Gå till huvudinnehållet

STOPPA PLASTFÖRORENINGARNA!

Bli planetfadder

Plastutsläppen till haven beräknas fyrdubblas till år 2050. Medelhavet, Östkinesiska havet, Gula havet och Arktis havsis riskerar att överskrida farliga gränsvärden för mikroplaster. Över 2000 arter har påverkats negativt liksom hela marina ekosystem som redan är under hård press. Det visar en ny WWF-rapport som sammanfattat drygt 2500 forskningsstudier på området och är en av de mest omfattande hittills.

Plastskräp hotar havens arter och ekosystem

Granskningen ”Impacts of plastic pollution in the ocean on marine species, biodiversity and ecosystems” varnar för att havsområden som är mer än två och en halv gånger Grönlands yta (drygt 5 miljoner kvadratkilometer) riskerar att överskrida ekologiskt farliga nivåer för mikroplaster vid nästa sekelskifte. Plastproduktionen förväntas fördubblas till 2040 och konsumtionen öka från 300 miljoner till 600 miljoner ton. Utsläppen av plast till haven beräknas fyrdubblas till 2050 och mängden mikroplast öka 50-faldigt vid nästa sekelskifte. Forskarna uppskattar att 90 procent av alla sjöfåglar och 52 procent av alla havssköldpaddor får i sig plast.

Negativa effekter från plastföroreningar har upptäckts i de flesta artgrupper. De kan minska arternas förmåga att föröka sig och därmed försvåra produktiviteten hos marina ekosystem som korallrev och mangrove. Där andra hot som överfiske, global uppvärmning, övergödning eller sjöfart överlappar med plastskräp, förstärks de negativa effekterna.

Plastföroreningarna är ett av de mest slående exemplen av vilken skada vi människor har orsakat vår planet. Från våra lokala kustområden till det avlägsna Arktis, har plastdumpningen förorenat våra hav, skadat och dödat vilda djur. Situationen eskalerar.

Historiskt avtal om plasten!

En havssköldpadda har fastnat i fiskenät. Foto: Jordi Chias, WWF

FNs medlemsländer har beslutat att införa ett globalt rättsligt bindande plastavtal för att stoppa de stora utsläppen av plast. Avtalet ska göra det möjligt att sätta globala regler och skyldigheter som innebär att både nationer och företag hålls ansvariga för att stoppa plastföroreningar.


– Vi står vid ett historiskt vägskäl där ambitiösa beslut som tas i dag kan förhindra att plastföroreningar leder till en kollaps av våra ekosystem. Genom att utveckla ett rättsligt bindande globalt plastavtal banar våra världsledare vägen för en renare och bättre framtid för både människan och planeten, WWFs generalsekreterare Gustaf Lind.

 

WWF har jobbat för ett globalt plastavtal under fyra år och 2,2 miljoner människor har skrivit under vår namninsamling. Stora tack till alla er som skrivit under och bidragit till den här viktiga segern! Läs WWFs pressmeddelande om plastavtalet. 

Nu skrotar vi skräpet

  • Varje år dumpas cirka 11 miljoner ton plastskräp ut i haven. Marint skräp återfinns i alla världens hav men det mesta kommer från land och en mindre del från sjöfart och fiske.
  • Plastkonsumtionen beräknas dubbleras från dagens omkring 300 miljoner ton till 600 miljoner ton år 2040.
  • Det globala plastskräpet som sprids till haven uppskattas att fyrdubblas till år 2050.
  • Om vi inte agerar nu på en global nivå kan det finnas mer plast än fisk i haven år 2050.

Det växande plastberget är ett globalt problem som inte ett land enskilt kan lösa utan kräver samarbete och gränsöverskridande lösningar. WWF jobbar för att stoppa utsläppen av plast i naturen och få en 100-procentig återvinning och återanvändning av plastavfallet senast 2030.

Tillsammans är vi lösningen

För att klara utmaningen med plastskräp på land och i haven krävs långsiktigt arbete, samarbete mellan olika organisationer, företag, regioner och länder. WWF arbetar framför allt för att stoppa problemet redan vid källan – vi vill inte att plasten överhuvudtaget ska komma ut i naturen och våra hav. Vi jobbar direkt mot politiker i Sverige och internationellt inom till exempel EU och FN och ger förslag på lösningar och effektiva åtgärder. Din hjälp behövs – bli Planetfadder och gör skillnad redan idag.

Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som Planetfadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till arbetet för att bevara den biologiska mångfalden och kämpa mot klimatförändringarna.

Bli Planetfadder – hjälp oss kämpa för en levande planet.

Fyll i uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Signera autogiro

Ha tålamod, din bank kontaktas.

