Djur
Däggdjur, fåglar, fiskar, insekter och andra arter som lever på land och i vatten. Många är välkända, men även mindre synliga arter är viktiga för ekosystemens funktion.
Rödlistan är mer än en sammanställning av hotade arter. Den är en vetenskapligt grundad sammanställning av enskilda arters bedömda risk att dö ut i Sverige. Tillsammans ger bedömningarna en samlad bild av hur den biologiska mångfalden utvecklas över tid och vilka arter och delar av naturen som är mest pressade.
Vad är Rödlistan?
Den svenska rödlistan tas fram vart femte år av SLU Artdatabanken och är Sveriges officiella bedömning av risken att arter försvinner från landet. Bedömningarna bygger på IUCN:s internationellt fastställda kriterier för rödlistning och uppdateras regelbundet för att spegla ny kunskap om arternas tillstånd och trender.
Rödlistan omfattar djur, växter och svampar. Varje art bedöms individuellt utifrån populationens storlek, utveckling och utbredning i Sverige. Resultatet blir en sammanställning av arters utdöenderisk, från livskraftig till nationellt utdöd.
Bedömningarna görs av experter vid SLU Artdatabanken. WWF deltar inte i själva klassificeringen men använder rödlistan som ett viktigt kunskapsunderlag i sitt arbete för att stärka och skydda naturen. Läs mer och ta del av hela rödlistan på SLU Artdatabankens webbplats.
Det här omfattar Rödlistan
Växter
Blommande växter, mossor och alger som utgör grunden i naturens näringskedjor. De ger mat, skydd och livsmiljöer åt många andra arter.
Svampar
Marksvampar, lavar och andra arter som bryter ner organiskt material och spelar en avgörande roll i skogens och markens ekosystem.
Vad betyder det att en art rödlistas?
När en art rödlistas betyder det att den bedöms ha en förhöjd risk att försvinna från Sverige. Bedömningen görs utifrån hur stor populationen är, hur snabbt den minskar och hur utbredd arten är i landet.
Rödlistan är inte ett juridiskt skydd i sig, men den är en viktig varningssignal. Den visar att en art är under press och att dess livsmiljöer påverkas av till exempel förändrad markanvändning, klimatförändringar eller övergödning. Kunskapen används som underlag för beslut och åtgärder som kan stärka naturen.
Arter delas in i olika kategorier beroende på hur allvarlig situationen är, från nära hotad till akut hotad eller nationellt utdöd. Ju högre riskkategori, desto större är behovet av insatser för att arten ska ha en framtid i Sverige.
Olika hotkategorier
Rödlistan delar in arter i olika kategorier beroende på hur stor risken är att de försvinner från Sverige.
De mest allvarliga kategorierna är akut hotad och nationellt utdöd. Där bedöms risken vara mycket hög eller arten redan ha försvunnit från landet. Arter som klassas som sårbara eller nära hotade löper en ökad risk men har fortfarande möjlighet att återhämta sig om rätt åtgärder sätts in.
Kategorin livskraftig används för arter som i nuläget har stabila populationer. Kunskapsbrist innebär att det saknas tillräcklig information för att göra en säker bedömning.
Hur bedöms arterna?
Bedömningen av arterna följer fem internationella kriterier som mäter risken för att arten ska försvinna. De fem kriterierna är: kraftig populationsminskning, begränsad utbredning med fortsatt minskning, liten och minskande population, mycket liten population samt beräknad utdöenderisk. Tillsammans ger de en tydlig bild av artens situation och hjälper oss att prioritera skyddsåtgärder där de behövs som mest.
Läs mer om hur rödlistningen går till hos SLU Artdatabanken som ansvarar för den svenska rödlistan.
Naturen är under press
- Förlust av livsmiljöer gör att arter trängs undan och populationer minskar över tid.
- Förändrade vattenflöden påverkar fiskar och andra arter som är beroende av fria vattendrag.
- Intensivt brukande av mark påverkar växter, svampar och insekter i hela landskapet.
- Klimatförändringar förändrar förutsättningarna snabbare än många arter hinner anpassa sig.
Naturen kan återhämta sig
- När värdefulla livsmiljöer skyddas får hotade arter bättre möjligheter att återhämta sig.
- Restaurering av våtmarker och vattendrag stärker både biologisk mångfald och ekosystemens funktion.
- Hållbart brukande av skog och jordbruksmark kan skapa bättre förutsättningar för fler arter.
- Med långsiktiga beslut och riktade insatser kan fler arter få en framtid i Sverige.
RÄDDA NATUREN!
Igelkotten, skogsharen och björktrasten… Antalet rödlistade arter ökar. Idag är 4 746 arter i Sverige rödlistade och för nästan hälften av dem är läget så allvarligt att de klassas som hotade. Vårt arbete är viktigare än någonsin.
Bli Naturfadder idag!
Sidan är granskad av mig
Emelie NilssonExpert svensk naturvårdspolicy
Utbildad bevarandebiolog från Lunds Universitet. Mina specialområden är naturvårdspolicy på svensk och EU-nivå. Artskydd, strandskydd, områdesskydd, restaureringslag och naturvårdsbudget.
Mer om migFrågor och svar om rödlistan
Vad är Rödlistan?
Rödlistan är Sveriges vetenskapliga bedömning av hur stor risken är att arter försvinner från landet. Den tas fram av SLU Artdatabanken och uppdateras regelbundet för att spegla ny kunskap om arternas tillstånd och utveckling.
Vad betyder det att en art rödlistas?
När en art rödlistas betyder det att den bedöms ha en förhöjd risk att försvinna från Sverige. Bedömningen grundar sig bland annat på hur stor populationen är, hur snabbt den minskar och hur utbredd arten är.
Handlar Rödlistan bara om djur?
Nej. Rödlistan omfattar djur, växter, svampar, lavar och andra organismer. Tillsammans ger de en samlad bild av hur den biologiska mångfalden i Sverige utvecklas.
Gäller Rödlistan bara för Sverige?
Ja. Den svenska rödlistan bedömer risken att arter försvinner från Sverige. Det finns också en global rödlista som tas fram av IUCN och bedömer arters situation i hela världen.
Är rödlistade arter automatiskt skyddade?
Nej. Rödlistan är inte en lag och ger inte automatiskt juridiskt skydd. Den fungerar som ett viktigt kunskapsunderlag för myndigheter, beslutsfattare och naturvårdsarbete.
Varför hamnar arter på Rödlistan?
Arter kan rödlistas när deras livsmiljöer förändras eller försvinner, när populationer minskar snabbt eller när klimatet förändrar deras förutsättningar. Förändrad markanvändning, påverkan på vattenmiljöer och klimatförändringar är några av de faktorer som påverkar arterna i Sverige i dag.
Dela gärna:
Senast ändrad 23/02/26
