Våra artrika naturmiljöer försvinner i snabb takt. Ljusningen är att vi kan stoppa förlusten och återfå fler av dessa miljöer – tack vare EU:s nya naturrestaureringslag.
Läs debattartikeln i Kristianstadsbladet här.
Nu måste politikerna ge markägare och lokala aktörer förutsättningar att bidra. Föreställ dig ett öppet landskap där kor betar på artrika hagmarker. Ljusa skogar med mer lövträd, som är lätta att ströva i. Eller lugna granskogar med mjuka mosstäcken och hänglavar i träden. Ett friskt hav som alltid går att bada i, och fritt strömmande vatten, rika på fisk, i våra älvar. Kanske är det sinnebilden av den svenska natur som många av oss värnar, men som är under stark press.
Naturrestaureringslagen, som beslutades 2024, har tidsatta mål för att återföra naturen till ett mer naturligt tillstånd. Den handlar om att få ett mer hållbart brukande, att skydda områden och att återställa natur. Detta bidrar även till att värna livsmedelsäkerheten och minska klimatutsläppen. Att restaurera natur ger också tillbaka ekonomiskt till samhället flera gånger om, bland annat genom att ge jobb och ekosystemtjänster som vattenrening och pollinering.
Alla medlemsländer ska nu ta fram restaureringsplaner anpassade till nationella förhållanden. Planen blir betydelsefull eftersom den styr Sveriges naturvårdspolitik under lång tid.
Behovet av åtgärder är stort. Idag har Sverige 5217 rödlistade arter, och 46 arter har dött ut här sedan den förra bedömningen 2020. Samtidigt visar Sveriges senaste rapportering av tillståndet för naturen att vi inte lyckas bevara våra utpekade naturtyper och arter långsiktigt. WWF tror att Sverige kan bättre. Det finns av tradition ett starkt naturintresse hos svenska folket och en förståelse för att allt hänger ihop.
WWF har många projekt för att restaurera natur runt om i landet och vet hur viktigt det är med markägare och lokala aktörer i centrum, och att initiativen kommer underifrån. Men lagstiftning, politiska mål och finansiering behövs för att ge incitament till dem som vill agera.
Men hittills har regeringen motarbetat restaureringslagen och haft låg ambition för hur den ska genomföras, till exempel uttalat att myndigheterna ska föreslå så lite åtgärder som möjligt utifrån lagkraven. Regeringen har heller inte velat utgå från det ekologiska behovet för att avgöra hur mycket natur som behöver restaureras. Trots det har myndigheterna följt lagkraven så långt som möjligt, och presenterat ett förslag till restaureringsplan med 201 åtgärder som skulle vara en kraftinjektion till Sveriges natur.
WWF uppmanar regeringen att ta fram en restaureringsplan som utgår från vad vetenskapen visar behövs för att bevara och återfå mer av vår rika svenska natur – som utgör grunden för vårt samhälle. Och vi uppmanar alla att prioritera naturen vid höstens riksdagsval.
Emelie Nilsson
Expert naturvård, Världsnaturfonden WWF
Gustaf Lind
Generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF
