Våtmarker

Våtmarker är en mycket viktig del av naturen och för den biologiska mångfalden. Många arter är högst beroende av våtmarker. Dessvärre har vårmarkerna minskat avsevärt till både mängd och yta. Vad händer när våtmarker försvinner och varför är de så viktiga att restaurera och bevara?

Vad är en våtmark?

En våtmark är ett markområde där vatten finns nära markytan under en stor del av året. Det går ofta att avgöra utifrån vegetationen om ett område ska klassas som våtmark – minst 50 procent av växterna i en våtmark bör vara vattenälskande växter.

Vissa våtmarker står bara under vatten några dagar per år medan andra ständigt är dränkta av vatten. Vattnet kommer från såväl regn och snö som sjöar och vattendrag.

Våtmarkerna delas in olika klasser: mossar, kärr, blandmyrar, limniska stränder, marina stränder, fukthedar, fuktängar och sumpskogar och i ytterligare underkategorier till dessa. En sak har de gemensamt: De är marker som regelbundet översvämmas eller ständigt är fuktiga.

I Sverige definieras våtmark utifrån Naturvårdsverkets projekt Svenska Våtmarksinventeringen (VMI), och enligt den räknas även tidvis torrlagda bottenområden i sjöar, hav och vattendrag som våtmarker trots att de saknar vegetation.

Varför är våtmarker viktiga?

Våtmarker är några av våra mest artrika naturmiljöer och oerhört viktiga för den biologiska mångfalden. De bidrar också med många ekosystemtjänster. Här följer några exempel:

Livsmiljö – Våtmarker är hem för en mängd olika växter och djur, inklusive många sällsynta och hotade arter. De erbjuder livsmiljöer för fåglar, fiskar, amfibier och insekter. Våtmarker fungerar också som barnkammare för fisk och groddjur och används för födosök eller som rastplatser för många arter.

Vattenkvalitet – Våtmarker fungerar som naturliga filter som renar vatten genom att avlägsna föroreningar, näringsämnen och sediment. Detta förbättrar vattenkvaliteten i sjöar, floder och grundvatten.

Översvämningsskydd – Våtmarker fungerar som svampar som absorberar och lagrar överskottsvatten från regn och snösmältning. Detta minskar risken för översvämningar i omgivande områden.

Klimatreglering – Våtmarker binder kol och hjälper till att reglera klimatet genom att lagra stora mängder koldioxid i marken och växtmaterialet, vilket minskar växthusgaser i atmosfären.

Erosionskontroll – Växtligheten i våtmarker hjälper till att stabilisera marken och förhindra erosion genom att binda jorden med sina rötter.

Näringscykler – Våtmarker bidrar till att återcirkulera näringsämnen genom ekosystemet, vilket gynnar jordbruk och andra näringar som är beroende av näringsrika jordar.

Rekreation och turism – Många våtmarker är natursköna och lockar turister och friluftsentusiaster som fågelskådare, fiskare och vandrare, vilket kan ge ekonomiska fördelar för lokala samhällen.

Utbildning och forskning – Våtmarker fungerar som levande laboratorier där forskare kan studera ekosystemprocesser, och de erbjuder pedagogiska möjligheter för skolor och allmänheten att lära sig om miljö och naturvård.

Kulturarv – Våtmarker har ofta kulturell och historisk betydelse för lokala samhällen och urfolk.

Hot mot våtmarker

Det finns flera hot mot våtmarkerna, och en fjärdedel av Sveriges våtmarker har försvunnit under de senaste hundra åren. Våtmarkerna minskar i både yta och antal. Några av orsakerna till att våtmarkerna minskar är:

Dränering och torrläggning – Människor dränerar ofta våtmarker för att skapa jordbruksmark, bebyggelse eller industriområden. Detta leder till förlust av livsmiljöer för många arter och minskar våtmarkernas förmåga att fungera som naturliga vattenrenare och översvämningsskydd.

Föroreningar – Våtmarker kan förorenas av näringsämnen (som kväve och fosfor) från jordbruk, industriutsläpp, avloppsvatten och kemikalier. Dessa föroreningar kan orsaka övergödning, vilket leder till algblomningar, syrebrist i vattnet, och det är i sin tur skadligt för djur- och växtlivet.

Klimatförändringar – Stigande temperaturer och förändrade nederbördsmönster kan förändra vårmarkernas vattennivåer och ekosystemens dynamik. Klimatförändringar kan också leda till ökade frekvenser av torka eller översvämningar, vilket påverkar våtmarkernas stabilitet.

Invasiva arter – Icke-inhemska arter kan invadera våtmarker och konkurrera ut de naturliga arterna. Detta kan leda till minskad biodiversitet och förändrade ekosystemfunktioner.

Urbanisering och infrastrukturutveckling – Byggande av vägar, dammar och andra infrastrukturer kan sönderdela våtmarker, blockera vattenflöden och leda till förlust av viktiga habitat.

Överexploatering – Överdriven användning av resurser från våtmarker, till exempel vattenuttag för bevattning, torvskörd och fiske, kan utarma våtmarkens resurser och minska dess ekologiska funktioner.

Skogsbruk och jordbruk – Intensivt skogsbruk och jordbruk i närheten av våtmarker kan leda till avrinning av sediment och kemikalier som påverkar vattenkvaliteten och våtmarkens hälsa.

Avledning av vattenflöden – Konstruktioner som dammar och kanaler kan förändra naturliga vattenflöden och minska tillgången på vatten till våtmarker, vilket påverkar deras överlevnad och funktion.

Brist på skydd och förvaltning – Otillräcklig lagstiftning och bristande förvaltning kan leda till att våtmarker inte skyddas eller restaureras på ett effektivt sätt, vilket förvärrar effekterna av de andra hoten.

Vad händer när våtmarker minskar?

Eftersom så många olika delar i vår miljö och ekosystem är beroende av våtmarker är det allvarligt när de minskar eller försvinner. Förlust av våtmarker leder till betydande negativa effekter på miljön, ekonomin och samhällen. Att bevara och restaurera våtmarker är därför avgörande för att upprätthålla deras viktiga funktioner och tjänster.

Vad gör WWF?

WWF arbetar sedan en lång tid tillbaka med att restaurera, skapa och stödja våtmarker. WWF arbetar till exempel tillsammans med olika aktörer för att inventera och skydda viktiga fågelområden i våtmarksområdet Tavvavouma, och där har ett omfattande inventeringsarbete genomförts.

WWF bidrar också till att det finns flera olika stödformer för jordbrukare som vill anlägga våtmarker i jordbrukslandskapet, så att näringsläckaget till vattendragen minskar.

Utöver arbetet i våtmarkerna krävs ökad kunskap om våtmarkernas nytta samt starkare lagstiftning. WWF arbetar för att öka kunskapen och förståelsen hos många statliga, kommunala och privata aktörer, och har varit med och drivit fram EU-lagstiftning för återskapande av naturmiljöer. Skyddet och bevarandet av våtmarker är beroende av en kombination av effektiva lagar, medvetenhet och hållbara förvaltningsstrategier för att motverka hoten och säkerställa att våtmarkerna fortsätter att tillhandahålla sina viktiga ekosystemtjänster.