattskaligsköldpadda (Natator depressus)
Egen familj:
Havslädersköldpadda (Dermochelys coriacea)

Samtliga arter havssköldpaddor finns med på CITES-listan (Convention of International Trade in Endangered Species), enligt Appendix 1. Det innebär att det krävs särskilt tillstånd för att handla med dessa arter. Två av de sju arterna är klassade som akut hotade, två är klassade som starkt hotade och ytterligare två är klassade som sårbara enligt Internationella naturvårdsunionen, IUCN. Plattskalighavsköldpadda är ej klassad i dagsläget på grund av otillräcklig data.

Internationell handel med produkter som till exempel sköldpaddsskal, skin och fett från karettsköldpadda, grön havssköldpadda och sydlig bastardsköldpadda äger fortfarande rum trots att detta är olagligt och att samtliga havssköldpaddor är listade i CITES.

Habitat och ekologi

Havsköldpaddor tillbringar större delen av livet i havet. De förekommer främst i varma tropiska och subtropiska hav, men vissa arter lever även i tempererade vatten. Hanarna lämnar aldrig havet och honorna kommer endast upp på land för att lägga ägg på lämpliga sandstränder.

Livscykel

Det tar flera decennier innan en havssköldpadda når könsmogen ålder. Havssköldpaddor kan lägga hundratals ägg per säsong. Dock överlever bara ungefär en per tusen havssköldpaddor till vuxen ålder.

När äggen väl kläcks är det dags för de små sköldpaddorna att raskt ta sig ner till havet och vidare ut till öppet hav för att söka föda och skydd. Vägen ner till havet kantas av många faror och hot; både naturliga och mänskliga.

Cirkeln fullbordas slutligen då havssköldpaddan når könsmogen ålder och återvänder tillbaka för att lägga ägg på den strand där den själv föddes.

Karettsköldpadda
Sydlig bastardsköldpadda
Falsk karettsköldpadda
Karettsköldpadda
Sydlig bastardsköldpadda
Falsk karettsköldpadda

Vilka är de största hoten?

I dagsläget är det människan som utgör det största hotet, främst genom fiske som bifångst, miljöförstöring, föroreningar och strandnära bebyggelse.

Jakt på både vuxna och unga havssköldpaddor samt deras ägg leder till kraftigt minskade populationer över hela världen. Forskare uppskattar att det årligen dödas mer än 30.000 gröna havssköldpaddor olagligt i Baja Kalifornien och fler än 50.000 havssköldpaddor dödas i Sydostasien och södra delen av Stilla havet varje år.

Viktiga födoplatser som korallrev och sjögräsängar förstörs hela tiden och försvinner i alarmerande takt. Destruktiva fiskemetoder, ökad turism och klimatförändringar bidrar ytterligare till att rubba havssköldpaddornas sköra ekosystem.

Växthuseffekten tillsammans med andra klimatförändringar har en stor påverkan på havssköldpaddspopulationer i och med att könsutvecklingen i äggen är temperaturberoende. Detta medför rubbningar i balansen mellan antalet honor och hannar som kläcks och påverkar därmed artens överlevnad.

Föroreningar i form av skräp, plast, oljeutsläpp och övriga utsläpp leder ofta till döden hos havssköldpaddor. Kringflytande plast i haven förväxlas med deras naturliga föda, som maneter. Plasten fastnar i havssköldpaddans matspjälkningsorgan och gör att de svälter ihjäl.

Blåfenad tonfisk

Välj rätt fisk!

Du som konsument kan bidra till ett mer hållbart fiske genom att göra ett medvetet val när du äter fisk och skaldjur.

Fiskguiden Ladda ner mobilappen

Green sea turtle
  • Steg 1
  • Steg 2
  • Steg 3

marinfadder

Tillbaka Steg 1 / 3

Månadsbelopp

Som fadder blir du månadsgivare och bidrar regelbundet via autogiro till WWFs arbete.

Premie

Faktureringsadress

Sverige

Signera ditt autogiro

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.
Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se