– Nu när Östersjöns vatten snabbt värms upp sker en ovanligt snabb tillväxt av plankton och vi får – i år igen –en kraftig algblomning. Detta är numera ett normalt inslag i den svenska sommaren och orsaken är övergödning och ökad vattentemperatur, det är ett tydligt tecken på att Östersjön är ur balans, säger Gustaf Lind, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF.
De stora algblomningarna kommer att fortsätta så länge vi inte minskar utsläppen. Och de kan bli ännu värre framöver i takt med att klimatförändringarna ökar. Övergödning uppstår när för mycket växtnäringsämnen släpps ut i haven. De övergödande ämnena kväve och fosfor kommer till största del från jordbruket, men även från reningsverk, enskilda avlopp, industrier och trafikens kväveutsläpp till luft.
– Algblomningar, som inträffar på sommaren, ser ut som en gröngul soppa eller en blågrön trådig massa nära vattenytan. Under de senaste 15 åren har blomningarna kommit allt tidigare, i år nu redan vid midsommarhelgen, säger Mats Johansson, expert på övergödning och projektledare för BaltCOP på WWF.
Algblomningen ligger just nu i stora sjok till havs och mindre algförekomster har också rapporterats från flera ställen i Stockholms mellanskärgård. Hur kraftigt vi människor påverkas avgörs de närmaste dagarna av hur vädret och vindriktningen blir.
När algblomningen blir omfattande kan det få förödande konsekvenser för livet i hav och sjöar. Nedbrytningen av algerna orsakar syrebrist som tar död på bottenlevande arter, som till exempel ålgräs, blåstång, kräftdjur och fiskar.
Marina värmeböljor förekommer nu för tiden i både Östersjön och Västerhavet. De kan ske året om, men effekterna blir ofta störst under sommaren då vattnet kan bli ovanligt varmt och det driver på mot mer utbredda algblomningar.
– Utsläppen kommer från aktiviteter ”på land” och vi vet vilka åtgärder som är effektiva. Nu är det dags för politiska beslut med nationella siffersatta mål och riktat ekonomiskt stöd till lantbrukare och andra som gör att vi faktiskt minskar utsläppen, säger Mats Johansson, expert på övergödning och projektledare för BaltCOP på WWF.
I det internationella projektet BaltCOP vill WWF öka åtgärdstakten och minska utsläppen till Östersjön genom att skala upp ett nytt sätt att motivera lantbrukare och markägare. Detta genom en långsiktig satsning på lokala åtgärdssamordnare. De hjälper lantbrukare hela vägen från idé till genomförande av våtmarker, restaurera vattendrag och bättre livsmiljöer i sjöar och vattendrag.
– Nu när uppvärmningen av Östersjön går allt snabbare måste vårt arbete och satsningarna för att minska övergödningen också öka. Annars kommer vi tyvärr få fortsatt algblomning till midsommarsillen under många år framöver, säger Mats Johansson.
Fakta: Så kan algblomningen minska i Östersjön
I dag finns kunskap om vilka åtgärder som fungerar och var de är effektiva mot övergödning. Svenska lantbrukare är genomgående positiva till att minska de övergödande utsläppen och har gjort många förbättringar de senaste 20 åren. Men åtgärdstakten behöver öka.
Exempel på effektiva åtgärder är:
- Att precisionsgödsla och hushålla med stallgödselns kväve och fosfor.
- Att ha jordbruksmark bevuxen under hela året, t ex med mellangrödor så att kväve och fosfor stannar kvar och läckaget minimeras.
- Att anlägga våtmarker och olika typer av dammar som fungerar som naturliga filter.
- Att minska risken för torka och översvämningar som ger missväxt och ökat näringsläckage.
- Att förbättra reningsgraden på både kommunala och enskilda avlopp.
Detta behövs för att öka åtgärdstakten:
- Nya ersättningsmodeller som ger ökad lönsamhet för de lantbrukare som aktivt gör åtgärder som minskar övergödningen.
- Kunskapsspridning och en storskalig satsning på lokal rådgivning om vatten och övergödning till lantbrukare. Arbetssättet med så kallade åtgärdssamordnare har visat sig mycket effektivt och behöver etableras i hela landet och spridas till andra länder runt Östersjön.
- En större nationell satsning med finansiering av åtgärder kombinerat med siffersatta mål för att minska övergödningen.
Fakta: Östersjön
Östersjön, som har bräckt vatten, gränsar till nio länder. Det bidrar med mat, jobb och turism – men räknas idag till ett av världens mest förorenade hav. Bland hoten finns övergödning, överfiske, ökande sjöfart, utsläpp av miljögifter och nu också uppvärmning av havsvattnet. Näringsläckaget har minskat de senaste decennierna, men är ännu inte på hållbara nivåer. Det kommer dröja innan vi ser de positiva effekterna av minskade utsläpp till havet. Mycket näring från gamla utsläpp finns också lagrat i bottensedimenten och Östersjön är ett innanhav med långsamt vattenutbyte. Det tar mer än 30 år att byta ut allt vatten vilket gör att utsläppen späds ut långsamt.
Fakta: Blågröna alger
Algblomningar kan ha olika färg och utseende beroende på hur omfattande de är och vilken planktonalg det rör sig om. Blomning av blågröna alger i Östersjön ser ofta ut som en gröngul soppa eller blågrön trådig massa. I Östersjöns brackvatten är det framförallt två olika arter av cyanobakterier som blommar under sommaren och bildar ytliga ansamlingar. Det är Aphanizomenon flos-aquae (knippvattenblom) och den giftiga Nodularia spumigena (katthårsalg). De vanligaste cyanobakterierna har grön färg men färgen kan variera mellan olika arter.
Cyanobakterier klassificeras som bakterier, men liknar alger. De trivs bäst när kvävet i vattnet är uttömt efter vårblomningen och när det fortfarande finns fosfor kvar i vattnet. De har en fördel då de kan försörja sig med kväve från luften. Höga vattentemperaturer och soligt lugnt väder får blomningarna att bli extra stora och skapar ytansamlingar och de blir då tom med möjliga att identifiera med satellitbilder. Källa: SMHI
Fakta: Mareld
Mareld är ett fenomen som förekommer främst under sensommaren eller hösten och det är vanligast i Västerhavet. Det är främst på kvällen man kan se självlysande plankton som ljusblixtar i vattnet. På dagen ser det ut som tegelrött stråk i vattnet.
Dessa självlysande plankton anser många vara den mest spektakulära algblomningen. Det är inte en blågrön alg utan oftast dinoflagellaten Noctiluca scintillans som orsakar ljusblixtarna. När de samlas i tillräckligt stora grupper skapas så kallad mareld. Källa: SMHI
Hjälp WWF hjälpa Östersjön
WWF arbetar på flera fronter för att minska övergödningen – från att restaurera våtmarker som fångar upp näringsämnen, till att påverka utsläpp från jordbruk. Vi driver också projekt där vass skördas i övergödda havsvikar för att minska näringsämnen i vattnet och gynna den biologiska mångfalden.
DELTA I INSAMLINGEN DU OCKSÅ. Swisha 25 kronor (motsvarar en av sommarens alla läskflaskor) på www.wwf.se/algstopp och ge Östersjön en chans
Kontaktpersoner
