– Så här på naturbetesdagen den 17 juni vill vi uppmärksamma alla de ekhagar, skogsbeten, strandängar och artrika enbackar som har öppnats upp för bete i Uppland och Södermanland. Över 20 områden har restaurerats och gjort landskapet vackrare, säger Gustaf Lind, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF om projektet.
För att bidra till ett hållbart matsystem har WWF, Coop Östra och våra partners Skärgårdsstiftelsen, Upplandsstiftelsen och Naturbeteskött i Sverige under sex års tid samarbetat för att stärka den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet och öka tillgången på certifierat naturbeteskött i butik. Dessutom har organisationerna startat ett årligt firande av Naturbetesdagen 17 juni och tre naturbetesmarker har öppnats för allmänheten med skyltar och uppmärkta vandringsleder.
Naturbetesmarker är bland de mest artrika miljöerna i Sverige. De har en unik mångfald av växter, insekter, fåglar, fladdermöss, lavar och svampar. Idag finns mindre än 5 procent av naturbetesmarkerna kvar jämfört med mitten av 1800-talet.
–Tack vare ett framgångsrikt samarbete har änglamarkerna med sina blommor, fjärilar och fåglar blivit fler, samtidigt som utbudet av hållbart kött, som stärker den biologiska mångfalden och svensk livsmedelsberedskap, ökat, säger Jenny Jewert, jordbruksexpert på WWF.
Projektet har arbetat med ett marknadsbaserat styrmedel som innebär att lantbrukare får bättre betalt för att producera det hållbara naturbetesköttet.
– Vårt mål att Coop Sverige ska öka volymen av svenskt certifierat naturbeteskött för att möta efterfrågan i vårasina butiker har nåtts. Det är en fantastisk utveckling, och det finns en potential att öka tillgången på svenskt certifierat naturbeteskött då efterfrågan ökar stadigt från våra medlemmar och kunder, säger Minna Hellman, hållbarhetsstrateg på Coop Östra.
Totalt har antalet certifierade gårdar i Uppland, Östergötland och Södermanland fyrdubblats sedan lanseringen 2019. Att intressera fler lantbrukare för att certifiera sin produktion enligt Svenskt Sigill Naturbeteskött har varit en huvuduppgift inom projektet.
Att koppla ihop naturrestaurering med en kommersiell produkt som Coop Svenskt Sigill-certifierat Naturbeteskött är en förutsättning för att hålla markerna öppna. De betande djuren behövs, annars växer markerna igen på några år och kräver en ny kostsam restaurering.
Läs mer om Naturbetets dag 17 juni här: Naturbetesdagen – en dag för biologisk mångfald
FAKTA: Resultat av Coop Östra och WWFs naturbetesprojekt “Livsviktigt naturbete”
-
Återskapat 700 hektar naturbetesmark i 23 olika områden i Uppland och Södermanland
-
Förbättrat livsmiljöer för flera hotade arter i områdena
-
Fyrfaldigat tillgången till certifierat naturbeteskött i Coops butiker
-
Etablerat Naturbetesdagen den 17 juni.
-
Tillgängliggjort 3 naturbetesområden med vandringsslingor i Ugglebo (Malexander), Käringboda (Nynäshamn) och Örskär (Uppland). Kartor över betesmarker och vandringsslingor: För mer änglamarker och hållbart kött – Coop Östra
-
Framgångsrik samverkan - nyckeln till framgång
FAKTA: Fokusarter
När marker öppnas upp och betas igen gynnas många vanliga blommor som gullviva, mandelblom och jungfrulin. I de flesta av projektområdena för naturbetesprojektet finns också ovanliga och hotade arter. Bland dessa finns ett antal ”fokusarter” som kan representera de värdefulla miljöer i Uppland och Södermanland som projektet arbetat i:
Ekoxe
Ekoxen är Europas största skalbagge. Den spektakulära hanen kan bli åtta centimeter med sina kraftiga käkar. Ekoxen lever större delen av sitt liv som larv i marken kring multnande ekar. Ekoxen är inte rödlistad i Sverige, men det finns misstankar om minskande populationer.
Svartfläckig blåvinge
Svartfläckig blåvinge trivs i varma, sandiga miljöer med mycket backtimjan, men denna värdväxt är lågvuxen och konkurreras ut utan skötsel. Den är klassificerad som sårbar enligt rödlistan och är med i ett nationellt åtgärdsprogram. Den hotas främst av upphört bete och att magra marker planteras eller växer igen.
Strandviol
Strandviolen blommar från juni till juli med vita eller ljusblå blommor. Strandviolen har minskat kraftigt under de senaste 30 åren och är idag klassificerad som sårbar enligt den svenska rödlistan.
Mnemosynefjäril
Mnemosynefjäril är en av våra mest hotade fjärilsarter. Arten är rödlistad som starkt hotad och fridlyst. Den finns kvar i kustområden i Medelpad och Uppland. Mnemosynefjärilen förekommer i mosaikartade ängs- och naturbetesmarker, nära lövskogsbryn eller buskage.
Vitryggig hackspett
Vitryggig hackspett är akut hotad enligt rödlistan och omfattas av ett nationellt åtgärdsprogram. Den typiska vita ryggen syns bäst när fågeln flyger. Vitryggig hackspett har stora krav på sin livsmiljö och lever i skog med stor andel lövträd och många döda och döende lövträd. Fågeln är beroende av lövträden både för att hitta föda och för sin häckning.
Ängsnätfjäril
Ängsnätfjärilen trivs i solvarma, örtrika torrängsmarker. Fjärilslarverna lever på värdväxterna axveronika och svartkämpar i gles och lågvuxen vegetation. Den var tidigare relativt vanlig i södra Sverige, men har minskat kraftigt och är numera rödlistad (NT). I Uppsala län tycks arten bara finnas kvar på ön Örskär.
Kontaktpersoner
