Gå till huvudinnehållet

Ekonomiska frågor och wwfs Arbete hänger samman

Dagens ekonomiska modeller är den största drivkraften bakom ökade utsläpp och förlusten av biologisk mångfald eftersom de oftast inte inkluderar naturens värde eller kostnaden av miljöförstöring. Detta innebär att ekonomin ofta jobbar i motsatt riktning från våra globala hållbarhetsmål – om vi på allvar ska uppnå dessa målsättningar behöver investeringar och kapitalströmmar riktas till sådant som behövs för att bygga ett hållbart samhälle, och bort från sådant som underminerar det. Vi måste undvika att skapa en parallell ”grön ekonomi” medan majoriteten av ekonomiska aktiviteter fortsätter att försämra våra chanser att klara de kriser vi står inför.

Hittills har stort fokus legat på att anpassa de regleringar som styr finansiella flöden. Det är en viktig del av lösningen, men det huvudsakliga problemet finns i den underliggande incitamentsstrukturen. Idag driver de ekonomiska incitamenten naturvärden i botten eftersom ekosystemtjänster ofta är undervärderade eller helt saknar pris – i vissa fall leder subventioner till och med till ett negativt pris, vilket resulterar i en efterfrågan som långt överskrider tillgången.

Denna efterfrågan skulle inte utgöra ett hot om naturens resurser hade utrymme att återhämta sig, men den press vi sätter på planetens tillgångar gör att de kan komma att bli ändliga. Vårt samhälle och vår ekonomi vilar dessa resurser som naturen förser och den stabilitet som ekonomisk utveckling behöver kan endast åstadkommas om vi först återställer stabiliteten för klimatet och de ekologiska systemen.

Samhällen, ekonomier och naturen är djupt sammanvävda.

För att undvika systemkollaps och ökad volatilitet i världsekonomin behöver de nationella ekonomierna samt världshandeln verka inom vetenskapligt satta gränsvärden för dessa naturresurser. Detta skulle ge utrymme for ett fortsatt växande välstånd, speciellt för låginkomstländer som har ett stort behov av ekonomisk utveckling. Stockholm Resilience Centre’s modell Planetary Boundaries ger en bra grund för hur dessa gränsvärden kan mätas och redovisas – se illustrationen nedan.

Planetary Boundaries

Oavsett vilket ramverk som används är det tydligt att mänsklighetens påverkan på planeten måste minska, men för att detta ska ske måste den först synliggöras genom en rad olika nyckeltal. Idag är nämligen vår påverkan på naturen i stort sett osynlig i ekonomiska modeller och redovisningar. Dessa behöver uppdateras så att naturvärden blir del av ekonomiska beslutfattandet, så att vår ekonomi ska kunna ha en positiv påverkan för människor, samhällen och naturen.

Viktiga aktörer med stor påverkan är lagstiftare, tillsynsmyndigheter och centralbanker samt finansiella institutioner såsom kapitalägare, fondförvaltare och banker.

Och det är brådskande att ställa om, speciellt för länder med ett högt ekologiskt fotavtryck – som Sverige. En ständigt ökad konsumtion av jordens resurser är inte hållbart i längden, och utgör ett existentiellt hot inte bara för naturen utan också för oss själva eftersom vi är en del av naturen. WWF verkar för att länder ska ha som mål att halvera fotavtrycket från sin produktion och konsumtion. Även den påverkan som befolkningen har på ekosystem utanför det egna landets gränser måste inkluderas.

Vi måste uppgradera våra ekonomiska system för att säkerställa att tröskelvärdena inte överskrids och att vi förlorar vår förmåga till stabilitet för natur, ekonomi och samhälle. Ekonomi- och finansfrågor är en viktig del av WWFs naturvårdsarbete för att förändra de negativa drivkrafterna bakom degraderingen av jordens resurser och ekosystem.

Dela gärna:

Senast ändrad 19/09/22

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se