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

WWF jobbar för en levande planet

Plasten i haven är ett stort och växande problem. Många av havens djur äter och skadas av plast i olika former såsom plastpåsar, de stryps av plastband och pyttesmå plastbitar lagras i deras kroppar – något som i förlängningen även kan drabba oss människor. Ett annat problem är de så kallade spöknäten, alltså tappade fiskenät som driver runt som dödsfällor och fortsätter fiska mängder med fiskar och andra djur. Minst 10% av allt marint skräp uppskattas komma från fisket (läs rapport här). 

För att klara utmaningen med plastskräp på land och i haven krävs långsiktigt arbete, samarbete mellan olika organisationer, företag, regioner och länder. WWF arbetar framför allt för att stoppa problemet redan vid källan – vi vill inte att plasten överhuvudtaget ska komma ut i naturen och våra hav. Vi jobbar direkt mot politiker i Sverige och internationellt inom till exempel EU och FN och ger förslag på lösningar och effektiva åtgärder. 

WWF arbetar bland annat för att:

  • Vi har länge arbetat med att få till ett bindande globalt plastavtal som ska minska plastskräpet i havet och reglera och stoppa den illegala handeln med plastskräp som läggs på öppna högar. Plastavfall som säljs dumpas ofta illegalt där väder och vind kan ta med sig plastskräp till havet. FN:s medlemsländer har nu under sitt miljömöte (UNEA-5.2) enhälligt beslutat att införa ett globalt rättsligt bindande plastavtal för att stoppa utsläppen av plast.
  • Fiskenät och redskap som försvinner i haven kontinuerligt ska plockas upp och tas om hand på landWWF är medlemmar i Global ghost gear initiative som syftar till att minska plastskräpet som från fisket med en mängd olika projekt över hela världen.  Vi har gett stöd till verktyg som gör det lättare att kunna hitta spöknät. 
  • Minst 30% av haven ska vara skyddade till år 2030 – nationellt, regionalt och internationellt (inklusive djuphaven som ligger utanför nationell jurisdiktion). Viktigt är att områdena också blir skyddade och får regelverk i praktiken, inte bara på papper!
  • WWF jobbar även tillsammans med många andra organisationer med att skapa en medvetenhet om problemet, engagera allmänheten och därigenom få upp frågan om plastskräp på den politiska agendan.

Fakta

Cirka 99 procent av plastens råvaror kommer från olja och fossil energi, så kallad jungfrulig plast. 11 miljoner ton plastskräp läcker till haven varje år från land och en mindre del från sjöfart och fiske. Den mesta hamnar på havsbotten, resten deponeras på stränder eller i det öppna havet. Bara 9 procent av allt plastskräp återvinns globalt. Mikroplast är ett samlingsnamn för små plastfragment som är upp till fem millimeter, tillverkat som mikroplast eller rester från slitage eller nedbrytning av plast.

I den nya rapporten Impacts of plastic pollution in the ocean on marine species, biodiversity and ecosystems som har tagits fram för WWF av tyska Alfred Wegenerinstitutet (Alfred-Wegener-Institut, Helmholtz-Zentrum für Polar-und Meeresforschung), som forskar om hav- och polarfrågor kan vi läsa om skrämmande siffror.

Rapporten visar bland annat:

● 2 144 arter i havsmiljön är påverkade av plastutsläpp i de havsområden som granskningen omfattar. Forskarna uppskattar att upp till 90 procent av alla sjöfåglar och 52 procent av alla havssköldpaddor får i sig plast.

● Omfattningen av plastföroreningar och deras påverkan på marina arter och ekosystem varierar stort: ​​från plastbitar i magen, dödliga snaror runt halsen till kemiska mjukgörare i blodet. Farorna för det marina livet är enorma. Plastskräp orsakar inre och yttre skador, dödsfall, minskat födointag, försämrat immunförsvar eller reproduktionsförmåga hos organismer.

● Mangroveträdens komplexa rotsystem, som är avgörande för den marina biologiska mångfalden, innehåller höga halter av mikroplaster som hämmar växternas tillväxt. Indonesiens mangroveskogar, som hotas av avverkning och markomvandling, är också hårt utsatta av plast som täcker rötterna.

● Korallrev världen över drabbas hårt av klimatförändringarna. När plastskräp fastnar i dem minskar deras chans ytterligare att överleva. Plastpresenningar eller fiskeredskap stannar ofta kvar på revet i årtionden och skadar korallerna. Mikroplast som koralldjuren får i sig minskar motståndskraften.

–När plastföroreningarna nått haven är de nästan omöjliga att återvinna och koncentrationen fortsätter att öka i decennier. Om regeringar, näringsliv och samhälle agerar kraftfullt tillsammans nu kan plastkrisen fortfarande begränsas. Att stoppa spridningen av utsläpp är mycket mer effektivt än att städa upp efteråt, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.

Läs hela pressmedelandet 

Dela gärna:

Senast ändrad 08/03/22

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se