Ökade priser på bränsle, energi och spannmål, leverantörskedjor som påverkats av Covid19, inflation, geopolitisk oro och den svaga svenska kronan. Det är de huvudsakliga faktorerna som har lett till att matpriserna ökat kraftigt den senaste tiden. Trenden ser ut att hålla i sig, eftersom Rysslands krig i Ukraina både späder på effekterna och gör det svårt att förutsäga framtiden.
Det korta svaret är att högre priser på bränsle, energi, spannmål och mineralgödsel leder till högre matpriser.
Matproducenter och lantbruk har fått kraftigt ökade kostnader. Bränslet till frakt, transporter och nödvändiga lantbruksmaskiner liksom reservdelar har blivit avsevärt dyrare.
Europas höga energipriser innebär ökade kostnader för att driva moderna lantbruksanläggningar, energikrävande odling och fabriker. De högre energipriserna har även drivit upp priset på mineralgödsel kraftigt, eftersom det är en energikrävande process att tillverka gödsel.
Priset på spannmål som råvara och som djurfoder har ökat. Det ökande spannmålspriset hänger ihop med bristande tillgång i krigets skugga, dyrare gödsel och variationer i skördar.
Bristen på konkurrens i dagligvaruhandeln riskerar också att öka priserna.
Rysslands krig i Ukraina och den geopolitiska oron innebär förändringar i livsmedelskedjan. Matpriserna hade ökat redan innan Ukraina invaderades, men kriget späder på effekterna och läget blir ännu mer osäkert i och med effekter som brist på bränsle, minskad produktion av spannmål i Europa och dyrare mineralgödsel. Den geopolitiska oron gör det svårt att planera framåt. Både Ryssland och Ukraina är stora producenter av vete, och tillsammans står de för 25 procent av veteexporten i världen. Globalt sett är Ryssland en stor producent av mineralgödsel, men bara 15 procent av mineralgödseln i Sverige kommer från Ryssland.
När flera faktorer som påverkar livsmedelspriserna pekar uppåt märks det för konsumenterna. Den typiska matkassen för svenska hushåll har ökat ca 17 % i pris från januari 2022 till januari 2023 enligt Matpriskollen och många experter tror att det kommer öka ytterligare i närtid. Prisökningarna kan slå på olika produktgrupper. De högre priserna riskerar också bli ett nytt permanent prisläge.
I stort sett alla livsmedel har ökat i pris. Att spannmålspriserna skjuter i höjden leder till att livsmedel som pasta och bröd blir dyrare. Även kött och mejeriprodukter blir dyrare, eftersom spannmål även används som djurfoder. Prisökningarna blir också tydliga på frukt och grönt från energikrävande odlingar, som påverkas av de höga energipriserna.
Även om matpriserna stiger nu, så har matpriserna i Sverige pressats ner sedan vårt inträde i EU. Idag lägger vi historiskt lite av vår inkomst på mat. Vi importerar också mycket mat från länder där det är billigare att producera mat, men med konsekvenser som dåliga arbetsvillkor och miljöpåverkan. Den förhållandevis billiga mat vi äter här har ett avtryck någon annanstans.
Dagens höga matpriser är ett bra tillfälle att använda kreativiteten för att hitta både billigare – och även mer hållbar mat. För vi måste börja göra matval som minskar belastningen på jordens resurser, klimatet och den biologiska mångfalden.
De viktigaste förändringarna vi kan göra är att äta mer växtbaserat, äta mindre men bättre kött och att sluta slänga ätbar mat.
Idag försvinner ungefär 40 % av all mat som produceras på vägen från jord till bord. Mycket av förlusterna sker hos oss konsumenter. Vi köper för mycket, glömmer mat längst in i kylskåpet och kastar matrester. Cirka 17 kg ätbar mat slängs i soporna per person/år och cirka 18 kg mat hälls ut i avloppet.
SPARTIPS: Släng inga inköpta matvaror. Titta efter prisnedsatta varor med kort datum i affären.
Måltider med bas i baljväxter, grova grönsaker, spannmål och rotsaker blir billigare i längden. Alla behöver inte bli vegetarianer, men fler behöver äta mer vego i vardagen. Mer vego ger utrymme för ett dyrare och mer hållbart kött när man väl äter kött.
SPARTIPS: Ät mindre men bättre kött. De animaliska produkterna behöver komma från betande nötkreatur och lamm, som i mindre utsträckning äter spannmål och soja. Variera måltiderna och ersätt kött med vegetariska proteinkällor.
Välj mat som du vet hur den är producerad. Använd WWFs konsumentguider för vägledning och den här listan på trovärdiga miljömärken: https://media.wwf.se/uploads/2020/02/wwf_certifieringar_2020.pdf
Ställ krav på handeln och restauranger, så att de hjälper till genom att välja bort produkter med rött ljus i konsumentguiderna och gör det lättare att välja rätt.
Som konsument kan du enkelt göra fler medvetna och smarta val av mat när du är på butiken eller i restaurangen genom att använda dig av appen Matguiden, där har vi samlat alla WWFs tre konsumentguider: Fiskguiden, Köttguiden och Vegoguiden.
I Receptbanken kan du även inspireras av en mängd goda och medvetna recept.
Att äta tillsammans hjälper oss bygga och vårda starka relationer till vänner och familj. Våra måltider har varit och är ett fundament i utvecklingen av samhället, och en samlingsplats där vi skapar kapacitet att hantera kriser tillsammans. Det kan också vara mer inspirerande att göra val för billigare och mer hållbar mat när man planerar sin måltid, jämfört med när man äter ”on the go” eller spontanhandlar.
Det finns ett ökande intresse för självhushållning och att odla sin egen mat – och oändligt med härlig inspiration att hämta i radio- och teveprogram och på internet. Att odla själv är både ett sätt att minska trycket på livsmedelssystemet och att öka förståelsen för produktion av livsmedel. När jorden värms upp i april–maj startar säsongens sådd av grönsaker direkt i odlingslådor eller på friland. Det allra bästa är förstås mat som är producerad med lokala gödselmedel, som stallgödsel eller humanurin, och marktäckning med organiskt material.
Senast ändrad 14/06/23
