Gå till huvudinnehållet
tipping points

Tipping points

När klimatförändringarna når kritiska nivåer

Naturen försvinner i en oroväckande takt – det visar mått som Living Planet Index (LPI) som mäter tillståndet för biologisk mångfald. När klimatpåverkan når kritiska tröskelvärden, så kallade tipping points, kan de hota jordens livsuppehållande system.

Vad är tipping points?

Tipping points, som även kallas tröskelvärden eller brytpunkter, är kritiska trösklar i ett system, där en liten förändring kan orsaka stora och ofta oåterkalleliga konsekvenser. När ett system når sin tipping point, kan det övergå till ett nytt tillstånd, vilket kan förändra systemets funktion eller stabilitet. Förutom vid klimatförändringar kan även tipping points ske i ekosystem och vid ekonomiska förändringar.

Hur motverkar vi tipping points?

Balansen för vårt klimat är skör, men det finns fortfarande mycket vi kan göra för att öka ekosystemens motståndskraft och minska effekterna av klimatförändringarna – om vi agerar nu.

För att motverka och åtgärda tipping points behöver vi:

  • Restaurera och bevara den natur som finns kvar
  • Identifiera lokala och regionala brytpunkter genom övervakning med hjälp av ekologiska indikatorer och modellstudier
  • Omställning av våra system för finans, energi och livsmedel.
  • Kraftfullt få ner våra utsläpp, eftersom att klara 1,5C målet är helt avgörande för att motverka den 5 mest akuta tipping points vi står inför.

Fortfarande krångligt? Se vår film om tipping points, dess konsekvenser och klimatförändringar.

Konsekvenser i olika delar av världen

Det går redan att se att kritiska tröskelvärden, till följd av klimatförändringarna, närmar sig i olika delar av världen, som kan innebära allvarliga ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser:

Regnskog Amazonas

Amazonas regnskog

Regnskogen skulle släppa ut tonvis med kol i atmosfären och störa vädermönster runt om i världen. Nederbörden, som också minskar i regnskogen, kan nå en brytpunkt, vilket skulle få förödande konsekvenser för klimatet, människor, och biologisk mångfald.
Läs mer om Amazonas regnskog

tipping points korallrev

Stora Barriärrevet

Stigande havstemperaturer, i kombination med försämrade ekosystem, har redan lett till massblekning av koraller. Även om Stora barriärrevet hittills har visat en påfallande motståndskraft kommer vi sannolikt att förlora 70-90 procent av alla korallrev i världen. En massdöd av korallrev kommer förstöra fisket och skyddet för hundratals miljoner människor som bor vid kusterna.

Den vackra svenska skärgården

Atlanten

Havsströmmarna i Atlanten, som bland annat Golfströmmen, saktar ner. Orsaken är klimatförändringarna och smältande inlandsisar på Grönland. Om havsströmmarna nästan eller helt stannar av får det stora konsekvenser för temperaturer och nederbördsmönster i Europa och Nordamerika.

Glacier, Greenland, Aug 2011

Grönland och västra Antarktis

Smältningen av Grönlands och västra Antarktis istäcken skulle leda till en höjning av havsnivån med många meter, medan en storskalig upptining av permafrosten skulle leda till stora utsläpp av koldioxid och metan.

Dominoeffekter i Amazonas

Tipping points leder till dominoeffekter. I en frisk, intakt regnskog, som Amazonas, bildas regnmoln över havet och färdas västerut över regnskogen, där de släpper ut regnvatten och fyller på med fukt från regnskogens vattenånga. Denna process fortsätter när molnen vänder söderut och släpper ner mer regn. När molnen vänder söderut faller mer regn. När ekosystemet istället ändras, och regnskogen i Amazonas har färre träd resulterar det i mindre avdunstning av fukt i regnskogen, färre moln och följaktligen mindre nederbörd i väster och söder. Mindre regn driver nedbrytningen i skogen i väster och söder, vilket ytterligare bidrar till ekosystemförändringar.

Dominoeffekten av tipping points i Amazonas
Källa: WWF/ZSL (2024).
Klicka på bilden för större version

Vanliga frågor om tipping points

Vad kan hända vid en tipping point?

När ett system når en tipping point, sker ofta dramatiska och oåterkalleliga förändringar. När klimatet når en tipping point, till exempel när Arktis smälter, kan det leda till att uppvärmningen sker i mycket snabbare. När ett ekosystem når en tipping point riskeras den biologiska mångfalden, och natur och arter att förstöras. 

Varför är det svårt att återställa efter en tipping point?

