Gå till huvudinnehållet

Pressmeddelande|08 feb, 2022|Pressmaterial

Plastskräp hotar havens arter och ekosystem

Plastutsläppen till haven beräknas fyrdubblas till år 2050. Medelhavet, Östkinesiska havet, Gula havet och Arktis havsis riskerar att överskrida farliga gränsvärden för mikroplaster. Över 2000 arter har påverkats negativt liksom hela marina ekosystem som redan är under hård press. Det visar en ny WWF-rapport som sammanfattat drygt 2500 forskningsstudier på området och är en av de mest omfattande hittills.

En havssköldpadda har fastnat i fiskenät. Foto: Jordi Chias, WWF

–Utan tvekan bidrar de okontrollerade utsläppen av plastföroreningar till att öka takten på den pågående sjätte massutrotningen. Det är minst sagt bråttom för världen att få till ett rättsligt bindande avtal om plastföroreningar, säger Gustaf Lind, generalsekreterare WWF.

Frågan är högaktuell och ska upp i FNs miljöförsamling UNEA-5.2 mellan den 28 februari-2 mars i Kenya. Drygt 150 länder står bakom kravet att börja förhandla om ett globalt avtal.

Granskningen ”Impacts of plastic pollution in the ocean on marine species, biodiversity and ecosystems” varnar för att havsområden som är mer än två och en halv gånger Grönlands yta (drygt 5 miljoner kvadratkilometer) riskerar att överskrida ekologiskt farliga nivåer för mikroplaster vid nästa sekelskifte. Plastproduktionen förväntas fördubblas till 2040 och konsumtionen öka från 300 miljoner till 600 miljoner ton. Utsläppen av plast till haven beräknas fyrdubblas till 2050 och mängden mikroplast öka 50-faldigt vid nästa sekelskifte. Forskarna uppskattar att 90 procent av alla sjöfåglar och 52 procent av alla havssköldpaddor får i sig plast.

I värsta fall kan de skadliga nivåerna ge stora negativa effekter på både arter och ekosystem. Mikroplast över en tröskelnivå på 1,21 x 105 partiklar per kubikmeter har nu hittats i till exempel Medelhavet, Östkinesiska havet, Gula havet och i Arktis havsis.

–När plastföroreningarna nått haven är de nästan omöjliga att återvinna och koncentrationen fortsätter att öka i decennier. Om regeringar, näringsliv och samhälle agerar kraftfullt tillsammans nu kan plastkrisen fortfarande begränsas. Att stoppa spridningen av utsläpp är mycket mer effektivt än att städa upp efteråt, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.

Negativa effekter från plastföroreningar har upptäckts i de flesta artgrupper. De kan minska arternas förmåga att föröka sig och därmed försvåra produktiviteten hos marina ekosystem som korallrev och mangrove. Där andra hot som överfiske, global uppvärmning, övergödning eller sjöfart överlappar med plastskräp, förstärks de negativa effekterna.

–Forskningen fungerar som en ficklampa som kastar ljusstrålar i havens mörker. Bara en bråkdel av plastens effekter har undersökts men de är oroande och en varningssignal, säger Melanie Bergmann, marinbiolog vid Alfred Wegenerinstitutet.  

– Att plast inte bryts ned gör att mikro- och nanoplaster fortsätter att ackumuleras och når farligt höga nivåer i havens näringskedjor. Mönstret måste brytas. Vi måste minska produktion och konsumtion av jungfrulig plast och få en 100-procentig återvinning och återanvändning av plastavfallet senast 2030, säger Inger Näslund.

Rapporten visar bland annat:

● 2 144 arter i havsmiljön är påverkade av plastutsläpp i de havsområden som granskningen omfattar. Forskarna uppskattar att upp till 90 procent av alla sjöfåglar och 52 procent av alla havssköldpaddor får i sig plast.

● Omfattningen av plastföroreningar och deras påverkan på marina arter och ekosystem varierar stort: ​​från plastbitar i magen, dödliga snaror runt halsen till kemiska mjukgörare i blodet. Farorna för det marina livet är enorma. Plastskräp orsakar inre och yttre skador, dödsfall, minskat födointag, försämrat immunförsvar eller reproduktionsförmåga hos organismer.

● Mangroveträdens komplexa rotsystem, som är avgörande för den marina biologiska mångfalden, innehåller höga halter av mikroplaster som hämmar växternas tillväxt. Indonesiens mangroveskogar, som hotas av avverkning och markomvandling, är också hårt utsatta av plast som täcker rötterna.

● Korallrev världen över drabbas hårt av klimatförändringarna. När plastskräp fastnar i dem minskar deras chans ytterligare att överleva. Plastpresenningar eller fiskeredskap stannar ofta kvar på revet i årtionden och skadar korallerna. Mikroplast som koralldjuren får i sig minskar motståndskraften.

Fakta: Cirka 99 procent av plastens råvaror kommer från olja och fossil energi, så kallad jungfrulig plast. 11 miljoner ton plastskräp läcker till haven varje år från land och en mindre del från sjöfart och fiske. Den mesta hamnar på havsbotten, resten deponeras på stränder eller i det öppna havet. Bara 9 procent av allt plastskräp återvinns globalt. Mikroplast är ett samlingsnamn för små plastfragment som är upp till fem millimeter, tillverkat som mikroplast eller rester från slitage eller nedbrytning av plast.

Trycket ökar för ett rättsligt bindande plastavtal. Mer än 2 miljoner människor har undertecknat ett globalt upprop från WWF som stöds av 100 globala företag och 700 organisationer. 156 länder är positiva till att förhandlingar kommer igång. 

Rapporten har tagits fram för WWF av tyska Alfred Wegenerinstitutet (Alfred-Wegener-Institut, Helmholtz-Zentrum für Polar-und Meeresforschung), som forskar om hav- och polarfrågor.

För frågor, ring: Inger Näslund, senior havsexpert WWF, 070-105 30 57

Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77

Dela gärna:

Vår planet behöver dig

Tillsammans är vi världens chans!

Bli månadsgivare

Genom din månadsgåva kan vi genomföra viktiga naturvårdsprojekt som främjar den biologiska mångfalden och arbeta för klimatet. Så att vi kan fortsätta njuta av vår fantastiska natur även i framtiden.

Stöd oss

Gåvan som gör skillnad för djur och natur

Din gåva går till projekt för att stoppa utrotningen, verka för biologisk mångfald och göra insatser för att stoppa klimatförändringarna. För djuren, för naturen och för människan!

Ge en gåva

Bli WWF-vän medlem

Tack vare våra trogna naturvänner kan vi fortsätta kampen för djur och natur. Som WWF Vän bidrar du som stödjande medlem till naturvårdsarbetet, där pengarna kommer till stor nytta.

Bli medlem

Senast ändrad 27/02/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se