När en tipping point har nåtts är det ofta mycket svårt eller omöjligt att återställa systemet. Här är några exempel:

  • När stora delar av isen i Arktis smälter bort kan det leda till att planeten absorberar mer strålning från solen, eller att stora mängder metan frigörs, vilket snabbar på uppvärmningen ytterligare och blir svår att stoppa.
  • När korallrev som förstörts på grund av försurning i havet eller temperaturhöjningar, kan inte dessa återhämta sig, då den biologiska mångfalden och miljön som korallerna behöver är borta. När arter och miljöer försvinner är de omöjliga att få tillbaka.
  • Amazonas regnskog binder mycket koldioxid, och om skogen kollapsar och förlorar denna förmåga, kan det leda till att koldioxiden istället frigörs globalt och skyndar på klimatförändringarna. Det här är ett exempel på att en tipping point i ett område kan påverka andra, då många klimat- och ekosystem är sammankopplade.

Hur påverkas vi i Sverige av tipping points?

När klimatförändringarna når kritiska nivåer kan de ha direkta och indirekta effekter på människor som lever i Sverige. Till exempel:

  • Väder och klimat: när klimatet når kritiska nivåer, om till exempel Arktis smälter, kan vi se mer extremväder som värmeböljor, kraftigare regn, erosion och översvämningar.
  • Priser på mat: När klimatförändringar påverkar globala försörjningskedjor och försvårar matproduktionen, kan det leda till höjda priser på mat.
  • Arbete och ekonomi: När klimatförändringar påverkar försörjningskedjor globalt kan priser på energi stiga. Grön teknik och energiomställning kan skapa nya jobb, men minska i vissa sektorer som är beroende av fossila bränslen.
  • Hälsa och mående: Varmare och torrare klimat kan försämra luftkvaliteten, vilket ökar risken för allergier och luftvägssjukdomar. Nya sjukdomar, som fästingburna sjukdomar, kan också spridas lättare i ett förändrat klimat.
  • Global påverkan och migration: Klimatförändringar kan leda till ökade flyktingströmmar till Europa och Sverige. Konflikter om naturresurser, som vatten och mat, kan skapa geopolitisk instabilitet som påverkar oss indirekt genom handel och säkerhetspolitik.

Finns det möjliga metoder för att återställa efter en tipping point?

  • Avancerad teknik skulle kunna bromsa skador även efter att man har nått en tipping point. Till exempel genom teknik för att avlägsna koldioxid från atmosfären.
  • Överfiskade hav kan återfå sitt fiskbestånd om man stoppar fisket helt och hållet under en längre period och inför marina skyddszoner.
  • Inom jordbruket finns det exempel där jorderosion och förlust av näringsämnen kan bromsas med hållbara metoder som permakultur och genom att återställa biodiversiteten.

Hur jobbar WWF för att förhindra tipping points?

Våra ansträngningar för att bevara arter och ekosystem har inte hållit jämna steg med hoten mot dem. För att stoppa och vända naturförlusten kommer det att krävas grundläggande förändringar i våra samhällen och satsning på fler och mer effektiva naturvårdsmetoder.

För att kunna behålla en levande planet där människor och natur mår bra behövs ambitiösa åtgärder. Vi behöver fler och mer effektiva naturvårdsinsatser, samtidigt som vi tar itu med de viktigaste drivkrafterna till förlusten av natur och biologisk mångfald. För det krävs en omställning av våra livsmedels-, energi- och finanssystem. Hur vi agerar de kommande 5 åren har avgörande betydelse för vår framtid.

Trots den alarmerande storleksminskningen av vilda djurpopulationer som visas i Living Planet Report har många populationer ändå stabiliserats eller till och med ökat till följd av naturvårdsinsatser. Men enstaka framgångar och att bara bromsa nedgången av naturen räcker inte.
Här är exempel på WWFs arbete för att stoppa förlusten av biologisk mångfald, klimatförändringarna och därmed aktivt arbeta för att vända kurvan och inte nå dessa tipping points:

Hållbara och naturbaserade lösningar
Naturrestaurering
Maten och livsmedelssystemet

Tipping Points

Living Planet Report

Living Planet Report 2024 visar på en ofattbar försämring av naturens tillstånd från 1970 och framåt. Årets rapport visar att populationer av vilda ryggradsdjur i snitt har minskat med 73% sedan 1970. De beslut som fattas fram till 2030 avgör om vi kan undvika de oåterkalleliga brytpunkter i naturen som vi kallar tipping points. De kommande fem åren är avgörande för vår framtid.

Läs mer om Living Planet Report

hero-jaguar-avskogning-1920×960

BLI PLANETFADDER

Bli månadsgivare och stöd oss i kampen för djur och natur!

Välj månadsbelopp

Valfritt belopp (minst 50 kr)
WWF_GK2025_Omslag
Just nu får du en kalender som tack för att du blir månadsgivare. OBS! Kalendern finns endast i begränsad upplaga.
Bli Planetfadder nu

Välj månadsbelopp

Valfritt belopp (minst 50 kr)
WWF_GK2025_Omslag
Just nu får du en kalender som tack för att du blir månadsgivare. OBS! Kalendern finns endast i begränsad upplaga.
Bli Planetfadder nu

Dela gärna:

Senast ändrad 14/10/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se